Under den senaste tiden har antalet av de externa köpcentrumen ökat kraftigt. Människor har blivit mer villiga att åka längre sträckor för att handla. Detta har bidragit till att de externa köpcentrumen hela tiden måste finna nya sätt att konkurera på. Denna uppsats fokuserar på konkurrensmedlen intern och extern miljö samt service och underhållning, och hur de använder sig utav dessa för att konkurera på marknaden. Teorin har valts utifrån dessa konkurrensmedel och det har genomförts en kvalitativ undersökning genom intervjuer med centrumledare för olika köpcentrum. Undersökningen har visat att de intervjuade köpcentrumen var väl medvetna om hur dessa delar påverkar men de hade olika tankar om hur de fungerar i praktiken. Trots att köpcentrum i Sverige utvecklas snabbt idag finns det stora skillnader mellan många då de vill profilera sig olika. Vissa vill inrikta sig enbart på handel, medan andra vill skapa mötesplatser. De externa faktorerna, så som tillgänglighet, har visat sig påverka köpcentrumens konkurrenskraft mer än de interna faktorerna samt service och underhållning. Men det krävs att köpcentrumen lägger fokus på alla delar för att få en stark konkurrenskraftighet.

Vid olika skeden i köpcentrums utveckling har olika faktorer stått i fokus för vad som karaktäriserat svenska köpcentrum. I och med det kulturella värderingsskiftet ställer dagens besökare nya krav på köpcentrum och dess involverade aktörer. Pågående och framtida köpcentrumprojekt skiljer sig från vad som tidigare har karaktäriserat denna handelsplats. Köpcentrum har ursprungligen utformats som boxliknande byggnader segregerade från andra funktioner. Trenden visar dock att köpcentrum blir alltmer integrerade med andra funktioner och miljöer i samhället. Rationellt och standardiserat byggande har utvecklats till emotionell och upplevelsebaserad design med inslag av städernas miljö. Därmed har köpcentrum fått en annan innebörd än enbart handelsplats, de kan idag ses som egna varumärken vars identitet återspeglar besökarnas värderingar. När köpcentrum först började etableras i Sverige var det ofta byggföretag som ägde och uppförde anläggningarna. Under utvecklingens gång har köpcentrumbranschen professionaliserats och vi ser allt fler specialiserade köpcentrumutvecklare samt en ökad grad av internationellt ägande. Denna utveckling har bidragit till att köpcentrum expanderat i storlek och anpassats efter besökarnas förändrade konsumtionsmönster och krav. Anpassning till bilen, långa öppettider och ett brett utbud har länge varit centrala faktorer som karaktäriserat köpcentrum och dess roll och funktion i samhället. Vi kan konstatera att dessa faktorer inte längre är tillräckliga och att människors benägenhet att åka alltmer kollektivt samt deras behov av att uppleva och uppehålla sig i integrerade miljöer får ökad betydelse.

Det kan vara svårt att veta vilka faktorer som ett köpcentrum bör arbeta med för att bli framgångsrikt. Idag krävs kontinuerlig förnyelse eftersom konkurrensen på marknaden hårdnar då allt fler köpcentrum byggs. Vi vill därför visa hur ett lokalt köpcentrum kan utveckla sitt koncept för att förbättra sin position på marknaden samt bli en attraktivare plats. Uppsatsen fokuserar på två delsyften, som presenteras nedan: Analysera och undersöka köpcentrums framgångsfaktorer. Framställa strategier till köpcentrum som är i behov av förnyelse. Strategierna är framtagna i avsikt att göra köpcentrumet till en attraktivare plats för besökare och därigenom öka köpcentrumets konkurrensposition. Vårt metodologiska tillvägagångssätt är präglad av en kvalitativ ansats med vikten på ett deduktivt arbetssätt. Den empiriska insamlingen utfördes genom elva intervjuer, varav sex av dessa var personliga, fyra utfördes via telefon och en via mejl. Vi har använt oss av ett fallföretag som undersökningsobjekt för köpcentrum som befinner sig i en sämre situation och behöver förnyelse. / It can be hard to know which factors a shopping mall can work with to be more successful. Today the shopping malls have to continuously renewal themselves, because of the increasing market competition and the increasing amount of shopping malls. That is why we want to show how a local shopping mall can develop their concept to improve their position on the market and to be a more attractive place. The focus on the essay is on two aspects which are presented below: Analyze and examine successful factors of shopping malls. Create renovation strategies to shopping malls that are in need of them. The intent of these strategies is to make shopping malls become a more attractive place for visitors and through these strategies be more competitive on the market. Our method for constructing this essay has had a qualitative approach with a focus to be deductive. The gathering of the empirical material has been carried out through eleven interviews. Six of these were personal interviews, four interviews by telephone and one was done by e-mail. To be able to closely examine shopping malls that are in need of change, we decided to observe an organisation that match these malls.

Shopping har idag blivit ett fritidsnöje bland konsumenterna och när konsumenterna går till olika shoppingcentrum är det lika viktigt med en bra upplevelse som med själva handlandet. Det läggs ned mycket tid på att få rätt butiksmix i stadskärnan och externa köpcentrum. Under de senaste årtionden har externa köpcentrum vuxit fram och blivit en konkurrens för stadskärnan. Det är därför viktigt att stärka upplevelsen för konsumenten och locka dem till sig. Viktigt är att känna till kundernas behov och önskemål för att lyckas överleva och konkurrera mot de olika köpcentrumen. Uppsatsen har som mål att ta reda på vad det är konsumenten vill uppleva vid shoppingen, och inte själva handlandet i sig. Vi vill få fram faktorer som kan beskriva hur en handelsplats blir attraktiv med avseende på atmosfär och tillgänglighet. Med andra ord hur ser konsumenten på atmosfären och tillgängligheten runt själva stadskärnan och det externa köpcentrumet. Valet föll på en kvalitativ undersökning som går på djupet, den undersökningsmetod som var bäst lämpad för ändamålet blev fokusgrupper. Med fokusgrupper ges uttömmande svar då det diskuteras både fördelar och nackdelar med olika centrum. Grupperna delade vi in i ungdomar, barnfamiljer och parförhållanden utan barn, grupperingarna gjorde vi med tanke på att de troligen har olika värderingar beroende på vilket stadie de är i livet. Det som kan utläsa av undersökningen är att atmosfär har en stor betydelse för både stadskärnan och externt köpcentra speciellt när konsumenterna vill kombinera handlandet och umgänget med vänner och familj. De viktigaste faktorerna som har kommit fram är att torget spelar en stor betydelse och de efterfrågar fler aktiviteter och gröna oaser med bänkar där man kan sitta i lugn och ro och koppla av. Det visade sig ha stor betydelse var någonstans i livet konsumenten befinner sig. De som lever utan barn tänker mer på det kvalitativa och njutningsperspektivet. Medan de som har barn tänker mer på att det ska vara enkelt att handla när barnen är med. Ungdomarnas syn var att ha någonstans att ”hänga på”. Tillgänglighet däremot är något som tas för givet och gav inte så stora diskussioner. Det som gavs mest uppmärksamhet var Öppettider, Utbud av butiker samt Restauranger, Caféer och toaletter. En bra kommentar som vi fick av en respondent var: ”I externa köpcentrum går jag om jag vill ha effektiv shopping och till en stadskärna går jag om jag vill ha ett socialt umgänge”

<p>In central Jönköping, on Munksjöns northern waterside a shopping centre will be built, on the block Atollen. The construction will begin in autumn of 2007 and will be finished according to plan in 2009. Atollens goal is to counteract the competition from external retailers and strengthen the retail trade in the city centre, leading to more attractive and competitive city centre.</p><p>Atollen will not be a shopping centre in traditional style and design, it will be focused on shopping and experience. The shopping centre shall be a natural venue with a wide and exclusive store mix, concentrated against trend conscious customers. This will be created with the help of a futuristic design and architecture, with light, open and transparent spaces. Atollens central location and design have led to the choice of placing the receiving department in the shopping centres basement. This will lead to a more complex receiving department for Atollens units.</p><p>The objective of this thesis is to analyse the receiving department and the internal logistics effects on sales and tenants ability to pay. To achieve the objective a status report has been established of Atollens commercial parts and the internal logistic flow, from plans and blueprints. The thesis work has been carried out with help of interviews, literature studies and visits to shopping centres in benchmarking purposes.</p><p>The analysis of the receiving department and the internal logistics has been carried out from the areas garage entrance, receiving department, storage/depot and logistic walkway. The analysis has identified a number of problems that can arise in Atollen and potentially lead to a goods supply that is not optimal for the shopping centres units.</p><p>The thesis works conclusion is based on how the authors consider the problems that can arise affect sales and tenants ability to pay in Atollen. The conclusion also presents recommendations of how to avoid that these problems arise. The recommendations involves delivery control, extension of logistic walkway, installation of goods lifts, displays and reference, delivery instructions, security and shop interior.</p><p>Keywords</p><p>Receiving department, Retail turnover, Tenants ability to pay, Internal logistics, Shopping centre</p>

<p>Uppsatsen studerar hur svenska köpcenter nyttjar Internetmediet genom sina webbplatser. Detta studeras utifrån dels ett samhälleligt och dels ett rumsligt perspektiv. Det samhälleliga perspektivet används för att se hur starka band webbplatserna har till den lokala kontext som de fysiska köpcentren är en del av. Det rumsliga för att se huruvida webbplatserna kan skapa och upprätthålla en egen rumslighet, oberoende av själva köpcentret. Först kommer en bakgrundsdel där bland annat en övergripande studie av svenska köpcenters webbplatser görs. Här skapas således en helhetsbild av tillståndet bland webbplatserna 2001/2002. Efter det formuleras fyra rubriker: "E-kommersialisering", "Sociala Hierarkier", "Cyberrummet" och "Mediemetamorfoser"utifrån inläst litteratur. Med dessa rubriker som verktyg görs sedan en djupare studie av fem Stockholmsanknutna webbplatser. Här används även en demografisk översikt över de stockholmsområden i vilka de fysiska webbplatserna är belägna som ett kompletterande instrument. Detta för att se om den lokala kontexten färgar av sig på webbplatserna eller ej. Studien avslutas med en slutdiskussion. Här redovisas resultatet av studien, nämligen att det finns en likriktning bland de svenska köpcenterwebbplatserna där man ej utnyttjar Internetmediets potential speciellt mycket. Köpcentren och dess samhälleliga omgivningar blir det som fokuseras även på webbplatserna. Cyberköpcenterrummet inkorporeras helt i det fysiska köpcentrets rum.</p>

In central Jönköping, on Munksjöns northern waterside a shopping centre will be built, on the block Atollen. The construction will begin in autumn of 2007 and will be finished according to plan in 2009. Atollens goal is to counteract the competition from external retailers and strengthen the retail trade in the city centre, leading to more attractive and competitive city centre. Atollen will not be a shopping centre in traditional style and design, it will be focused on shopping and experience. The shopping centre shall be a natural venue with a wide and exclusive store mix, concentrated against trend conscious customers. This will be created with the help of a futuristic design and architecture, with light, open and transparent spaces. Atollens central location and design have led to the choice of placing the receiving department in the shopping centres basement. This will lead to a more complex receiving department for Atollens units. The objective of this thesis is to analyse the receiving department and the internal logistics effects on sales and tenants ability to pay. To achieve the objective a status report has been established of Atollens commercial parts and the internal logistic flow, from plans and blueprints. The thesis work has been carried out with help of interviews, literature studies and visits to shopping centres in benchmarking purposes. The analysis of the receiving department and the internal logistics has been carried out from the areas garage entrance, receiving department, storage/depot and logistic walkway. The analysis has identified a number of problems that can arise in Atollen and potentially lead to a goods supply that is not optimal for the shopping centres units. The thesis works conclusion is based on how the authors consider the problems that can arise affect sales and tenants ability to pay in Atollen. The conclusion also presents recommendations of how to avoid that these problems arise. The recommendations involves delivery control, extension of logistic walkway, installation of goods lifts, displays and reference, delivery instructions, security and shop interior. Keywords Receiving department, Retail turnover, Tenants ability to pay, Internal logistics, Shopping centre

Titel: TUNA PARK Allt annat än en park- Hur uppfattas varumärket av studenter på Mälardalens högskola? Datum: Den 4:e juni 2008 Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi: 15hp Författare: Youssef Nasser El- Awad &amp; Samiya Mohamed Dirir Handledare: Finn Wiedersheim- Paul Akademi: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Denna magisteruppsats behandlar handelsområdet Tuna Parks varumärke som ligger Eskilstuna. Vi fann ämnet intressant då vi båda är intresserade av marknadsföring av varumärken. Tuna Park är ett nyetablerat företag som består av tre delar en galleria, en storhandel och volymhandel centrumledaren Berentsen har även varit samarbetsvillig från början då vi tillsammans kom överens om undersökningsområdet, för att sedan kunna hjälpa företaget att kommunicera ut sitt varumärke på ett effektivt sätt. Det har gjorts två undersökningar en enkät- och en fokusgruppundersökning. Dessa undersökningar användes för att utreda Tuna Parks varumärke och hur det uppfattas av ekonomistudenter på Mälardalens högskola. Båda undersökningarna utfördes på Mälardalens högskola där båda författarna studerar företagsekonomi. Syftet med denna utredning var att undersöka hur ekonomistuderande vid Mälardalens högskola i Västerås uppfattar varumärket Tuna Park. Utgångspunkten för undersökningen var hur Tuna Park själva uppfattar deras varumärke för att sedan undersöka hur andra uppfatta dem. Därefter gick vi vidare med denna uppfattning och undersökte om denna bild stämde bland ekonomistudenter. Resultatet kom att bli mycket intressant då det fanns likheter och skillnader mellan studenternas åsikter och ledningens uppfattning. Till vår hjälp fanns litteraturen som beskrev olika teorier kring varumärke och marknadskommunikationen. Detta kom att vara av tyngd då vi analyserade svaren från undersökningarna som sedan sammanställdes, för att sedan nå ett en slutsats. Slutsatserna som vi kom fram till är att företaget har ett missvisande namn och bör därför förbättra sin kommunikation och hur de utformar sitt budskap i Västerås. En annan slutsats är att budskapet om att dem är ett köpcentrum inte når studenterna alla gånger vilket bör åtgärdas. Nyckelord som användes är: Varumärke, marknadskommunikation, kommunikation, brand, varumärkesstrategi, varumärkesimage, varumärkesidentitet, image, identitet, varumärkeslagen, Tuna Park, detaljhandeln i Sverige, köpcentrum, mall, svensk handel, Marketing Communication,centrumutveckling, undersökningar Tuna Park och examensarbeten Tuna Park. / Title: TUNA PARK Everything but a park – How do the economic students at Malardalens university understand the brand ? Date: The 4: Th of Jun 2008 Course: Master thesis in business administration 15 ECTS Authors: Youssef Nasser Elawad and Samiya Mohamed Dirir Tutor: Finn Wiedersheim- Paul Academy: School of Sustainable Development of Society and Technology This master theses treats the company Tuna Park's brand that is located in Eskilstuna. We found the topic interesting since Tuna Park is a new company that consists of three parts – a mall, a big commerce and volume commerce. That center leader Berentsen at Tuna Park has been willing to cooperate from the start when he agreed with the oss about the topic, in order to help the company to communicate out their brand in an effective way. We have chosen to do two investigations; one questionnaire and focus group investigation. These investigations have been used in order to investigate Tuna Park's brand and how it is considered by economy students at Malardalens University. Both investigations were carried out at the University in Vasteras where we both studies business economics. The purpose with this master thesis is to investigate how economy students at Malardalens University in Vasteras consider the brand of Tuna Park. The starting point for the survey was how Tuna Park regards its own brand so we later on could investigate if this picture matches. Then we went with this preconceived intention and inquired into this picture. The result became hugely interesting; there were both resemblances and differences. To our help we used the literature describing the theories around brands and marketing communication. This literature was a big help for us during the analysis. We analyzed the replies from the surveys which we put together, in order to come to a conclusion. The conclusion that we reached was that Tuna Parks brand is misleading and the should improve their publicity and the way they formulate their message in Vasteras. We also came to the conclusion that Tuna Park as a mall doesn’t reach the students at all time, so for that reason they need to do something to improve this. Keywords used is: Varumärke, marknadskommunikation, kommunikation, brand, varumärkesstrategi, varumärkesimage, varumärkesidentitet, image, identitet, varumärkeslagen, Tuna Park, detaljhandeln i Sverige, köpcentrum, mall, svensk handel, Marketing Communication, centrumutveckling, undersökningar Tuna Park och examensarbeten Tuna Park.

<p>Shopping har idag blivit ett fritidsnöje bland konsumenterna och när konsumenterna går till olika shoppingcentrum är det lika viktigt med en bra upplevelse som med själva handlandet. Det läggs ned mycket tid på att få rätt butiksmix i stadskärnan och externa köpcentrum. Under de senaste årtionden har externa köpcentrum vuxit fram och blivit en konkurrens för stadskärnan. Det är därför viktigt att stärka upplevelsen för konsumenten och locka dem till sig. Viktigt är att känna till kundernas behov och önskemål för att lyckas överleva och konkurrera mot de olika köpcentrumen.</p><p>Uppsatsen har som mål att ta reda på vad det är konsumenten vill uppleva vid shoppingen, och inte själva handlandet i sig. Vi vill få fram faktorer som kan beskriva hur en handelsplats blir attraktiv med avseende på atmosfär och tillgänglighet. Med andra ord hur ser konsumenten på atmosfären och tillgängligheten runt själva stadskärnan och det externa köpcentrumet. Valet föll på en kvalitativ undersökning som går på djupet, den undersökningsmetod som var bäst lämpad för ändamålet blev fokusgrupper. Med fokusgrupper ges uttömmande svar då det diskuteras både fördelar och nackdelar med olika centrum. Grupperna delade vi in i ungdomar, barnfamiljer och parförhållanden utan barn, grupperingarna gjorde vi med tanke på att de troligen har olika värderingar beroende på vilket stadie de är i livet.</p><p>Det som kan utläsa av undersökningen är att atmosfär har en stor betydelse för både stadskärnan och externt köpcentra speciellt när konsumenterna vill kombinera handlandet och umgänget med vänner och familj. De viktigaste faktorerna som har kommit fram är att torget spelar en stor betydelse och de efterfrågar fler aktiviteter och gröna oaser med bänkar där man kan sitta i lugn och ro och koppla av. Det visade sig ha stor betydelse var någonstans i livet konsumenten befinner sig. De som lever utan barn tänker mer på det kvalitativa och njutningsperspektivet. Medan de som har barn tänker mer på att det ska vara enkelt att handla när barnen är med. Ungdomarnas syn var att ha någonstans att ”hänga på”. Tillgänglighet däremot är något som tas för givet och gav inte så stora diskussioner. Det som gavs mest uppmärksamhet var Öppettider, Utbud av butiker samt Restauranger, Caféer och toaletter. En bra kommentar som vi fick av en respondent var:</p><p>”I externa köpcentrum går jag om jag vill ha effektiv shopping och till en stadskärna går jag om jag vill ha ett socialt umgänge”</p>

Uppsatsen studerar hur svenska köpcenter nyttjar Internetmediet genom sina webbplatser. Detta studeras utifrån dels ett samhälleligt och dels ett rumsligt perspektiv. Det samhälleliga perspektivet används för att se hur starka band webbplatserna har till den lokala kontext som de fysiska köpcentren är en del av. Det rumsliga för att se huruvida webbplatserna kan skapa och upprätthålla en egen rumslighet, oberoende av själva köpcentret. Först kommer en bakgrundsdel där bland annat en övergripande studie av svenska köpcenters webbplatser görs. Här skapas således en helhetsbild av tillståndet bland webbplatserna 2001/2002. Efter det formuleras fyra rubriker: "E-kommersialisering", "Sociala Hierarkier", "Cyberrummet" och "Mediemetamorfoser"utifrån inläst litteratur. Med dessa rubriker som verktyg görs sedan en djupare studie av fem Stockholmsanknutna webbplatser. Här används även en demografisk översikt över de stockholmsområden i vilka de fysiska webbplatserna är belägna som ett kompletterande instrument. Detta för att se om den lokala kontexten färgar av sig på webbplatserna eller ej. Studien avslutas med en slutdiskussion. Här redovisas resultatet av studien, nämligen att det finns en likriktning bland de svenska köpcenterwebbplatserna där man ej utnyttjar Internetmediets potential speciellt mycket. Köpcentren och dess samhälleliga omgivningar blir det som fokuseras även på webbplatserna. Cyberköpcenterrummet inkorporeras helt i det fysiska köpcentrets rum.