Föreliggande uppsats behandlar hyresgästmixen i köpcentrum ur ett förvaltningsperspektiv. Förvaltning av köpcentrum skiljer sig åt från andra typer av fastighetsförvaltning. Den största skillnaden är att fastighetsägarna och hyresgästerna är beroende av varandra för att lyckas. I och med att hyresintäkterna är en viktig faktor för ett köpcentrums lönsamhet kan det konstateras att en god förvaltning kan höja värdet på fastigheten. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie som visade att hyresgästmix, ankarbutiker och image anses vara viktiga faktorer för att skapa kundflöden och framgång för ett köpcentrum. Det finns trots detta ingen övergripande teori om hur fastighetsägare och förvaltare skall gå tillväga för att utforma en optimal hyresgästmix. Det är därför av intresse att undersöka hur förvaltare av köpcentrum arbetar med hyresgästmixen. Vi vill ta reda på om förvaltare av köpcentrum arbetar aktivt med hyresgästmixen samt vad de anser att en bra hyresgästmix ska innehålla. Vidare vill vi studera hur förvaltare arbetar med ankarbutiker och köpcentrets image. För att uppfylla syftet med vår uppsats har vi genomfört en kvalitativ studie där vi har intervjuat respondenter kunniga inom ämnet. Totalt har sex intervjuer genomförts med en representant från respektive köpcentrum som vi valt att studera. Tre av intervjuerna utfördes med respondenter ansvariga för uthyrning, två intervjuer med centrumchef och fastighetschef samt en intervju med fastighetsförvaltare. Av intervjuerna kan det konstateras att förvaltare av köpcentrum arbetar aktivt med hyresgästmixen. En god hyresgästmix ska innehålla ett brett och varierat utbud, anpassat och riktat till köpcentrets målgrupp. En god hyresgästmix kommer att skilja sig åt mellan köpcentrum, beroende på var de är belägna. Det går därför inte att fastställa en optimal hyresgästmix som är applicerbar på alla köpcentrum. Av studien framkom ett nytt och intressant synsätt inom köpcentrumförvaltning, vilket är att bygga en stad. Förvaltarna har som strategi att skapa fler anledningar för kunderna att besöka köpcentret än bara i shoppingsyfte. Konsekvensen av detta är att hyresgästmixen idag inte längre består av endast butiker, utan innefattar också andra aktörer som exempelvis vårdcentraler och kontor. Vidare kan det konstateras att förvaltare arbetar aktivt med att identifiera och inkludera lämpliga ankarbutiker i hyresgästmixen i köpcentrumen. Förvaltare anser att ankarhyresgäster är av stor betydelse för köpcentrums lönsamhet. De för med sig kundflöden som resterande hyresgäster kan dra nytta av, vilket skapar synergieffekter för köpcentret. De agerar även lockbete för nya hyresgäster till köpcentret. Vi har sett att imagen inte är någonting som förvaltare arbetar särskilt aktivt med. Den uppkommer snarare automatiskt och påverkas av butikerna, främst ankarbutikerna, och allt arbete som görs kring hyresgästmixen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att faktorerna hyresgästmix, ankarbutiker, kundflöde och image tydligt hänger samman och påverkar varandra i flera led. Dessa faktorer är också ständigt föränderliga. / This study deals with tenant mix in shopping centers from a property management perspective. Shopping center management differs from other types of property management. The biggest difference is that the property owners and the tenants are dependent on each other to succeed. Since rental income is an important factor for a shopping center’s profitability it can be stated that good management can increase the value of the property. Initially a literature study was made, which showed that tenant mix, anchor stores and image are considered important factors in creating customer flows and success for a shopping center. Despite this, there is no overall theory about how property owners and managers should proceed to design an optimal tenant mix. It is therefore of interest to investigate how shopping center managers work with the tenant mix. We want to find out if shopping center managers work actively with the tenant mix and what they consider a good tenant mix should include. Furthermore, we want to study how managers work with anchor stores and the shopping center’s image. To fulfill the purpose of our study, we have conducted a qualitative study where we have interviewed people with knowledge within the subject. A total of six interviews were conducted with a representative from each shopping center that we chose for this study. Three of the interviews were conducted with representatives responsible for letting, two with center owner and property owner and one with a property manager. From the interviews, it can be stated that shopping center managers works actively with the tenant mix. A good tenant mix should contain a wide and varied range of supply, adapted and aimed at the shopping center’s target group. A good tenant mix will differ between shopping centers, depending on where they are located. It is therefore not possible to determine an optimal tenant mix that is applicable to all shopping centers. The study revealed a new and interesting approach within shopping center management, which is to build a city. The managers’ strategy is to create additional reasons for customers to visit the shopping center than just for shopping purposes. The consequence of this is that the tenant mix today no longer consists only of shops, but also includes other actors such as health centers and offices. Furthermore, it can be stated that managers work actively to identify and include suitable anchor stores in the tenant mix in the shopping centers. Managers believe that anchor tenants are of great importance for the shopping centre's profitability. They attract customer flows that the other tenants can benefit from, which creates synergy effects for the shopping center. They also act as bait for new tenants to the shopping center. We have also seen that the image is not something that shopping center managers work particularly actively with. Instead, it arises rather automatically and is influenced by the tenants, mainly the anchor tenants, and all the work that is done around the tenant mix. To summarize, it can be stated that the factors tenant mix, anchor stores, customer flow and image are clearly connected and affect each other in several stages. These factors are also constantly changing.

This master thesis focuses on regional shopping centre’s market shares. It is written in cooperation with IKEA Centres that provided data regarding their shopping centres and funds for the gathering of statistics. The research question for the study is: What level of market share is valid for regional shopping centres in close proximity to an IKEA warehouse? In order to answer this question as accurate as possible the study is designed as a case study. The case is implemented on three different shopping centres, owned by IKEA Centres, with similar locations and market areas. The three shopping centres that are selected as subject centres in the study are Birsta City in Sundsvall, I-Huset in Linköping and Erikslund Shopping Center in Västerås. The case is focused on the regional shopping centres isolated and do not include the IKEA furniture store. The first part of the study concerns the delineation of the subject centres’ primary- and secondary market area. This is done using Reilly’s Law based on the prerequisites of the specific shopping centre. By using this method breaking points or borders of the market areas can be defined and located based on the calculated driving time. To be able to calculate the potential market shares for the centres, the buying power segmentation method is used.  The statistics are bought from Statistics Sweden and concerns mainly the number of households in the market areas and their disposable income. The market share is calculated by comparing the potential buying power of the households and the actual sales in the shopping centres. The results of the conducted study regarding the market share in the total market area is that Birsta City has a significant larger market share (60%) than the two other centres that the study concerns. I-Huset (17% market share) and Erikslund Shopping (25% market share) are located in regions with a higher population and more competition, the authors see this as the main factor to the difference in the market share. Results regarding market shares in different categories of goods are also presented. The three subjects’ centres offer several different collections of items. All centres have a large market share in the fashion segments that are offered, a wide tenant mix in combination with the target groups is seen to be an effecting factor. / Denna masteruppsats fokuserar på ämnet regionala shoppingcenters och dess marknadsandel. Uppsatsen är skriven i samarbete med IKEA Centres vilka har bidragit med data angående köpcentren samt medel för inköp av statistik. Studiens frågeställning är: Vilken marknadsandel har regionala köpcenter där ett Ikeavaruhus finns i närheten? För att besvara denna frågeställning på bästa sätt är studien utformad som en fallstudie. Fallstudierna är implementerade på tre olika shopping center i liknande läge och med likvärdiga marknadsområden. De tre köpcentrumen vilket är utvalda som ämnescenter i studien är Birsta City i Sundsvall, I-Huset i Linköping och Erikslund Shopping Center i Västerås. Forskningen är baserad på shopping centret och berör inte IKEAs möbelvaruhus. Den första delen av studien behandlar avgränsningen av köpcentrumens primära och sekundära marknadsområden. Avgränsningen är utförd med Reilly’s Law baserad på de specifika köpcentrets förutsättningar. Genom att använda den här metoden definieras brytpunkter och gränser för marknadsområdet kan avgränsas med hjälp av den beräknade körtiden. För att sedan beräkna köpcentrets marknadsandel används metoden ”Buying power segmentation method”. Statistiken som används är köpt från SCB och berör huvudsakligen antalet hushåll i marknadsområdena samt dess disponibla inkomst. Marknadsandelen är beräknad genom att jämföra den potentiella köpkraften hos hushållen med den faktiska försäljningen i köpcentren. Resultatet av den utförda studien rörande marknadsandelar av den totala marknaden är dels att Birsta City har en betydligt större marknadsandel (60%) än de två andra undersökta köpcentren. I-Huset (17% marknadsandel) samt Erikslund Shopping (25% marknadsandel) är belägna i regioner med högre invånarantal och större konkurrens. Författarna ser detta som en avgörande faktor till skillnaden i marknadsandel jämfört med Birsta City. Resultat angående marknadsandelar i olika kategorier av varor är också presenterade. De tre studerade köpcentren erbjuder ett brett utbud av produkter. Samtliga center har en stor marknadsandel i kategorier rörande kläder & mode. Den breda hyresgästmixen samt målgruppen för köpcentren antas vara påverkande faktorer till detta.

Forskningsfråga:  Vad kan komma att karaktärisera köpcentrum i framtiden? Syfte: Syftet med denna uppsats är att med avseende på såväl nutid som framtid analysera på vilket sätt arbetet inom köpcentrum är inriktat för att stärka varumärket, klargöra sinnenas betydelse för köpcentrum och tydliggöra hur köpcentrum förhåller sig till konkurrensen från olika typer av handelsplatser. Metod: I denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod antagits. Uppsatsen har en abduktiv ansats. Vi har intervjuat sex personer med anknytning till ämnet. Urvalet var ett såkallat bekvämlighetsurval och intervjuerna semistrukturerade. Resultat, slutsatser: Det första syftet besvarades med hjälp av att presentera hur varumärkesbyggandet ser ut för köpcentrum och andra viktiga aspekter till detta. Tydligt är att butiksmixen är av stor betydelse och att köpcentrets identitet stärks genom denna. I övrigt stärks varumärket med hjälp av så väl upplevelser som sinnesmarknadsföring. Sinnenas betydelse för köpcentrum är stor, framförallt i form av synen och färger. Även hörsel spelar stor roll. Vi fann även att det var viktigt med en varsamhet när det kommer till sinnen, att inte stimulera sinnen alltför extremt. I framtiden finns det stor potential för användandet av sinnemarknadsföring, framförallt för att sticka ut på marknaden. Vem som är konkurrenten till köpcentrum beror mycket på vad som finns i närområdet och vad kunden efterfrågar. Det är viktigt att ta vara på de konkurrensfördelar som finns men även att ta till sig av andras konkurrensfördelar då dessa kan vara viktiga även för köpcentrum. Vår forskningsfråga besvarades främst genom multikoncept, att köpcentrum i framtiden kommer att karaktäriseras av att erbjuda allt från läkare till bilmekaniker, det ska vara effektivt. / Shopping centers are not a new phenomenon; even ancient Rome had their shopping centers. Today, the market for shopping centers is larger than ever before and it is constantly growing. In the last couple of years a new competitor emerged on the market, e-commerce. It has been called a threat to shopping centers but could it also be a possibility? During our studies at Linnaeus University we have learned about sensory marketing, customer experiences and branding as a way of distinguishing oneself at the market. Therefore these subjects have become a focus of the thesis. Furthermore, since the establishing process for shopping centers are between six and seven years we have adopted a futuristic perspective. The purpose of the study is to examine and analyze the branding process, the importance of the senses and the competition of shopping centers. The research has a qualitative approach in order to create greater understanding of the subject. Six interviews were conducted with people with knowledge of the subject. The result of the study is mainly focused upon shopping centers becoming multi-concepts in the future, where everything from doctors to grocery stores and auto mechanics can be found.

I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgått en omfattande strukturomvandling. Från att ha ägt rum i städernas centrum har den lokaliserats till allt mer perifera lägen - en trend som resulterat i de externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framväxt och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens litteraturgenomgång konstateras att bilismen inte bara krympte avstånden utan även skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende transportstrukturer och negativ klimatpåverkan. Dessa transportstrukturer står i konflikt med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, det miljökvalitetsmål som Regeringen anser är Sveriges högs prioriterade. Trots detta planeras och byggs externa köpcentrum runt om i Sverige idag. I uppsatsens fallstudie undersöks hur de externa köpcentrum Östra Torp i Uddevalla samt Haganäs i Älmhult planeras för gång-, cykel- och kollektivtrafikanter samt vilka hänsyn som tas till dessa transportmedel i planeringsfasen. För att kunna bedöma vilka hänsyn som tagits har en metod arbetats fram, vilken resulterat i en checklista innehållande viktiga planeringsprinciper för dessa transportmedel. Metoden baseras på vedertagna planeringsrekommendationer för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det kan konstateras att vid planeringen av de externa köpcentrum som undersökts har hänsyn tagits till gång-, cykel och kollektivtrafik, men detta har inte gjorts konsekvent, och således har planeringen brister som skulle kunna åtgärdas. Vidare kan konstateras att planeringen på området för det externa köpcentrumet främst utgått ifrån den bilburnes premisser vilket också har resulterat i en för externa köpcentrum karaktäristisk, bilorienterad utformning. Vidare undersöker uppsatsen hur dessa brister skulle kunna tillgodoses i ett avslutande gestaltningsförslag. Syftet är att visa på hur en alternativ planering skulle kunna gestaltas för att förbättra de fysiska förutsättningarna för mindre bilberoende trafikstrukturer och således resultera i resmönster vilka kan minska motsättningen mellan utformningen av externa köpcentrum och miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Målet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, motsättningen mellan miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och externa köpcentrums utformning kan motverkas genom att planera externa köpcentrum enligt studerade planeringsprinciper för gång-, cykel- och kollektivtrafik. I uppsatsen konstateras att det går att planera externa köpcentrum på ett sätt som förbättrar de fysiska förutsättningarna för gång-, cykel och kollektivtrafik, samt visa på en metod för hur detta kan göras. Med checklistan som hjälpmedel skulle misstag kunna avhjälpas i ett tidigt planeringsskede. Efterkonstruktioner kan därmed undvikas och den fysiska miljön eventuellt bli bättre. Vidare kan konstateras att metoden som framtagits specifikt för denna uppsats, i form av checklistan, utgår ifrån generella normer och resonemang och kan därför användas vid planering av andra externa köpcentrum.

Genom åren har köpcentrum skiftat fokuset från att enbart skapa ett köp- och sälj scenario, till en mer gynnsam atmosfär, där kunderna kan umgås och skapa unika upplevelser. Köpcentrum strävar efter att stå ut bland sina konkurrenter och förse sina kunder med olika utbud av produkter och tjänster. För att uppnå detta mål, krävs kreativa marknadsföringsstrategier och kundens åsikter, för att möjliggöra ett framgångsrikt varumärke. Att involvera de mänskliga sinnena har genom åren blivit en allt mer populär strategi när det kommer till marknadsföring. Sinnesmarknadsföring använder de fem mänskliga sinnena för att nå djupt in i konsumenternas känslor och påverka kundupplevelsen. Denna strategi har under åren resulterat i en hel del positiva resultat när den tillämpas i en marknadsföringsplan. Vi anser dock att det finns ett behov av att identifiera de negativa aspekterna av sinnesmarknadsföring, för att minimera och undvika konsekvenserna. Detta intresse har lett oss till vårt forskningsområde om att studera de negativa effekterna av sinnesmarknadsföring i ett köpcentrum och dess konsekvenser på konsument och företag. Vi påbörjade denna uppsats genom att intervjua de tre största köpcentrumen i Kalmar, Sverige för att kunna få ett företagsperspektiv av fenomenet. Dessutom, genomförde vi en enkätundersökning för att få ett konsumentperspektiv och jämföra skillnaderna. Dessa empiriska material gav oss viktig information som lett oss till att identifiera kategorierna av vårt teoretiska ramverk och slutligen nå en slutsats. Resultatet av denna forskning klargjorde skillnaden mellan företag och konsumentperspektivet, gällande de negativa effekterna av sinnesmarknadsföring. Sinnesmarknadsföring har visat oss behovet av att inkludera konsumenterna och förstå de negativa effekterna av fenomenet, för att kunna utveckla de rätta sinnesstrategierna. / Throughout the years, shopping malls have shifted the focus from only creating a buying and selling scenario, to a more conducive atmosphere, where customers can socialize and create unique experiences. Shopping malls strive to stand out amongst its competitors and provide its customers with a different outrange of products and services. In order to achieve this aim, creative marketing strategies and customer inputs are demanded to enable a successful brand. Involving the human senses has along the years, became an increasingly popular strategy when it comes to marketing. Sensory marketing utilizes the five human senses to reach deep into consumers emotions and influence customer experience. This strategy has during the years resulted in a great number of positive outcomes when applied to a marketing plan. However, we believe that there is a need of identifying the negative aspects of sensory marketing, to help minimize and avoid the consequences. This interest has led us to our research area of studying the negative effects of sensory marketing in a shopping mall and its consequences on consumers and corporate. We approached this paper by starting off with interviewing the three main shopping malls in Kalmar, Sweden to obtain a corporate perspective of the phenomenon. Furthermore, we carried out a survey to acquire the consumer perspective in order to compare the differences. These empirical materials gave us essential information that led us to identifying the categories of our theoretical framework and finally reaching a conclusion. The results of this research clarified the dissimilarity between the corporate and the consumer perspective, concerning the negative effects of sensory marketing. Sensory marketing has shown us the need of including consumers and understanding the negative effects of the phenomenon, in order to develop the right sensory strategy.

No description available.

There is an on-going generational shift related to car culture, occurring in the developed world. After decades of increased driving, a decline can now be seen in twenty of the developed countries. Moreover, one out of five regional shopping malls in America is either dead or likely to fail within the next five years. This has given rise to a new urban planning strategy called “suburban retrofitting”. The strategy mainly concerns redevelopment of suburban areas; involving densification of the area’s built environment, a diversification of functions and improved public transportation to the area. The most common mode of public transportation used within suburban retrofitting is light rail. Most suburban retrofitting projects to date have been carried out on sites of dead shopping malls, and the literature focused on suburban retrofitting is, so far, mainly focused on American conditions. Thus the purpose of the thesis is to relate the theories about suburban retrofitting to the Swedish urban planning context, to see if these theories are useful and relevant for Swedish urban planners and policymakers. This question is highly dependent on whether these strategies can be considered to contribute to sustainable development. A case study is carried out about the redevelopment of a commercial area called Kungens Kurva, in Huddinge, south of Stockholm. The area will be denser, take on a city like character and be supplied with public transport. However, some important aspects of this project differ from the theories about suburban retrofitting: no housing is planned, substantial space for parking remains and shopping will still be the dominant activity in the area. The preconditions for suburban retrofitting differs greatly between Sweden and the U.S. Thus, the subjects for suburban retrofitting in Sweden might currently rather be the “million program” suburbs than commercial areas at the urban fringe. One of the reasons for this is that, in Sweden, commercial areas at the urban fringe are often still doing economically well. Which means that the preconditions for fundamentally changing the character of these areas – by introducing housing and diversifying the functions in the area – simply is not good enough. Other factors that make a radical transformation of commercial areas difficult are the strong regulations concerning noise and pollution. It is particularly the regulations concerning housing that make suburban retrofitting projects adjacent to highways problematic in Sweden. As for introducing a light rail system to the area, it is only a rational choice for the Swedish cities that already has such a system. The subway system has proven to be far more effective in diverting car trips to locations at the urban fringe. Therefore it might be a better choice for suburban retrofitting projects in Stockholm. / Det pågår för närvarande ett generationsskifte vad gäller bilkulturen, både i Sverige och i hela den industrialiserade världen. Efter decennier av ökande bilkörning kan man nu se en nedgång i tjugo av de utvecklade länderna. Dessutom har ett av fem externhandelsområden i USA redan lagts ned, eller är sannolikt att bli nedlagt inom de närmaste fem åren. Detta har gett upphov till en ny strategi inom stadsplanering som kallas för ”Suburban retrofitting”, eller ”förtortsomvandling”. Strategin syftar till att omvandla förortsmiljöer och innebär förtätning av den byggda miljön, en diversifiering av områdets funktioner och förbättrad kollektivtrafik till området. I förortsomvandlingsprojekt är den vanligaste typen av kollektivtrafik spårvägssystem. De flesta genomförda förortsomvandlingsprojekt har avsett nedlagda köpcentrum och den litteratur som berör ämnet är i huvudsak fokuserad på Amerikanska förhållanden. Syftet med examensarbetet är att relatera teorier om förortsomvandling till svensk stadsplanering för att se om dessa teorier är användbara och relevanta för svenska stadsplanerare och beslutsfattare. Vilket är en fråga som i sin tur är starkt beroende av huruvida dessa strategier kan anses bidra till en hållbar utveckling. I detta examensarbete genomförs en fallstudie som berör omvandlingen av externhandelsområdet Kungens Kurva, beläget söder om Stockholm. Området planeras att bli tätare, få en kvartersstruktur och förses med kollektivtrafik. Dock skiljer sig projektet från de teorier som finns i litteraturen om förortsomvandling i flera viktiga avseenden. Inga bostäder är planerade, bilen står fortfarande i centrum och shopping kommer fortfarande att vara den dominerande aktiviteten i området. Några av de viktigaste slutsatserna i examensarbetet är att förutsättningarna för förortsomvandling skiljer sig kraftigt mellan Sverige och USA. Framförallt är de ekonomiska förhållandena för externhandelsområden i Sverige fortfarande relativt bra. Dessutom har Sverige starka regleringar vad gäller partikelhalter och buller, vilket kan göra omvandlingsprojekt nära motorvägar svåra att genomföra. Särskilt om de avser bostäder, vilka är en nödvändig del av ett förortsomvandlingsprojekt om det ska anses bidra till en hållbar stadsutveckling. Vad gäller frågan om att införa spårvägsförbindelser till förortsmiljöer under omvandling är detta endast ett rationellt val om man redan har ett spårvägssystem, eller saknar spårbunden kollektivtrafik överhuvudtaget. I det fall man har ett tunnelbanesystem, som i Stockholm, är det sannolikt mer miljömässigt hållbart att utnyttja detta än att bygga spårväg. Det beror på att tunnelbanesystem är betydligt mer konkurrenskraftigt gentemot bilen avseende resor till perifera mål, eftersom tunnelbanetrafiken är separerad från andra trafikslag och därmed får en högre medelhastighet.

Sweden's population is growing every year, and in parallel there is an ongoing adjustment of the trade and retail consumption, within the Nordic area. Today, the development of retail is combined with the development of grandeur shopping malls, with the purpose to attract crowds and retailers. These venues have long been essential for the commercial real estate development, both on a local and global perspective. USA and Western Europe have long been leaders in the development and the management of shopping malls. They have created new conditions, trends and possibilities for how a property owner can optimize the financial management and similar strategies. This Bachelor Thesis will study what global trends there are and in what grade these trends have affected the Swedish shopping mall market. By defining the Swedish shopping mall market, from other commercial real estates, we can review and analyse the trends and tendencies that have developed the traditional Swedish management. Moreover we will review why a foreign corporate, within ownership and management of shopping malls, would like to establish their organisation within the Swedish market. For this purpose, we will analyse the incentives and what prospects these corporates are having. We have succeeded to discover that the Swedish shopping mall market have done important changes during the last 10-15 years. There have been a distinct professionalisation of the financial management with a clear focus on emulating other foreign companies through IPO:s, minimizing the loan-to-value and having a stable dividend performance. Moreover the game rules have changed, for the Swedish retail market, due to newly developed international corporates that have established their business in Sweden. Therefore there are competing forces, between the global FDI: s and local Swedish corporates, with the most valuable locations. We have established the conclusion that many of the foreign shopping mall owners wants to expand their organisation on the Swedish market, due to clear incentives. This is for example due to a stable economic growth, transparency and the possibility to create relationships with lucrative retailers. Several Swedish companies are about to abandon the traditional Swedish management model as they become more focused on profit and economic growth, the priority is no longer just customer satisfaction and technical maintenance. Sweden has previously tried on popular global methods, without effect, but perhaps it is time to re-examine other variants of these strategies, as the Swedish market have become an attractive source of the global shopping center trade. / Sveriges befolkning växer för varje år och parallellt med detta sker en utveckling av handeln och retailkonsumtionen, i hela norden. Idag kombineras utvecklingen av detaljhandeln med storslagna köpcentrum och gallerior, för att locka till sig folkmassor och detaljister. Dessa handelsplatser har länge varit viktiga fastigheter inom samhällsbyggandet och stadsutvecklingen. USA och Västeuropa har länge varit ledande inom utveckling och förvaltning av köpcentrum genom att de har skapat nya villkor, trender och möjligheter för hur en fastighetsägare ska optimera den ekonomiska förvaltningen och andra dylika strategier. Denna kandidatuppsats kommer att studera vilka trender som finns och i vilken grad de har påverkat den svenska köpcentrummarknaden. Utifrån att avgränsa den svenska köpcentrummarknaden från andra kommersiella fastigheter, kan vi studera och analysera trender och tendenser, vilka håller på att utveckla den traditionella svenska förvaltningen. Utöver detta kommer vi undersöka varför utländska företag, inom ägande och förvaltning av köpcentrum, vill etablera sig på den svenska marknaden. Till detta ska vi analysera vilka incitament som finns och vilka framtidsutsikter dessa företag har. Vi har lyckats komma fram till att den svenska köpcentrummarknaden har gjort viktiga förändringar de senaste 10-15 åren. De har skapats en tydlig professionalisering av den ekonomiska förvaltningen för svenska företag med tydligt fokus på att efterlikna utländska aktörer genom att börsnotera företaget, försöka dämpa belåningsgraden och satsa på en stabil utdelningsfilosofi. Utöver detta har spelreglerna ändrat sig genom att större internationella företag har slagit rot på den svenska marknaden. Därmed konkurrerar de lokala respektive globala företagen, om de mest attraktiva platserna. Vi har kommit fram till att många utländska köpcentrumägare vill satsa på den svenska marknaden då det finns tydliga incitament för dessa att göra så. Denna utveckling beror till exempel på att det finns en stabil ekonomisk tillväxt, transparens på marknaden och bra möjligheter att skapa samarbeten med lönsamma detaljister. Flera svenska bolag håller på att överge den traditionella förvaltningsmodellen då dessa blir mer fokuserade på avkastning och tillväxt, de prioriterar inte längre enbart kundnöjdhet och tekniskt underhåll. Sverige har tidigare provat på populära globala metoder, utan verkan, men kanske är det dags att återpröva liknande varianter av dessa, då den svenska marknaden har blivit en attraktionskälla i den globala köpcentrumhandeln.

The purpose of this essay is to examine the possibilities for Farsta Centrum so they can increase their visitor count to avoid losing customers in favor of online shopping. It is investigated through several hypotheses that were formed. To accomplish this, a case study which consists of two parts has been completed. Firstly, a literature review was the basis for the hypotheses that investigates previous work concerning the subject. Secondly a questionnaire has been designed based on a standard model with attitude statements and a 7- point Likert scale. The questionnaire was then handed out to consumers as well as employees with a managerial role in the stores at Farsta Centrum. After this the answers were reviewed and analyzed based on average values. The results show that multi-channel shopping is not yet fully integrated with online shopping at Farsta Centrum. However other hypotheses were confirmed, for example that customer loyalty is important and that customers will prefer self-scanning. Therefore, two ways are presented to increase the visitor count to the center based on the results of the report. Firstly to pressure the stores to maintain a virtual store and secondly to force them to use self-scanning where appropriate. / Uppsatsens syfte är att undersöka om och i så fall hur Farsta Centrum kan öka besöksfrekvensen för att undvika att kunderna istället handlar online. För att problemet ska kunna diskuteras har en fallstudie av centrumet utförts vilken består av två delar. Först har en litteraturstudie gjorts där tidigare forskningsrapporter och litteratur presenteras. Här ligger också grunden till hypotesformuleringarna. Del två är en enkätundersökning med attitydfrågor som ställts till konsumenter respektive butiksansvariga i Farsta Centrum. Konsumenterna har fått besvara frågor relaterade till bland annat handelsmönster, hur det digitala integreras i handeln eller självscanning. Frågorna är kopplade till hypoteserna och svaren har utvärderats med medelvärden. Skalan som användes var en 7-gradig Likertskala. I resultatet framgår att Farsta Centrum inte är i framkant av den digitala handeln än. Hemsidor och telefoner är inte det viktigaste för konsumenterna och därför behöver inga anpassningar utföras än. Dock framgår till exempel att köptrohet är viktigt såväl som att självscanning är attraktivt. Det finns därför två sätt för Farsta Centrum att förvalta på ett bättre sätt för att öka besöksfrekvensen till centrumet utifrån rapportens resultat. De kan sätta mer press på butikerna att också tillhandahålla en virtuell butik samt forcera butiker att använda sig av självscanning där det är möjligt och passande.

No description available.