En Enterprise Service Bus (ESB) är en programvara för att binda ihop flera olika system,där man vill säkerställa att kommunikationen mellan systemen sker utan förluster av data.Detta för att minimera konsekvenserna av störningar i trafiken.Målet med det här examensarbetet är att se om det går att skapa en specialskriven ESB åtNetgain, som ser till att deras två system, det ena ett beställningsformulär på en webbsidaoch det andra en processmotor som behandlar beställningarna, kan kommunicera utan attdata försvinner vid överföringen. Detta för att få till en stabilare överföring mot vad dehar idag.Fokus för arbetet har därför varit att skriva ett system som är och känns stabilt för bådeanvändare och administratör. Önskemål fanns också att skriva en administratörsvy för attstyra systemet och att projektet skrivs i JavaScript. Hänsyn togs också till hur de tvåsystemen ser ut, då dessa inköpta system inte går att modifiera. Vi fick istället förlita osspå deras inbyggda api:er. / An Enterprise Service Bus (ESB) is a software for bridging multiple systems, where you want to ensure that communication between systems occurs without data loss. This is tominimize the consequences of traffic interference.The aim of this bachelor dissertation is to see if it is possible to create a ESB for Netgain,which ensures that their two systems, one, a web based order form, the other a processingengine, that processes the orders, can communicate without data disappearing at transfer.This to ensure a more stable transfer than what they have today. The focus of the work has therefore been to write a system that is and feels stable for bothusers and administrators. Desired was also to write an administrator view to control thesystem and to write the project in JavaScript. Consideration was also given to how thetwo systems look, as these purchased systems can not be modified, we had to rely on theirbuilt-in api:s.

Livsmedelsbranschen är en bransch där de tekniska lösningarna och självbetjäningssystem som stärker konsumenternas upplevelse i butiken ständigt utvecklas eftersom konsumenterna kräver det. För att vara konkurrenskraftig krävs det att en butik ligger före sina konsumenters behov och förväntningar. En investering i självbetjäningssystem kan öka den positiva upplevelsen konsumenten får i butiken och stärka konsumenternas relation till företaget. Huvudsyftet med denna kandidatuppsats i Informatik är att identifiera hur ett nytt digitalt kösystem ger fallföretagets konsumenter en förbättrad köupplevelse ur ett butik-konsument perspektiv. Bisyftet är att beskriva och förklara hur fallföretaget kan stärka sin relation med sina konsumenter. De metoder som används i kandidatuppsatsen för att samla in primära empiriska data är en kombination av etnografiska fältstudier och en entreprenöriell ansats med en MVP-prototyp och sex kvalitativa SPIN-intervjuer. Några av de viktigaste slutsatserna av studiens analys är hur ett nytt digitalt kösystem kan förbättra konsumenternas köupplevelse genom att minska de faktorer som bidrar till en negativ köupplevelse och genom att systemet får ökad användbarhet samt hur fallföretaget kan förbättra sin relation med sina konsumenter genom lojalitetsprogram och nöjdare personal. Uppsatsen visar hur ett nytt digitalt system skulle innebära förbättringar för personalen i form av frigjord tid och förbättrad arbetsbelastning och till sist rekommendationer för hur fallföretaget ska gå vidare efter studien är avslutad med att implementera ett nytt självbetjäningssystem.

På 1970-talet lanserades det moderna könummerlappsystemet som revolutionerade köandet genom att låta kunderna sitta ned och vänta. Trots en fantastisk teknisk utveckling har inte mycket hänt sedan dess gällande köande. Studien utreder avgörande faktorer för köupplevelsen och sätter särskilt fokus på den så kallade “fastlåsningsproblematiken” som innebär att kunden är låst till väntutrymmet och inte kan lämna lokalen för att nyttja tiden till annat. Med hjälp av en förstudie och tidigare forskning tas en enkätstudie fram och svar samlas in från drygt 400 respondenter. Analysen från denna studie visar bland annat att de största problemen med dagens könummerlappsystem är att kunden saknar löpande information om hur länge till denne förväntas vänta, samt att kunden inte kan lämna lokalen. Slutsatserna används för att utforma generella riktlinjer för utveckling av smartphonebaserade kösystem, som utgör en god grund för framtida utveckling. En exempellösning har tagits fram för att verifiera att riktlinjerna kan implementeras samt visa på hur ett väl fungerande kösystem med avseende på användarupplevelse och tillgänglighet kan se ut.

This project is dedicated to modelling and optimization of a queue system and personnel management in organizations and is designed as a case study of a phone customer service. Customer services have become an important part of the majority of modern business systems thanks to its role as a primary tool for communication between companies and customers. Hence follows great academical and practical interest for splendidly designed customer systems and even for personnel welfare. The latter is an important factor influencing a number of aspects, for example system’s effectiveness, quality of service and personnel turnover. The theory behind queue modelling and simulations can be found in chapter 2, which is followed by data overview. The approach of modeling is described in chapter 4 and includes data processing, estimation of intensities and simulation of similar datasets based on the produced intensities. Simulations are also used to produce working timetables, to show the dependence between target achievements and budget and check the model’s accuracy. The optimal working timetable with different budget targets is presented at the end of the chapter 5. The model’s accuracy and implications of the case study are discussed in chapter 6. Chapter 7 is dedicated to personnel welfare. Firstly, we consider relevant theoretical background such as organization theory and its HR perspective. Overview of personnel welfare system of the customer service modelled in the mathematical part is given in 7.3.1. This part is followed by case study of a company called T-Mobile. After that some aspects of personnel welfare are discussed, and the conclusions are drawn in chapter 8. / Detta projekt behandlar modellering och optimering av ett kösystem samt personalvård på organisationer och är utformad som en fallstudie av en telefonkundtjänst. Kundtjänstsystem har blivit en viktig del av de flesta, om inte alla, moderna affärssystem tack vare dess roll som ett primärt kommunikationsinstrument för företag och kunder. Härav följer stort akademiskt och praktiskt intresse för välfungerande kundtjänstsystem och inte minst för personalvården. Det sistnämnda är en viktig faktor som påverkar en rad aspekter såsom kundtjänstsystemets effektivitet, servicekvalitet och personalomsättning. Teorin bakom kömodellering och simulering hittas i kapitel 2, som följs av dataöverblick i nästa kapitel. Tillvägagångssättet vid kömodelleringen beskrivs i kapitel 4 och inkluderar databearbetning, estimering av intensiteter samt simulering av liknande datamängder med de framtagna intensiteterna som utgångspunkter. Simuleringar används dessutom för att ta fram scheman, visa beroendet mellan variabler måluppfyllnad och budget och kontrollera modellens träffsäkerhet. Optimalt arbetsschema för olika budgetmålsättningar ställs upp och presenteras i slutet på kapitel 5. Modellens träffsäkerhet och implikationer av studiens resultat diskuteras i kapitel 6. Kapitel 7 är dedikerad till personalvård. Först vänder vi oss till teoretiska grunder av organisationsteori och dess HR-perspektiv. Översikt på hur personalvård ser ut på en kundtjänstavdelning vars kösystem har modellerats ges i 7.3.1. Den delen följs av fallstudien av ett bolag T-Mobile. Sedan markeras olika moment av personalvård i diskussionsdelen. Slutsatser sammanfattas i kapitel 8.

No description available.

The outbreak of the coronavirus disease 2019 (COVID-19) has seen the world scramble for effective countermeasures to limit infection spread in society. Understanding how infection spreads in places where strangers meet in relatively high numbers and proximity to one another is especially important. Supermarkets are one such place where strangers inevitably gather in close proximity indoors. In particular, the checkout area where people queue up to pay tends to be densely populated, making it especially hazardous. One approach to understanding the infection spread is to use agent-based computer simulations to model different scenarios. This paper describes one such simulation of a supermarket checkout area using the Unity 3D engine, including the effect of checkout types and quantity, customer load and COVID-19 countermeasures, i.e., masking and distancing, on infection spread. Using the results from one default scenario and eleven variations, the relative impact of aforementioned factors on exposure in the simulation is discussed. Results indicate that for this simulation the most important factor is preventing queue buildup via having sufficient customer throughput capacity, with potent effects also resulting from operating service registers in such a way that the distance between each queue is maximized as well as increasing distances between agents within queues. Including a self-checkout area was found to be a viable approach to reducing queue times and consequently exposure rates. Comparatively, masking did not yield as notable reductions in exposure rates in the simulation. Similarities in exposure patterns to previous work in the context of supermarkets are discussed, as well as limitations of simulations in capturing the real world. / Utbrottet av coronavirus disease 2019 (COVID-19) föranledde införandet av smittskyddsåtgärder världen över i ett försök att begränsa smittspridningen i samhället. Särskilt viktigt är att förstå hur smittspridning äger rum i trånga utrymmen där ett förhållandevis stort antal främmande människor samlas. Ett exempel på en inomhusmiljö där stora folksamlingar oundvikligen uppstår är mataffärer, där kassaområdena är högriskområden för smittspridning eftersom kunder köar för att betala i dessa områden. Ett tillvägagångssätt för att erhålla kunskap kring smittspridning är att använda agentbaserade datorsimuleringar för att modellera olika scenarion. Den här publikationen beskriver en sådan simulering av en mataffärs kassaområde i spelmotorn Unity 3D. Simuleringen används för att undersöka betydelsen av kassaområdets utformning för smittspridningen, samt inverkan av besökstryck och smittskyddsåtgärder, härvidlag användning av munskydd och social distansering. Som diskussionsunderlag för att fastställa vilken effekt dessa faktorer har på smittspridningen används ett grundscenario och elva simuleringsvarianter. Resultaten visar att den enskilt viktigaste faktorn i denna simulering är att hålla tillräckligt många kassor öppna, vilket förhindrar kötillväxt. Att hålla maximalt avstånd mellan öppna kassor, samt anamma social distansering mellan köande agenter bidrar också påtagligt till minskad smittspridning. Vidare förefaller inkludering av självskanningskassor vara ett effektivt tillvägagångssätt för att minska kötid och därmed även smittspridning. Användande av munskydd har jämförelsevis en mindre påtaglig effekt i simuleringen. I publikationen diskuteras även likheter i exponeringsmönster gentemot tidigare forskning rörande simulering av smittspridning i mataffärskontext, samt vilka begränsningar simuleringar kan uppvisa när det kommer till att replikera verkligheten.