Bakgrund: Under de senaste decennierna har fetma hos barn eskalerat i Sverige. För barn med fetma är risken stor att fetma kvarstår i vuxen ålder vilket kan innebära många hälsorisker, såväl fysiska som psykiska. Därför finns det behov av att arbeta preventivt i tidig ålder. Elevhälsans medicinska insats som skolsköterskan är en del av, har som uppdrag att arbeta preventivt mot fetma och främja hälsosamma vanor. Skolsköterskan har en betydande roll och goda förutsättningar för ett framgångsrikt preventivt arbete mot fetma hos skolbarn. Skolsköterskan identifierar föräldrar som en viktig komponent i det preventiva arbetet för att kunna ge en god omvårdnad. Genom att skolsköterskan kan knyta det preventiva arbetet till teorin KASAM kan en djupare förståelse fås för hur teorin kan hjälpa skolsköterskan att stödja barnen i skolan. Syfte: Att undersöka skolsköterskans preventiva arbete mot fetma hos barn i skolåldern 6-18 år. Metod: För att svara på syftet gjordes en integrativ litteraturstudie. Tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel inkluderades i analysen som gjordes med inspiration av Whittemore och Knafls beskrivning av integrativ innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom tre kategorier med åtta tillhörande underkategorier. Kategorierna som framkom var: Informera och kommunicera, med information till barn och föräldrar, samtal om BMI mätning, modell för kommunikation och vara ödmjuk och försiktig. Samverkan kring barnet med samverkan med föräldrar och samverkan med andra professioner som underkategori och Vara en trygghet med tillhörande att stärka barnen psykosocialt och att vara ett stöd för barnen.  Slutsats: Studien bidrar till en sammanslagen beskrivning av skolsköterskans preventiva arbete mot fetma. Skolsköterskan ska vara en trygghet för barnen, informera och kommunicera på ett ödmjukt sätt samt samverka med föräldrar och andra professioner. Studien kan användas för att öka kunskapen om skolsköterskans preventiva arbete med skolbarn i åldern 6-18 år.

I Sverige finns det tiotusentals elever som inte närvarar i skolan. Dessa elever löper stor risk att inte få fullständiga grundskolebetyg, vilket på längre sikt kan påverka deras livskvalitet negativt. Tidigare undersökningar har visat att lärares närvarofrämjande arbete inte i tillräcklig utsträckning motiverar eleverna att närvara i skolan. Därför undersöker vi i denna studie hur lärare arbetar med att motivera elever till skolnärvaro samt vilka faktorer som eleverna anger som motiverande för närvaro. Studien utgår från en kvantitativ metod där enkäter har legat till grund för dataproduktionen. 200 högstadieelever och 56 lärare, i Norrbotten, har besvarat enkäten. Studiens teoretiska utgångspunkt är Antonovskys definition av ”Känslan av sammanhang”, som mäts utifrån delarna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Slutsatsen är att eleverna efterfrågar en meningsfull skola där de får återkoppling på sina arbeten och därmed vet var deras utvecklingsområden finns samt har inflytande att påverka sin egen framtid. Lärarna anger att de arbetar för en begriplig skola, med tydlighet och struktur som ledord. Det innebär att elever och lärare inte är eniga om hur man skapar och upprätthåller motivationen till skolan. / In Sweden, tens of thousands of students are absent from school. These children risk not graduating from the compulsory school, which in long term can affect their quality of life negatively. Previous studies conclude that teachers´ work to promote school attendance is not sufficiently motivating children to attend school. Hence, in this survey we investigate how teachers work to motivate students to school attendance and which elements the students find motivating to come to school. The study emanates from a quantitative method based on questionnaires. 200 students, from grade seven to nine, and 56 teachers have responded to the survey. The survey was conducted in Norrbotten. The theoretical base is The sense of coherence by Antonovsky. The sense of coherenceis measured by the elements manageability, comprehensibility and meaning. The conclusion is that the students request a meaningful school where they get feedback on their work and hence know their potential in various areas and have the opportunity to influence their own future. The teachers state that they aim for a comprehensive school, with clarity and structure as a motto. This means that students and teachers do not agree how one creates and maintains school motivation.

Gymnasieskolans läroplan, Lpf94, framhåller friluftsliv och hälsa som två viktiga inslag i ämnet Idrott och Hälsa. Mitt syfte har varit att studera friluftsliv som en metod för att nå god hälsa. Studien har gjorts genom enkäter med 179 st deltagande elever från åk 1 och åk 3. Dessutom har två idrottslärare och en fritidsvärd intervjuats för att ytterligare ge kunskap om friluftslivets hälsoeffekter. Resultaten från undersökningarna visar att majoriteten av eleverna upplever sig få en bra fysisk, psykisk och social hälsa genom att delta i friluftsliv. Dock finns en viss tendens till att en del elever upplever en ökad stress av att vara långt från samhällets alla tekniska finesser. De intervjuade framhåller också att skolans roll är att erbjuda ett varierat utbud av friluftsaktiviteter, vilket förhoppningsvis leder till att ett bestående intresse uppstår. Samtidigt menar de att de få timmarna friluftsliv som bedrivs i skolans regi, kanske inte påverkar elevernas hälsa i allt för stort utsträckning, men väcks intresset för att fortsätta, ger det mycket positiva effekter på hälsan. Slutsatser från detta är att vi som lärare måste försöka ge ett varierat friluftsliv som inbjuder till möjligheter att varva ner och ge ett intresse för framtiden. / The curriculum for the upper secondary school, Lpf94, states outdoor recreation and health as two important components within the subject Sport and Health. The aim of this paper has been to study outdoor recreation as a method to obtain good health. The study was done with surveys answered by 179 students from year one and year three in the upper secondary school. Two Physical Education teachers and one recreation leader have also been interviewed in order to gain more knowledge about the effects of outdoor recreation on health. The results show that the majority of the students felt that they get a good physical, psychological and social health by participating in outdoor recreation. However, there is a tendency that some students feel more stressed by being far from our high-tech society. The persons who were interviewed pointed at the schools’ task being offering a multitude of outdoor recreation activities, which hopefully will lead to creating a permanent interest. At the same time, they mean that the little time that is spent on outdoor recreation in school, may not affect the health of the students. But if it raises an interest to continue, on the other hand, it will have very positive effect on health. The conclusion which can be drawn from this, is that we teachers must try to offer a variety of outdoor recreation activities which offers possibilities to relax and raise an interest for the future.

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka hur några grundsärskoleelever upplever sin situation, i de sammanhang där de är integrerade i grundskolan, med avseende på innehåll och delaktighet. I studien presenteras åtta grundsärskoleelevers upplevelser av att vara integrerade i grundskolan. Där redovisas hur och på vilka sätt som eleverna upplever innehållet i aktiviteterna, samt vilken grad av delaktighet de känner när de är integrerade i sina grundskoleklasser. Kvalitativ forskningsintervju har använts som metod för att samla in de data som redovisas i studien. Den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen är salutogenes teori och forskningsfrågorna är skrivna utifrån KASAM (Känsla av sammanhang) som är en viktig förutsättning för att eleverna ska känna sig delaktiga. Graden av elevernas delaktighet har analyserats genom Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) delaktighetsmodell. Hur eleverna ser på innehållet i situationerna som de deltar i har analyserats utifrån delkomponenterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Studiens resultat visar att de flesta elever känner sig delaktiga i de situationer där de är integrerade i grundskolan. Ur elevernas synvinkel är inkluderingen bäst på raster och vid fria aktiviteter. Lägst känsla av delaktighet känner eleverna i de teoretiska ämnena. Eleverna upplever de flesta aktiviteter som meningsfulla, men att vissa moment är svåra att förstå och andra svåra att hantera. Studien visar att de flesta elever har positiva erfarenheter av att vara integrerade, men det krävs kompetent personal och många anpassningar för att ge eleverna möjlighet att vara delaktiga i en skola för alla. Studiens slutsats är att endast några av de intervjuade eleverna skulle kunna benämnas som inkluderade i de sammanhang där de deltar i grundskolan, men det gäller inte för alla elever i studien. Då eleverna oftast nämner den lilla gruppen som sin klass blir det där de flesta känner att de har sin tillhörighet. För att eleverna ska kunna vara inkluderade fullt ut, krävs det, enligt studiens resultat, att de har sin ”vi känsla” i den stora klassen.

Bakgrund: Skolsköterskors uppdrag har förändrats med tiden. Uppdragets fokus har ändrats från ett patogent perspektiv till ett salutogent perspektiv, vilket innebär att fokus har ändrats från det sjuka till det friska. Samverkan med övrig personal på skolor är en förutsättning för att skolsköterskor ska kunna arbeta hälsofrämjande. Tidigare forskning visar att det finns en diskrepans mellan det som lärare förväntar sig av skolsköterskor och dess faktiska uppdrag. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka förväntningar lärare har på skolsköterskor. Metod: En fenomenografisk metod med induktiv ansats har använts. Dataanalysen bygger på sex semistrukturerade intervjuer med lärare. Resultat: Lärarnas förväntningar på skolsköterskor spänner över ett brett område. Analysen av intervjuerna mynnade ut i fyra beskrivningskategorier; hälsofrämjande arbete, social betydelse, medicinskt omhändertagande och tillgänglighet. Beskrivningskategorierna ordnades hierarkiskt i ett utfallsrum. Konklusion: Denna studie bidrar med kunskap om lärares förväntningar på skolsköterskor. Studiens resultat tydliggör ett förväntningsgap mellan lärares förväntningar på skolsköterskor och dess uppdrag från socialstyrelsen och skolverket som främst är förebyggande och hälsofrämjande. Studiens resutalt stämmer väl överens med tidigare forskning i ämnet. / Background: School nurses' mission have changed over time. The mission's focus has been changed from a pathogenic perspective to a salutogenic perspective, which means that the focus has changed from the sick to the healthy. Collaboration with other staffs within the schools is a prerequisite for school nurses to be able to work with health promotion. Previous research shows that there is a discrepancy between what teachers expect from school nurses and the school nurses' actual mission. Purpose: The purpose of the study was to describe what expctations teachers have in school nurses. Method: A phenomenographic method with inductive approach has been used. The data analysis is based on six semi-structured interviews with teachers. Results: The teachers' expectations of school nurses span a wide area. The analysis of the interviews resulted in four description categories: health promotion, social importance, medical care and accessibility. The description categories were arranged hierarchically in a outcome room. Conclusion: This study contributes with knowledge of teachers' expectations of school nurses. The study's results clarify an expectation gap between the teachers' expectations in school nurses and its assignments from the National Board of Health and Welfare, and the Swedish Institute of Education, which is primarily preventative and health-promoting. The study's results are in good agreement with previous research on the subject.

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Titel: Gymnasieelevers perspektiv på deras hälsa och motivation i skolmiljö</p><p>Författare: Sofia Jovannelli</p><p>Handledare: Monica Naeser</p><p>Syftet med uppsatsen var att få en djupare förståelse av hur gymnasieelevers perspektiv är på deras hälsa och motivation.</p><p>Vilka olika faktorer anser eleverna påverkar deras hälsa och motivation i deras skolmiljö?</p><p>Genom kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever undersöktes deras perspektiv på hälsa och motivation.</p><p>För att ge mer fakta och teorier om uppsatsens frågeställningar studerades även tidigare forskning.</p><p>Studiens centrala tolkningsram är teorin om KASAM, teori om motivation, läroplanen samt tidigare forskning i ämnesområdet.</p><p>I uppsatsen har framkommit att människors hälsa påverkas både positivt och negativt under skoltiden, men att alla elever trots att de ibland upplever skolmiljön som problematisk t.ex på grund av stress, bibehåller en vilja att fortsätta sina studier.</p><p>Intervjuerna visar att de intervjuade eleverna är nöjda med sin tid på gymnasiet.</p><p>Intervjuerna stämmer överens med tidigare teorier om hälsa och motivation då det genom intervjuerna visat sig att en förutsättning för psykiskt välbefinnande och en positiv utveckling är att man lever i ett begripligt sammanhang, med lagom anpassade krav och med möjlighet att påverka situationen.</p> / <p>Abstract</p><p>Title: A-Level students’ perspective on their own health and motivation in their college environment.</p><p>Author : Sofia Jovannelli</p><p>Supervisor : Monica Naeser</p><p>The purpose of this essay was to gain a deeper understanding of how A-level students perspective is on their own health and motivation.</p><p>Which different factors does the A-Level students´ consider affect their own health and motivation in their college environment?</p><p>Through the use of qualitative interviews with six A-level students their view on their own health and motivation was investigated.</p><p>To gain a deeper factual and theoretical basis to the research questions, I also investigated some earlier studies.</p><p>The central frame of interpretation of this study is the theory about KASAM, and earlier research in this field.</p><p>In the writing of this essay it has emerged that the people´s health is influenced in both a positive and a negative way during their school years depending on factors such for example stress related to school work.</p><p>It has emerged in the interview process that students view their college time and their college work as meaningful despite the stress some of the students can feel..</p><p>Furthermore the interviews have shown that all whom were interviewed were satisfied with their time at A-level college on the whole.</p><p>This research’s findings directly matches those of the earlier studies about health and motivation, as the interviews show that a predisposition for psychological well-being and a positive development is that you live in a comprehensible environment with appropriate demands on the students, and the possibility to influence one’s own situation.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Gymnasieskolans läroplan, Lpf94, framhåller friluftsliv och hälsa som två viktiga inslag i ämnet Idrott och Hälsa. Mitt syfte har varit att studera friluftsliv som en metod för att nå god hälsa. Studien har gjorts genom enkäter med 179 st deltagande elever från åk 1 och åk 3. Dessutom har två idrottslärare och en fritidsvärd intervjuats för att ytterligare ge kunskap om friluftslivets hälsoeffekter. Resultaten från undersökningarna visar att majoriteten av eleverna upplever sig få en bra fysisk, psykisk och social hälsa genom att delta i friluftsliv. Dock finns en viss tendens till att en del elever upplever en ökad stress av att vara långt från samhällets alla tekniska finesser. De intervjuade framhåller också att skolans roll är att erbjuda ett varierat utbud av friluftsaktiviteter, vilket förhoppningsvis leder till att ett bestående intresse uppstår. Samtidigt menar de att de få timmarna friluftsliv som bedrivs i skolans regi, kanske inte påverkar elevernas hälsa i allt för stort utsträckning, men väcks intresset för att fortsätta, ger det mycket positiva effekter på hälsan. Slutsatser från detta är att vi som lärare måste försöka ge ett varierat friluftsliv som inbjuder till möjligheter att varva ner och ge ett intresse för framtiden.</p> / <p>Abstract</p><p>The curriculum for the upper secondary school, Lpf94, states outdoor recreation and health as two important components within the subject Sport and Health. The aim of this paper has been to study outdoor recreation as a method to obtain good health. The study was done with surveys answered by 179 students from year one and year three in the upper secondary school. Two Physical Education teachers and one recreation leader have also been interviewed in order to gain more knowledge about the effects of outdoor recreation on health. The results show that the majority of the students felt that they get a good physical, psychological and social health by participating in outdoor recreation. However, there is a tendency that some students feel more stressed by being far from our high-tech society.</p><p>The persons who were interviewed pointed at the schools’ task being offering a multitude of outdoor recreation activities, which hopefully will lead to creating a permanent interest. At the same time, they mean that the little time that is spent on outdoor recreation in school, may not affect the health of the students. But if it raises an interest to continue, on the other hand, it will have very positive effect on health. The conclusion which can be drawn from this, is that we teachers must try to offer a variety of outdoor recreation activities which offers possibilities to relax and raise an interest for the future.</p>

Sammanfattning Titel: Gymnasieelevers perspektiv på deras hälsa och motivation i skolmiljö Författare: Sofia Jovannelli Handledare: Monica Naeser Syftet med uppsatsen var att få en djupare förståelse av hur gymnasieelevers perspektiv är på deras hälsa och motivation. Vilka olika faktorer anser eleverna påverkar deras hälsa och motivation i deras skolmiljö? Genom kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever undersöktes deras perspektiv på hälsa och motivation. För att ge mer fakta och teorier om uppsatsens frågeställningar studerades även tidigare forskning. Studiens centrala tolkningsram är teorin om KASAM, teori om motivation, läroplanen samt tidigare forskning i ämnesområdet. I uppsatsen har framkommit att människors hälsa påverkas både positivt och negativt under skoltiden, men att alla elever trots att de ibland upplever skolmiljön som problematisk t.ex på grund av stress, bibehåller en vilja att fortsätta sina studier. Intervjuerna visar att de intervjuade eleverna är nöjda med sin tid på gymnasiet. Intervjuerna stämmer överens med tidigare teorier om hälsa och motivation då det genom intervjuerna visat sig att en förutsättning för psykiskt välbefinnande och en positiv utveckling är att man lever i ett begripligt sammanhang, med lagom anpassade krav och med möjlighet att påverka situationen. / Abstract Title: A-Level students’ perspective on their own health and motivation in their college environment. Author : Sofia Jovannelli Supervisor : Monica Naeser The purpose of this essay was to gain a deeper understanding of how A-level students perspective is on their own health and motivation. Which different factors does the A-Level students´ consider affect their own health and motivation in their college environment? Through the use of qualitative interviews with six A-level students their view on their own health and motivation was investigated. To gain a deeper factual and theoretical basis to the research questions, I also investigated some earlier studies. The central frame of interpretation of this study is the theory about KASAM, and earlier research in this field. In the writing of this essay it has emerged that the people´s health is influenced in both a positive and a negative way during their school years depending on factors such for example stress related to school work. It has emerged in the interview process that students view their college time and their college work as meaningful despite the stress some of the students can feel.. Furthermore the interviews have shown that all whom were interviewed were satisfied with their time at A-level college on the whole. This research’s findings directly matches those of the earlier studies about health and motivation, as the interviews show that a predisposition for psychological well-being and a positive development is that you live in a comprehensible environment with appropriate demands on the students, and the possibility to influence one’s own situation.

No description available.