Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom har ökat sedan 1970-talet och idag lever 400 000 - 700 000 personer med sjukdomen. År 2020 beräknas sjukdomen vara den tredje största dödsorsaken i världen. Den vanligaste orsaken till att få KOL är tobaksrökning vilket gör att personer ofta skuldbelägger sig över att sjukdomen är självorsakad. Personer som fått KOL kommer att leva med sjukdomen resten av livet. Personer med KOL upplever oftast inte sjukdomen på samma sätt som andra personer då upplevelser är individuella. Sjukdomen upplevs på olika sätt då individuella erfarenheter och kunskaper spelar in i hur väl personerna lyckas leva med sin sjukdom. Eftersom personerna upplever sjukdomen på olika sätt är det viktigt att arbeta personcentrerat. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med KOL. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design användes där 13 vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Innehållsanalysen genomfördes genom användning av Graneheim och Lundmans artikel där de beskriver hur en kvalitativ innehållsanalys går till. Resultat: Det framgick att andningen spelade en central roll i livet. Den försämrade andningen gjorde att personerna inte kunde göra vad de ville och upplevde att den styrde hela livet. Det framkom att personer med sjukdomen upplevde att de inte vet hur framtiden blir och var därför oroliga och rädda för sjukdomsutvecklingen. Personerna upplevde en ensamhet där varken vårdpersonal, vänner eller anhöriga förstod deras situation. En del valde då att isolera sig vilket fick ytterligare följder som till exempel depression. Slutsats: Andningen styr hela personens liv. Eftersom personerna upplevde ensamhet är det viktigt att vårdpersonal informerar anhöriga om sjukdomen då det förekommer okunskaper rörande sjukdomen. Personer upplever att deras identitet förändras och att de är i behov av andra. Det är viktigt att ge dem den hjälp de behöver samtidigt personcentrerad vård tillämpas för att personen ska vara delaktig i sin vård.

Sammanfattning Syfte: Syftet med studien var att undersöka om patienter som har kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, efter deltagande i KOL-skola under sju veckor blir mer aktiva i sin vardag och ökar sin fysiska aktivitetsnivå samt relatera detta till förbättring i livskvalitet och fysisk kapacitet. Frågeställningarna var om det efter 7 veckors KOL-skola går att se en förbättring av den fysiska aktivitetsnivån mätt med accelerometer samt om fysisk kapacitet och prestationsförmåga förbättras mätt med 6-minuters gångtest? Kan det även visa på förändring i aktiviteter i dagliga livet, ADL (Aktiviteter i dagliga livet) och livskvalitet mätt med Eq5d samt minska upplevda besvär vid KOL mätt med CCQ- Chronic COPD Questionaire? Metod: Studien är en kvantitativ prospektiv cohort studie. Deltagarna i studien bestod av 25 patienter , kvinnor och män i åldrarna 45-90 år, med KOL i stadie 1-4. Patienterna deltog i en multidisciplinär KOL-skola under sju veckors tid med undervisning om KOL samt träning för kondition och styrka vid 12 tillfällen. Deltagarna utvärderades med accelerometer- en typ av rörelsemätare som mäter aktivitet i tre olika plan, 6-minuters gångtest, CCQ-chronic COPD questionnaire och Eq5ds hälsobarometer (0-100mm). Samtliga tester utfördes före och efter deltagandet i KOL-skolan. Accelerometermätningen skedde en vecka före starten samt en vecka efter avslut. Resultat: Ingen signifikant förbättring kunde visas gällande fysisk aktivitetsnivå, steg/dag (N.S p=0,330), stillasittande tid (N.S p=0,055), perioder av stillasittande (N.S p=0,875). Den fysiska kapaciteten, prestationsförmågan mätt med 6-minuters gångtest ökade signifikant med i snitt 60 meter (p=0,0002). ADL och livskvalitet mätt med Eq5ds hälsobarometer visade på signifikant förbättring från i snitt 56 mm före till 64 mm efter KOL-skolan (p=0,022) och patienterna skattade sina besvär 0,29 poäng mindre efter deltagandet från i snitt 2,32 till 2,03 poäng av maxpoäng 6,0 (p=0,046). Slutsats: Efter deltagandet i KOL-skolan under 7 veckor kunde studien påvisa en signifikant ökning i gångsträcka samt att patienterna skattade lägre besvär av andfåddhet vid fysiskt krävande aktiviteter. Patienterna förbättrade sitt psykiska välmående. Dock kunde ingen signifikant ökning i aktivitetsnivå, steg/dag påvisas men en tendens till att patienterna var mindre stillasittande kunde ses. / Abstract Aim: The aim of this study was to investigate if patients with chronic obstructive lung disease after seven weeks of pulmonary rehabilitation increased their activity in daily life and their physical activity level and relate this to increase in quality of life and physical capacity. The questions asked was if seven weeks of pulmonary rehabilitation could lead to an increase in physical activity level measured with accelerometer and if physical capacity and performance would increase measured with 6-minutes walking distance? Can this also lead to a change in ADL and quality of life measured with the Eq5d-questionaire and decrease the patient’s perceived inconvenience in COPD measured with CCQ? Method: The study is a quantitative prospective study. There were 25 participants in the study. Men and women in the ages 45-90 years, all diagnosed with COPD stage 1-4. All patients participated in a multidisciplinary rehabilitation during seven weeks including information about COPD and fitness- and strength training during 12 occasions. The participants were evaluated with accelerometer- a device that measures movement in three dimensions, 6-minutes walking distance, CCQ-chronic COPD questionnaire and Eq5d- health barometer (0-100mm). All evaluation was made before and after participating in pulmonary rehabilitation. Measurements with the accelerometers was made one week before the rehabilitation started and one week after it finished. Results: No significant improvements were found regarding physical activity level, step counts/day (N.S p=0.330), sedentary time (N.S p=0.055), periods of sedentary bouts (N.S p=0.875). Physical capacity and performance measured with 6-minutes walking distance showed a significant increase, on average 60 meters (p=0.0002). ADL and quality of life measured with Eq5d health barometer showed a significant improvement in average 56 mm before to 64 mm after participating in pulmonary rehabilitation (p=0.022) and the patients evaluated their perceived inconvenience 0.29 points less, from 2.32 to 2.03 points of a maximum score of 6.0 (p=0.046). Conclusions: After participating in pulmonary rehabilitation for 7 weeks the study could show a significant increase regarding walking distance and less perceived inconvenience from breathlessness at physical demanding activity. The patients increased their mental wellbeing but showed no significant increase regarding activity level or step counts/day, although a tendency that the patient were less sedentary could be seen.

The present thesis entitled "Impact of the tractor control hydraulics setting on the output parameters of the tilling system" in its reference part surveys the current state of the design of hydraulic systems in agricultural tractors. The practical part of the thesis is focused on implementation and evaluation of experimental measurement. The measurement employed a tilling system featuring a tractor Class Axion 850 and a four-furrow mounted plough Kverneland EG 85 Variomat. The goal was to identify the effects of various types of hydraulic system controls on the fuel consumption, drive slip and tilling system performance. The measured values have been processed and presented in tables and graphics. The conclusion has been formulated on the basis of the identified results.

Abstrakt Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett omfattande problem över hela världen och bara i Sverige lever 400 000 till 700 000 patienter med KOL, men många går odiagnostiserade. Sjukdomen innebär både fysiska och psykiska besvär för patienten och kräver omfattande behandling. Sjuksköteskor har till uppgift att försöka lindra det lidande som uppstår för patienten. Lidandet utgör arbetets teoretiska referensram. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse ac att leva med KOL:  Metod: Studiens metod är en litteraturstudie. Analysen av data sker utefter integrerad analys. Datasökningen utfördes i databasen CINAHL och PsycINFO och resulterade i 11 artiklar. Resultat: Resultatet för litteraturstudien visar att patienten upplevde att sjukdomen påverkade deras liv inom fler områden. resultatet presenteras i kategorierna Patienters upplevelse av Förluster; patienters upplevelse av sädslor, Patienters upplevelse av beroende och Patienters upplevelse av skam och självförebråelse. Slutsats: Sjukdomen KOL påverkar livet för patienterna på flera vis. Sjukdomen har negativa effekter som resulterar i ett lidande för patienten som helt förlorar sitt tidigare liv och måste anpassa sig till ett nytt.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en sjukdom som påverkar både lungor och luftvägar. I Sverige är det cirka 400 000 till 700 000 personer som lever med sjukdomen. De egenvårdsråd som rekommenderas är rökstopp, andningsövningar, fysisk aktivitet samt medicinjusteringar.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av egenvård i samband med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Studien är gjord med en kvalitativ design med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Informanterna hittades med hjälp av bekvämlighetsprincipen där en patientförening kontaktades. Sammanlagt intervjuades fem stycken personer med KOL från två orter i Kronobergs Län. Analysen av de kvalitativa intervjuerna är gjord med hjälp av en manifest innehållsanalys med en induktiv ansats.  Resultat: Resultat består av två kategorier, Erfarenheter av utförandet av egenvård och stöd i egenvården har betydelse. Alla intervjupersonerna försökte utföra någon form av egenvård och den gjordes för att undvika att bli sämre. Den viktigaste egenvården upplevdes vara andningsövningar och fysisk aktivitet. Det framkom även att det ibland kunde var svårt att motivera sig till egenvården. Det stöd som de tidigare fått från sjukvården med årliga besök hade gjort att de kände sig trygga och besöken upplevdes varit viktiga. Stöd upplevdes även komma från anhöriga, det handlade då framför allt om omtanke och att ge ett stöd som gav effekt på egenvården kunde ibland vara svårt. Det framkom även att det fanns en längtan efter mer information gällande egenvård.  Slutsats: Egenvården har stor betydelse för de med en KOL-sjukdom, för att de inte ska försämras samt att de ska klara av sin vardag. För att klara sin egenvård är det viktigt med stöd från flera olika håll och för att anhöriga ska ha möjlighet kunna ge ett bra stöd behöver de information kring detta.

Bakgrund: I Sverige kan patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) få en utbildning om sin sjukdom genom att gå i en KOL-skola. Utifrån författarnas kännedom finns i dagsläget inga studier som utvärderar KOL-skolor i Region Östergötland. Eftersom såväl den fysiska aktiviteten som kosten är viktiga faktorer för att uppnå en bättre hälsa skulle det vara intressant att utforska vad KOL-patienter har för upplevelser av en KOL-skola och hur de tänker kring fysisk aktivitet och kost. Syfte: Att utforska och beskriva patienters upplevelser av KOL-skolans bidrag avseende fysisk aktivitet och kost. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju KOL-patienter som alla deltagit i KOL-skola på samma vårdcentral. Studien var kvalitativ med deduktiv ansats. Dataanalysen gjordes enligt processen för en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier och åtta underkategorier togs fram: “Fysisk aktivitet (FA)” - ökad kunskap, inställning till FA, upplevd effekt av FA, beteendeförändringar, beskrivning av KOL-skolan, “Andningsteknik” - ökad kunskap samt “Kost” - upplevelser av aptit och beteendeförändringar. Slutsats: Detta arbete har i viss utsträckning lyckats utforska patienternas erfarenheter av KOL-skolan och det som har förmedlats med fokus på fysisk aktivitet och kost. Deltagarna uppskattade sin tid i KOL-skolan och hade tagit till sig kunskap om såväl fysisk aktivitet som kost. Utifrån studieresultatet har författarna tagit fram information och förbättringsförslag som kan vara användbar för KOL-skolans verksamhet.

Bakgrund: Patientempowerment innebär för patienten ett större ansvarstagande och delaktighet i vården än vad som traditionellt förekommer. För att detta ska bli möjligt krävs att vårdpersonal låter patienten ingå i vårdteamet och vågar ifrågasätta sin egen maktposition. Framtidens generationer kommer med stor sannolikhet att ställa allt större krav på inflytande vilket talar för behov av förändring. Syfte: Hur upplever KOL-patienter information och stöd från vårdpersonal? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats. Innehållsanalysen av resultatet genomfördes på en manifest nivå med hjälp av Graneheim och Lundman, (2008). Resultat: KOL-skola upplevs av patienter som en utbildningsform där man känner sig delaktig. Tillit till vårdpersonal är viktig om man ska kunna utveckla en vårdrelation med ömsesidigt ansvar. Vårdpersonal bör inte skuldbelägga patienten för att få resultat. Olika patienter har olika egenkapacitet och dessa bör tas tillvara. Upplevelser av kunskapsbrist kunde ses hos både patienter och vårdpersonal. Slutsats: En ökad medvetenhet kring empowerment kan öka patientsäkerheten och skapa en mer jämlik sjukvård. / Background: Patient empowerment gives the patient more responsibility and involvement in his or her own care than what traditionally exists in western health care. To make able grater patient empowerment, it is required that health care professionals allow the patient to be part of the medical team and for both patient and care giver to question their own position of power. Future generations will most likely place increasing demands on power and participation, which indicates a need for change. Aim: The aim of this study was to determine how patients with COPD experience information and support given from health professionals. Methods: Qualitative semi-structured interviews with an inductive approach. The analysis of the results was carried out on a manifest level using Graneheim and Lundmans method (2008). Result: COPD group education sessions are perceived by patients as a form of learning where one feels involved. Trust in health professionals is essential if we are to develop a treatment relationship with mutual responsibilities. Health professionals should not blame the patient to get results. Different patients have different self-efficacy and these abilities ought to be utilized. Perceptions of lack of knowledge were seen among both patients and health professionals. Conclusion: An increased awareness of empowerment can increase patient safety and create a more equitable health care.

UNDERVISNING I EGENVÅRDVID KRONISK OBSTRUKTIVLUNGSJUKDOMEN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE ELISABETH NILSSONNilsson, E. Undervisning i egenvård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, D-nivå. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.I Sverige finns över 700 000 personer med sjukdomen KOL. Sjukdomen har ofta ett långt förlopp och får en stor inverkan på det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att studera undervisning i egenvård för personer med KOL, som vårdas i öppenvård, för att undersöka vilka effekter detta får i deras dagliga liv. Metoden som användes var systematisk litteraturundersökning där aktuell forskning inom området sammanställdes. Orems teori om egenvård har använts som teoretisk ram. Tio artiklar som överensstämde med problemformuleringen kvalitetsgranskades och inkluderades. Endast randomiserade kontrollerade studier godtogs. Resultatet visade att utbildning enligt ett egenvårdsprogram i kombination med en behandlingsplan och fysisk träning var den intervention som hade bäst effekt. Här sågs en minskning av akuta läkarbesök, slutenvårdstillfällen och slutenvårdsdagar, men bara ringa stöd för ökad livskvalitet. Interventionen hade ingen effekt på lungfunktion, fysisk förmåga, symtomupplevelse eller antalet exacerbationer. Rökavvänjning via ett patientcentrerat förhållningssätt visade sig leda till en fördubbling av antalet individer som genomför ett rökstopp, men rådgivning angående rökstopp hade ingen effekt. Undervisning konstruerad efter Banduras kognitiva teori ökade individens tro på sin förmåga att kunna utöva egenvård (self-efficacy). Denna studie har visat att utbildning i egenvård för denna patientgrupp är ett område där mer forskning behövs. Nyckelord: Bandura, behandlingsplan, egenbehandling, egenvård, egentillit, KOL, Orem, patientutbildning, rökavvänjning, självförtroende. / EDUCATION IN SELF-CARE CONCERNINGCHRONIC OBSTRUCTIVE PULMONARY DISEASE A SYSTEMATIC REVIEWELISABETH NILSSONNilsson, E. Education in self-care concerning chronic obstructive pulmonary disease. M. A. Degree Project, 15 Credit Points, Advanced level. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008.In Sweden there are over 700 000 persons suffering from COPD. This disease has often a long-term course with extensive influence on daily life. The aim of this literature review was to study self-care education in out-patients with COPD and the effects of the education on their daily life.The method used was a systematic literature examination reviewing pertinent research in the area. Orem’s theory about self-care was used as theoretical frame. Articles dealing with self-care education were evaluated regarding scientific quality. Ten randomized controlled trials were finally included. The results showed that education based on a self-care program combined with action-planning and training sessions, was the intervention that had the best effects. A decrease in visits to emergency rooms, hospital admissions and days in the hospital could be demonstrated as a result of the self-care education. The results also showed an insignificant trend towards increases in quality of life. The intervention had no effect on lung function, physical functioning, symptom experiences or number of exacerbations. Patient centred teaching about refraining from smoking doubled the number of individuals who stopped smoking, while counselling about quitting to smoke did not have any effect. Education constructed after the cognitive theory of Bandura, had effects on the self-efficacy to perform self-care. This study has shown that education about self-care is an area that needs more research.Key words: actionplan, Bandura, COPD, Orem, patient-education, self-care, self-efficacy, self-management, smoking-cessation.

Background: It is incredibly important to ensure proper medication adherence as well as inhalation technique to control asthma and (COPD) chronic obstructive pulmonary disease. Both are required to achieve a full treatment effectiveness. Providing services in these two areas is the role of community pharmacists. Aim: This study aims to determine whether pharmacy interventions can result in improved inhalation technique and adherence to medication in asthma and COPD patients in relation to reduced hospitalizations and severe exacerbations. Methods: A systematic literature search was performed in the database PubMed and was carried out in the fall of 2022. SBU gallery was used for relevance assessment and followed as a method (Appendix 1). Inclusion criteria for the studies were determined according to PICO. Results: This review examined seven studies showing the positive improving impact of community pharmacists' on patients' adherence to inhaled medicine and inhalation technique for asthma and COPD patients. Some studies have demonstrated that this method of treatment can reduce hospitalizations and severe exacerbations, but few studies have been conducted in this area. In addition, research is needed to determine the ideal frequency for educating and rechecking inhaler techniques in order to prevent technique degradation in patients. Conclusions: In this review, it was shown that community pharmacists can play an important role in managing asthma and COPD, particularly in educating patients about inhaler technique and making sure that their medication is taken as prescribed. Despite this, their role in this area is yet to be fully appreciated, requiring more research.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste folksjukdomarna. I nuläget förekommer det ingen botande behandling trots dess omfattande förekomst. Därmed syftar den nuvarande behandlingen till att upprätthålla kontroll av sjukdomen. Sjukdomen orsakar symtom som dyspné, hosta och ökad slemproduktion. Vid långt framskriden KOL kan symtom som fatigue, undernäring och viktförlust uppvisas.  Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters erfarenheter av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Metod: Studiens design var litteraturstudie. Data insamlades genom litteratursökningar i databaserna CINAHL och PubMed. De tio framtagna artiklarna kvalitetsgranskades och därefter analyserades utifrån en integrerad analys. Resultat: Litteraturstudiens resultat påvisade att patienterna erfor att KOL påverkade deras liv på olika sätt. Resultatet sammanställdes och presenterades i två kategorier: Ett liv styrt utifrån dyspné och Vårdkvaliténs betydelse för KOL-patienters liv. Det identifierades även sex underkategorier: Dyspnéns psykiska belastning, Bra dagar och dåliga dagar, En begränsad vardag, Anpassningar i vardagen, Erfarenheter av en fungerande vård och Erfarenheter av en icke fungerande vård.  Slutsats: Symtomet dyspné var den faktorn som påverkade patienternas liv i störst utsträckning. Dyspné orsakade fysiska begränsningar och tvingade patienterna till att utföra anpassningar i vardagen. Patienterna utvecklade även ett undvikande beteende för att förhindra uppkomst och försämring av dyspné. Vidare erfor patienterna en ovilja att kontakta sjukvården på grund av tidigare dåliga erfarenheter. Slutligen kunde sjukdomen medföra ett sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande hos patientgruppen. Det är sjuksköterskans ansvar att lindra lidandet då det är en del av sjuksköterskeprofessionens ansvarsområde.