Rådande situation med klimatförändringar och oroligheter i Europa kräver åtgärder för att kunna skifta från fossila bränslen och energikällor till mer hållbara alternativ. Elförbrukningen väntas öka signifikant i Sverige och ett alternativ för att tillgodose hållbar energi och klimatmål är utvecklingen av vindkraft. Satsningar sker alltmer på havsbaserad vindkraft eftersom det är goda vindförhållanden och mindre påverkan för människor i närområdet eftersom vindkraftverken kan placeras långt från kusten. I många fall är det projekteringsföretag, kommuner och politiker som beslutar placeringen av vindkraftverken. Ett problem som uppstår är när allmänheten anser att det uppstår störningar på grund av att vindkraftverken placeras i dess närhet och att de inte får deltaga i planeringsprocessen. Studien syftar till att hitta lämpliga platser för havsbaserad vindkraft utifrån metoderna medborgardialog och multikriterie-analys för att kunna integrera medborgarinflytande i planeringsprocessen. ”Mjuka kriterier” som ofta tas upp i sammanhang om vindkraft har tagits i beaktning och har skickats ut i en enkätundersökning för att få in vad som är viktigast för invånare i Gävle kommun. Dessa innefattar hur stor påverkan respondenterna uppfattas kunna påverkas av som till exempel ljud, utsikt och buller. Utifrån dessa kriterier fick respondenterna rangordna samtliga för att skapa en viktning till multikriterie-analysen. Beskrivande statistik på vad respondenterna är oroliga för att påverkas av vid byggnation av havsbaserad vindkraft togs fram för att styrka studiens legitimitet. Resultatet visar att det är en stor majoritet av respondenter som är positivt inställd mot vindkraft och att respondenter inte uttrycker någon signifikant oro. Metoden MKA med viktning av rank sum weights användes för att skapa olika kartor faktor- och restriktionskartor baserat på respondenternas svar samt en teknisk analys utifrån en omfattande litteraturstudie. Den tekniska analysen använder kriterier som havsdjup, avstånd till kraftstationer och hamnar som inte klassas som ”mjuka kriterier”. Resultatet visar att medborgardialogen påverkar vilken lokalisering vindkraftverken får jämfört med den tekniska analysen. En slutgiltig karta skapades för att visa var någonstans vindkraftparken kan hamna om båda delarna tillgodoses. Studien tyder på att ett större underlag för medborgardialog kunnat ge ett tydligare resultat samt att viss typ av data hade krävts för en ordentlig teknisk analys. Det nya som denna studie har utvecklat är en metod för att föra en medborgardialog gällande havsbaserad vindkraft och kvantifierat invånarnas åsikter till geografiska data. / The current situation with climate change and unrest in Europe requires measures to be able to switch from fossil fuels and energy sources to more sustainable alternatives. Electricity consumption is expected to increase significantly in Sweden and an alternative for meeting sustainable energy and climate goals is the development of wind power. Investments are increasingly being made in offshore wind power because it has adequate wind conditions and less impact for people in the immediate area since the turbines can be located far from the shore. In many cases, it is corporations, municipalities and politicians who decide on the location of the wind turbines. A problem that arises is when the public considers that disturbances occur due to the fact that the wind turbines are located in their vicinity and that they are not offered the possibility to participate in the planning process. The study aims to find suitable places for offshore wind power based on the methods citizen dialogue and multi-criteria analysis to be able to integrate citizen influence in the planning process. "Soft criteria" that are often raised in the context of wind power was taken into account and was included in a survey to address what is important for residents of Gävle municipality. These include how much impact the respondent is perceived to be affected by, such as sound, view and noise. Based on these criteria, the respondents were allowed to rank all of them in order to create a weighting for the multi-criteria analysis. Descriptive statistics based on what the respondents are worried about being affected by during the construction of offshore wind power were produced to prove the legitimacy of the study. The results show that a large majority of respondents are positive towards wind power and that respondents do not express any significant concern regarding the construction of offshore wind power. The MCA method with weighting method rank sum weights was used to create different factor and constraint maps based on the survey answers and a technical analysis based on an extensive literature study. The technical analysis uses criteria such as bathymetry, distance to power stations and ports that are not classified as "soft criteria". The results show that the citizen dialogue affects the location of the wind turbines compared to the technical analysis. A final map was created to show where the wind farm could end up if both parts are met. The study indicates that a more comprehensive citizen dialogue could have given a more concise result and that a certain type of data had been required for a more thorough technical analysis. The new thing that this study has developed is a method for conducting a citizen dialogue regarding offshore wind power and quantifying the inhabitants' opinions to geographical data.

In the wake of the COVID-19 pandemic and working from home conditions, hybrid work is becoming an increasingly common practice among companies. However, the mix of employees working from home and from the office creates a new environment for communication between employees and supervisors. Physical interactions in the office have proved to be important in allowing employees to present themselves and their work to colleagues and supervisors. Thus, the aim of this study is to investigate how hybrid work affects employees’ opportunities to make themselves and their work visible on equal terms. The method used is semi-structured interviews with employees and supervisors at two large Swedish companies. Results show that employees use continuous dialog, fostering close relations, and supporting colleagues to create favorable impressions in the hybrid workplace. These impression management tactics were motivated by both wanting to look good, as well as do good in the organization. Supervisors likewise agree these behaviors create favorable impressions, although supervisors are more likely to acknowledge behaviors that directly or indirectly assist the supervisors’ work. The study identified four aspects that affect employees’ impression management: routines for mutual meetings, trust and openness within the group, transparency in the work environment, and informal channels for interactions. The results indicate that a hybrid workplace with equal opportunities for managing impressions will decrease the risk of employees experiencing impression management as a sacrifice. However, the biggest challenge to create equal opportunities was identified as providing adequate informal channels for interaction - both generally in the remote environment, as well as informal channels that connect to the wider organization and higher ups in the physical office. / I kölvattnet av COVID-19-pandemin och påtvingat hemarbete, har hybridarbete blivit en alltmer vanligt förekommande arbetsform bland företag. Däremot skapar blandningen av att medarbetare arbetar delvis hemifrån och delvis från kontoret nya förutsättningar för kommunikation medarbetare emellan och med ens chefer. Fysiska interaktioner på kontoret har tidigare visats vara viktigt för medarbetare för att framställa sig själva och sitt arbete inför kollegor och chefer. Denna studie ämnar därav besvara hur hybridarbete påverkar medarbetares möjligheter att på lika villkor synliggöra sig själva och sitt arbete. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med medarbetare och chefer på två stora svenska företag. Resultaten visar att medarbetarna använder kontinuerlig dialog, främjande av närhet, och att stötta kollegor för att inge positiva intryck på den hybrida arbetsplatsen. Dessa taktiker för att skapa intryck motiveras både av viljan att se bra ut, och att göra gott för organisationen. Cheferna instämmer med att dessa beteenden skapar ett positivt intryck, även om cheferna är mer troliga att uppmärksamma beteenden som direkt eller indirekt underlättar deras arbete. Studien identifierar fyra aspekter som påverkar medarbetarnas möjligheter att skapa intryck: rutiner för gemensamma träffar, tillit och öppenhet, transparens i arbetsmiljön, samt informella kontaktvägar. Resultaten indikerar att en hybrid arbetsplats med jämlika möjligheter för medarbetarna att skapa intryck minskar risken av att medarbetarna uppfattar sina ansträngningar som uppoffringar. Däremot identifierades den största utmaningen i att skapa jämlika förutsättningar som att förse medarbetarna med lämpliga informella kontaktvägar - både generellt i distansarbetet, men även informella kontaktvägar till den större organisationen och högre uppsatta chefer på kontoret.

Baskettränarna i klubben upplever att de kan påverka verksamheten och att deras engagemang gör skillnad för de basketspelande barnen och ungdomarna, för klubben och för sin egen personliga utveckling. Tränarna erfar att det är lättare att påverka och ha inflytande i den interna tränarrollen än i den externa tränarrollen. Omgivningens individer gör skillnad på tränarna och bemötandet tränarna får upplevs vara beroende av vilket kön, vilken ålder och vilken etnicitet tränarna har. Inom basketklubben upplever tränarna att det finns en lyhördhet och öppenhet för varandras olikheter, dels på grund av att alla känner alla i klubben och för att det finns ett socialt klimat och en tydlighet i organisationens beslutsprocesser som gör att tränarna upplever att de kan påverka verksamheten och att deras engagemang är viktigt och meningsfullt. Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer med unga baskettränare och öppna observationer i en stockholmsbaserad basketklubb problematisera och se närmare på hur de unga idrottsledarna anser sig ha möjlighet att kunna påverka mer än själva idrottsutövandet inom ramen för sitt engagemang. Vidare är syftet att besvara frågeställningens två delfrågor: Vad upplever och erfar de unga idrottsledarna att de kan påverka och ha inflytande över inom ramen för sitt idrottsengagemang? Hur påverkas de unga idrottsledarna av sitt engagemang i idrottsföreningen? Med hjälp av den teoretiska referensramen belyses hur de sociala relationerna och den demokratiska organisationens uppbyggnad kan skapa ett medborgerligt engagemang, en kommunikativ demokrati och en Känsla av sammanhang för de intervjuade tränarna. / Coaches experience that there is an opportunity to make a difference in somebody’s life as well as within an organisation. The basketball coaches make a difference in young peoples everyday life, in the basketball club but also in their own personal development by being involved in the organisation of the basketball club as coaches. It is easier to make a change in the intern leadership than in the extern leadership. The coaches in this study experience a difference in how they are treated by individuals in the surrounding depending on their age, sex and ethnicity. The coaches experience that there is a sense of openness and understanding within the club as well as a feeling of being listened to. They feel that they have the opportunity to be involved in the decisionmaking processes and that involvement is meaningful and important. The aim of this thesis is to answer the two following questions: How and what do the coaches experience that they are able to influence within their sports leadership? How are the young coaches influenced by their sports involvement? Qualitative interviews and open observations will be used as methods to find answers to the questions. The theoretical frame of references is based on the concepts of social capital, communicative democracy and senses of coherence.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att utveckla kunskaper om hur filosofiska frågor i det naturvetenskapliga klassrummet påverkar elevers kommunikativa förmåga att argumentera och ta ställning. Frågeställningarna som använts för att möjliggöra studien är: På vilka sätt argumenterar elever i mötet med filosofiska frågor av naturvetenskaplig karaktär? Hur kan filosofiska frågor användas som resurs i det naturvetenskapliga klassrummet för att gynna elevers kommunikativa förmåga att argumentera och ta ställning inom naturvetenskap? Studien genomfördes vid en skola i norra Sverige och bestod av 13 deltagare från årskurserna 3-6 som deltog vid fyra undervisningstillfällen. Undervisningstillfällena bestod av utredning av filosofiska frågor med naturvetenskaplig karaktär i samtalsgrupper där en filosofisk samtalsstruktur följdes. Tillfällena observerades och data samlades in med hjälp av video– och ljudinspelning samt loggboksanteckningar. Resultatet visade att eleverna argumenterade utifrån följande kategorier i mötet med lektionsinnehållet: Nyttoargument, etiska argument, estetiska argument, hållbarhetsargument och relevansargument. Vidare visade studiens resultat att faktorer som struktur, lärarstöd, elevstöd och metaforer var viktiga för eleverna i mötet med filosofiska frågor av naturvetenskaplig karaktär. Sammanfattningsvis visade denna studie att elevernas argumentationer och ställningstagande kan påverkas i positiv bemärkelse vid arbete med filosofiska frågor av naturvetenskaplig karaktär. / The purpose of this qualitative study was to develop knowledge about how philosophical questions in the science classroom affects students' communicative ability to argue and to take positioning in a dilemma. The issues this study used to enable the study was: In what ways do students argue in the encounter with philosophical questions of a scientific nature? How can philosophical questions be used as a resource in the science classroom to benefit students' communicative ability to argue and take positioning in science? The study was implemented at a school in northern Sweden and consisted of 13 participants from the grades 3-6 who participated in four teaching opportunities. The teaching opportunities consisted of a philosophical inquiry of science questions in conversation groups where a philosophical conversation structure was followed. The teaching opportunities were observed and data was collected with the aid of video– and sound recording and logbook notes. Results show that students argued from the following categories: Utility argument, ethical arguments, aesthetic arguments, sustain arguments and relevance arguments. The result further showed that factors like: structure, teacher support, student support and metaphors were of importance to the students in their meeting with philosophical questions of a scientific nature. In summary, this study showed that students' arguments and positioning can be affected in positive meaning by using philosophical questions with scientific nature.

What is considered as right and wrong, and how to treat each other influences the daily life in the kindergarten. Consequently, this study aims to make moral values of children visible, which in fact also is what so called peer culture implies. The aim is also to highlight in what way the kindergarten affects children´s perspective in moral values. That, in turn, also means what impact the peer culture has on moral development. Previous research shows that children´s democratic participation in the kindergarten gives the children an opportunity to influence their daily life.  In effect, this means that we together with the children read a picture book that lead the children to further discussions. Eight children from two preschools in Halland participated. The collected data is analyzed trough symbolic interactionism. That interprets further how the children discussed the subject together. The children talked about friendship related questions. The result indicates that moral values can vary between peer cultures in kindergartens. Furthermore, this indicates how a peer culture is impacted by the environment. / Vad som anses rätt och fel, och hur man ska behandla varandra genomsyrardet dagliga livet i förskolan. Syftet med denna studie är att synliggöra barnsmoraliska arbete och på vilka sätt förskolan påverkar barnens perspektiv imoraliska värderingar, och därmed även kamratkulturens betydelse förmoralisk utveckling. Tidigare forskning visar också hur barns demokratiskadeltagande i förskolan bidrar till deras moraliska utveckling, bland annat i såmening att de får lära sig att ta ansvar för sina egna beslut i vardagen.Den här studien bygger på kvalitativa metoder genom att vi använder en såkallad kommunikativ kedja för att undersöka barns moraliska utveckling.Detta innebär att vi tillsammans med en grupp förskolebarn läst en bilderboksom sedan låg till grund för barnens diskussioner. Totalt deltog åtta barn fråntvå förskolor i Halland. Den empiriska data som samlades in analyseradesgenom symbolisk interaktionism. Barnen samtalade kring vänskapsrelateradefrågor. Resultatet tyder på att moraliska värderingar kan variera mellan olikakamratkulturer i förskolan genom omgivningens påverkan påkamratkulturen.

I denna kvalitativa studie intervjuades sju verksamma ämneslärare i svenska som andraspråk på gymnasiet, för att undersöka deras attityder till grammatik och hur de utformar grammatikundervisningen. Tidigare forskning visar att grammatikundervisningen och dess utformning variera beroende på lärarnas attityder till ämnet, vilket även stämmer överens med resultaten i vår studie. Ytterligare en aspekt som undersöktes var huruvida tolkningen av de grammatiska inslagen i styrdokumenten påverkar grammatikundervisningens utformning. Syftet med studien var att undersöka om lärarnas attityder påverkar deras arbete med grammatiska andraspråksdrag och om tolkningen av styrdokumenten ligger till grund för detta. Resultaten visade att majoriteten av de intervjuade lärarna eftersträvar en kommunikativ kompetens, men för att nå denna tillämpar de olika didaktiska metoder. Samtliga lärare uppger typiska och vanligt förekommande grammatiska andraspråksdrag i deras klassrum, och arbetar med dem både explicit och implicit i undervisningen. Majoriteten av lärarna arbetar explicit med grammatik i svenska som andraspråksundervisningen, för att eleverna ska nå en implicit grammatikkunskap. Explicita grammatikkunskaper möjliggjorde, enligt några lärare, arbete med feedback. Detta arbetssätt är dock inte en självklarhet, och således varierar undervisningens innehåll och utformning beroende på elevgrupp, men även hur enskilda lärare tolkar styrdokumentet. Vidare visar resultaten även att de lärare som arbetar med nyanlända tolkar de grammatiska inslagen i styrdokumenten annorlunda, och i kontrast till de resterande deltagarna, behöver de anpassa undervisningen till en språkmässigt heterogen grupp, vilken kursplanen inte alltid är anpassad efter. Avslutningsvis visar studiens resultat att lärarna grundar sina positiva attityder till grammatiken utifrån egna erfarenheter och värderingar, men vilket utrymme grammatiken får i undervisningen avgörs av styrdokumentets utformning för ämnet svenska som andraspråk och hur grammatikämnet tolkas i kursplanen.

Denna studie undersöker genom en kvalitativ innehållsanalys språksynen i två förlagsproducerade läromedel för spanska i årskurs 9, Colores 9 och Gracias 9. Kursplanen för moderna språk i grundskolan har en uttalad funktionell och handlingsorienterad språksyn som utgår från den Gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS). I denna studie har lärandeaktiviteterna i övningsböckerna Colores 9 och Gracias 9 samt deras tillhörande digitala material klassificerats i olika aktivitetstyper utifrån kursplanens förmågor (lyssna, läsa, skriva och tala) dels för att ta reda på hur fördelningen mellan lärandeaktiviteterna inom förmågorna ser ut, dels för att ta reda på vilken typ av aktiviteter som representeras i materialet. Dessa aktiviteter har sedan analyserats utifrån Littlewoods kontinuum i syfte att undersöka vilken språksyn som speglas i materialet, samt om denna språksyn överensstämmer med kursplanens. Resultatet visar att majoriteten av lärandeaktiviteterna inom alla förmågor fokuserar på explicit inlärning med fokus främst på språkets strukturer där aktiviteter som övar uttal, översättning, grammatik och högläsning dominerar. Det framgår av denna studie att lärandeaktiviteterna i läromedlen speglar en traditionell och strukturell språksyn med inslag från grammatik- och översättningsmetoden och den audiolingvala metoden och därmed inte överensstämmer med kursplanens handlingsorienterade kommunikativa språksyn.

Förtätning beskrivs ofta som en planeringsstrategi för att uppnå social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Trots detta tenderar invånare att formera motstånd mot förtätningsåtgärder i sitt närområde. Varbergs kommun har haft en hög andel överklagade detaljplaner, vilket härrörs från att ett flertal av detaljplanerna rörde förtätningsprojekt. Uppsatsen driver därmed tesen att det existerar ett förtätningsmotstånd i Varberg. En god medborgardialog anses kunna minska ett medborgerligt motstånd och uppsatsen syftar därmed till att öka kunskapen om förtätningsmotstånd som fenomen, samt undersöka ett eventuellt samband mellan förtätningsmotstånd och medborgardialog. Därigenom bidrar uppsatsen till att stärka svenska kommuners strategiska och praktiska arbete med dessa frågor. Genom en dokument- och intervjustudie, samt en analys av dessa, bekräftar uppsatsen att ett förtätningsmotstånd förekommer i Varberg. Motståndet härrörs från projektspecifika faktorer, en brist på konsensus kring enskilda och allmänna intressen och ett kommunikativt glapp mellan kommun och allmänhet. Uppsatsen undersöker därtill vilken hänsyn som tas till invånares synpunkter i utvalda förtätningsprojekt, en frågeställning som det finns multipla svar på beroende på vilken aktör som tillfrågas. Vidare lyfter uppsatsen vikten av att invånare har möjlighet att utmana konsensus och att det tidigt i planprocessen finns utrymme för att ifrågasätta makthavare. Uppsatsen föreslår därför att kommuner ska befinna sig i utrymmet mellan motstånd och acceptans. / Densification is often described as a planning strategy to achieve social, economic, and ecological sustainability. Despite this, residents tend to form resistance to densification interventions in their neighbourhood. The municipality of Varberg has had a high proportion of appealed detailed plans, which stems from the fact that several of the detailed plans concerned densification projects. The thesis thus argues that there is resistance to densification in Varberg. A good citizen dialogue is considered to be able to reduce citizen resistance, and the thesis aims to increase knowledge about densification resistance as a phenomenon, and to investigate a possible connection between densification resistance and citizen dialogue. In this way, the thesis contributes to strengthening Swedish municipalities' strategic and practical work with these issues. Through a document and interview study, as well as an analysis of these, the thesis confirms that a densification resistance exists in Varberg. The resistance stems from project-specific factors, a lack of consensus on private and public interests, and a communication gap between the municipality and the public. The paper also examines how residents' views are taken into account in selected densification projects, a question to which there are multiple answers depending on which actor is being asked. Furthermore, the paper emphasises the importance of residents having the opportunity to challenge consensus and that space is provided early in the planning process to question those in power. The paper therefore suggests that municipalities should operate in the space between resistance and acceptance.

Huvudsyftet med studien har varit att utvärdera hur en fem timmar lång kommunikationsutbildning riktad till sjukgymnaster på habilitering påverkar sjukgymnasternas kommunikativa stil i interaktion med barn/ungdomar som på grund av cerebral pares saknar tal. Utbildningen utformades som en inlärningsmodell i åtta delmoment (åttastegsmodellen). I utbildningen och studien ingick sex habiliteringssjukgymnaster som interagerade med var sitt barn/ungdom som till följd av cerebral pares kommunicerar med alternativt och kompletterande kommunikation (AKK) i form av kommunikationskartor. Interaktionen videofilmades vid tre separata tillfällen: en inspelning före utbildning, en inom två veckor efter utbildningen samt en sista filmning tre månader efter avslutad utbildning. Analys av videomaterialet gjordes med hjälp av en kombination av kvantitativ och kvalitativ analysmetod. Analysformuläret KOMMUNIKATIV användes för att analysera sjukgymnasternas kommunikation och kompletterades med en mer detaljerad kvalitativ samtalsanalys (Conversation Analysis, CA) där interaktionen mellan individerna analyserades. Utöver detta besvarade sjukgymnasterna en enkät. Utbildningens utformning baserades på tidigare forskning i form av av miljömodifierande strategier, responsiv kommunikationsstil samt AKK-modell i form av att pekprata. Resultatet av KOMMUNIKATIV påvisade en statistiskt signifikant förändring av sjukgymnasternas kommunikativa beteende efter avslutad utbildning. Det fanns även en fortsatt mätbar, men inte statistiskt signifikant, förändring mellan andra och tredje mättillfället. Sjukgymnasterna möjliggjorde, efter utbildning, att barnen/ungdomen i större utsträckning kunde kommunicera med sin kommunikationskarta. De pekpratade i större utsträckning och var mer lyhörda för barnets/ungdomens kommunikation. Endast en av tio kommunikativa förmågor som analyseras i KOMMUNIKATIV försämrades: sjukgymnastens förmåga att förtydliga sig. Samtalsanalysen bekräftade den kvantitativa analysen på flera sätt och visade att barnet/ungdomen efter utbildning anpassade sig till sjukgymnasternas förändrade beteende och uttryckte sig i längre fraser. Interaktionsmönstret ändrades från att före utbildning vara mer styrt av sjukgymnasten till att barnet/ungdomen efter utbildning kunde införa nya ämnen och delta i reparerande sekvenser. Samtalsanalysen visade även hur sjukgymnasterna ändrade sin användning av en engagerad röstkvalitet. Före kursen användes den i flera olika kontexter, inklusive problematiska kommunikativa kontexter där den snarare förvärrade problemen. Efter kursen varierade sjukgymnasterna sina strategier för att lösa olika typer av problematiska situationer, och undvek därmed i högre grad kommunikativa problem. Åttastegsmodellen som provades i genomförandet av kursen var framgångsrik på två olika sätt. Dels medgav den att varje deltagare fick en individuell målsättning baserad på en förmätning, och dels medförde modellen ett aktivt lärande vilket bidrog till att befästa den nya kunskapen. En slutsats av utvärderingen är att en interventionsutbildning enligt åttastegsmodellen med fördel kan användas för att lära ut kommunikativa strategier till habiliteringspersonal. / The main purpose of this study was to examine how a five hour communication course given to physiotherapists working at a habilitation center changes their communication when interacting with non-speaking children and teenagers with cerebral palsy. An instructional model for teaching learning strategies in eight steps was tested. Six physiotherapists took part of a five hour communication course on three occasions. The course contained receptive communication, environmental arrangements and aided language stimulation as suggested by previous research. Interaction between physiotherapist and child/teenager communicating with a communication board was videotaped just before the course, within two weeks after the course and also three month later. The course was analyzed using a combination of quantitative and qualitative methods. KOMMUNIKATIV is a quantitative method measuring ten communication abilities of the physiotherapists. Conversation Analysis (CA) was used as a detailed qualitative complementary analysis to KOMMUNIKATIV in order to examine the interaction between physiotherapist and child/teenager. Results from KOMMUNIKATIV showed a statistically significant change within two weeks after the course. Continued changes were measured between the second and the third point of measure but that change was not statistically significant. These results strongly indicate that the physiotherapists adopted a more receptive communication style after the course. They made it possible for the child/teenager to communicate with the communication board and they increased the number of AAC-modeling. One aspect, the physiotherapists’ ability to simplify the communication, declined from the first to the second and third point of measure. The child´s/teenager´s communication adapted in some ways to the changed communicational behavior of the physiotherapists. After the course, the child/teenager used longer phrases and started to make repairs. The detailed interaction analysis verified the change in communicative behavior in several ways. One significant change was the way the physiotherapists used an engaged voice quality to encourage the child/teenager to respond to requests for action. Before the course this voice quality was used in many different contexts, including communicatively problematic contexts, where it increased the problems. After the course the physiotherapists used a more varied set of strategies to solve problematic situations, thereby avoiding communicative problems. The instructional model for teaching communicative strategies in eight steps that was used in the study was successful in two ways. Firstly, the model provides the possibility to set individual goals for each member based on preassessments. Secondly, this model enables active learning which seem to consolidate the new ability. A conclusion from the evaluation of the eight step model is that it can be used for teaching communicative strategies to professionals.

Aim – The paper at hand has three aims which are based on the recent adjustments made to the Swedish curriculum which take effect in summer 2018 and stipulate the implementation of digital competence in all subjects. Firstly, the study examines the effect of ICT and digital media/ aids on the WTC and motivation of second language learners. Secondly, a look is taken at how ICT and digital media/ aids are implemented in teaching today and thirdly, the challenges teachers face by the diverse interpretation and definition of the term digital competence and its realization in the classroom are investigated. Design/methodology/approach – The study is a literature review in which recent literature and research papers in the field of ICT in teaching with focus on second language teaching and learning were examined. Findings – According to the results, the author found that the use of ICT and digital media/ aids have a positive effect on the WTC and motivation of second language learners when used appropriately. The challenges teachers face in this respect is a lack of methods and strategies as well as technical support that are needed to successfully implement ICT in their lessons. Especially the lack of technical support is viewed as a time consuming one as it requires teachers to have a back-up-plan which in effect means more lesson planning on their part. Additionally and in regard to the implementation of digital competences in all subjects, teachers are faced with new challenges which comprise a technical; theoretical and didactical knowledge of the term and its practical realization. Due to the recency of the changes made to the curriculum, the investigation of the challenges that present themselves to the teachers open up for new research that can be made in this field.