The main purpose of the study was to answer how body-positive movement on Instagram is portrayed by female influences. The aim was also to understand how young women relate to body ideals and how they challenge the normative female body. To answer these questions, the study has been inspired by a narrative analysis method. My intention for this essay was to draw attention to the women's story about their experiences. To understand and be able to carry out an analysis of the empiric, previous research was used about social media and Instagram, the term influences, body ideal on social media, what impact social media can have on women's self-image, what body positivity means and fat phobia in society. The starting point for the literature search has been to map the research field and to strengthen my research question. To analyze the extracted empire, different theories were chosen. The theories I considered most suitable were feminist theory, the dramaturgical perspective, the mirror self and the social comparison theory. The result was divided into 7 themes which were: imagery of body positivity, feminism and body activism, influencers´ responsibilities to their followers, society's view of fat people, Instagram vs. reality, the concept of taking care of oneself as well as sisterhood and role models. The result shows that the female influences, with their body activism, wants to challenge the normative assumptions about how a woman should look and be. They want to create a platform to help in the normalization process of women with a larger body shape, as well as highlight the complications you as a woman with a non-normative body can encounter in society. The influencers hope that with their body activism they can strengthen the self-esteem of fat women. / Studien hade som huvudsyfte att besvara hur kroppspositiva rörelsen på Instagram framställs av kvinnliga influenser. Syftet var även att förstå hur unga kvinnor förhåller sig till kroppsideal och hur de utmanar den normativa kvinnokroppen. För att besvara studiens frågeställningar har studien inspirerats av en narrativ analysmetod. Min avsikt för arbetet var att rikta uppmärksamheten på kvinnornas berättelse om deras upplevelser och erfarenheter. För att förstå och kunna föra en analys kring empirin användes tidigare forskning av sociala media och Instagram, termen influenser, kroppsideal på sociala medier, vilken påverkan sociala medier kan ha på kvinnors självbild, vad kroppspositivitet innebär samt fettfobi i samhället. Utgångspunkten för litteratursökningen har varit att kartlägga forskningsfältet samt att styrka min forskningsfråga. För att analysera den utvunna empirin valdes olika teorier. De teorier jag ansåg vara bäst lämpade var feministisk teori, det dramaturgiska perspektivet, spegeljaget samt social jämförelseteorin. Resultatet delades upp i 7 teman som var: bildframställning av kroppspositivitet, feminism och kroppsaktivism, samhällets syn på tjocka människor, influensers ansvar gentemot sina följare, Instagram vs. reality, begreppet ta hand om sig själv samt systerskap och förebilder. I resultatet framkommer att de kvinnliga influenserna vill med sin kroppsaktivism utmana de normativa antagandena om hur en kvinna ska se ut och vara. De vill skapa en plattform för att hjälpa till i normaliseringsprocessen av kvinnor med större kroppsform, samt belysa vilka komplikationer man som kvinna med en icke normativ kropp kan stöta på i samhället. Influenserna hoppas att med sin kroppsaktivism kunna styrka tjocka kvinnors självkänsla.

I detta arbete görs en undersökande fallstudie av artisten Lizzo, med fokus på attvisa hur den allmänna samhälleliga diskursen rörande större kroppar påverkar enartist som kroppsligt står utanför rådande kroppsliga ideal. Med utgångspunkt i skrivna intervjuer har ett grundresonemang etablerats, och vidare har detta följt med genom analys av konserter, en musikvideo, en musikanalys och en låttextanalys. Materialet analyseras med hjälp av Faircloughs diskursbegrepp som metod där viss fokus även lagts på Boréus tillägg om subjektspositioner, och med intersektionalitet, body positivity och Ekmans (2012) begrepp viktordningen som teoretiskt ramverk.Analysen visar på att Lizzo som enskilt fall arbetar mot den allmänt vedertagna samhällsdiskursen runt kroppsideal och den större kroppen genom både fysisk handling på olika sätt och språkligt agerande med motdiskurs diskurs där inslag från bland annat body positivity-rörelsen syns med. Resultatet visar att Lizzo reagerar mot samhällsdiskursen, med sitt artisteri och med sin persona, med en motdiskurs som går emot de rådande skönhetsideal både språkligt och fysiskt, och kan argumenteras har skapat en ny form av kroppsaktivism.

I takt med att sociala medier tagit en större plats i människor liv har fler ungdomar börjat måsämre över att de jämför sig med andra personer på sociala medier. Som svar till detta såönskar fler att ungdomar ska få sunda förebilder. Kroppsaktivismen idag är en rörelse somkämpar för att sprida budskapet att man duger som man är, oavsett vad andra säger. Idag haraktivismen flyttat in på sociala medier där kroppsaktivister går i bräschen för att ifrågasätta desamhälleliga normerna gällande utseende. Syftet med uppsatsen är att få en förståelse förvilka budskap kroppsaktivister förmedlar på Instagram utifrån individualisering, könsrolleroch stereotyper. För att få en uppfattning om vilka budskap kroppsaktivister förmedlargenomfördes en netnografi där fem framstående svenska kroppsaktivister observerades.Resultatet visar att kroppsaktiviserna publicerar inlägg med flertalet olika budskap.Kroppsaktivisterna beskriver att det finns otydligheter i begreppet kroppspositivism som oftafeltolkas av omgivningen, någon som de ofta får bemöta och reda ut. Det förekommer ävenbudskap som är kritiska mot de kroppsnormer som de anser finns i samhället idag.Kroppsaktivisterna beskriver även hur de får motta kommentarer från deras omgivning när dehar på vissa sorters kläder, att det inte passar att visa upp sig på ett visst sätt om man äröverviktig eller gammal.

Today we live in an advertised-oriented society and we are constantly exposed to commercialized messages. Most advertising is based on stereotypical portraits of humans. And something that has attracted attention during the last decade is the one-sided representation that appears in these advertisements. This matter has been particularly relevant during the last decade with the emergence of significant societal phenomena and the questioning of power relations in society. Among these, Black Lives Matter, Metoo, and the Body Positivity-movement. This study aims to investigate what stereotypes can be identified in H&Ms advertisement and if these have changed over the last two decades. The theoretic framework consists of representation, the designation of ethnicity, stereotypes, and corporate social responsibility. Semiotic image analysis has been used as the method, and from this tool such as denotation, connotation, and body rhetoric have been implemented for the execution of the analysis. The result that emerged from the analysis showed that the gender stereotypes have changed over the studied years, as well as the amount of diversity of the objects portrayed in H&Ms advertising. The diversity that holds the most significant change is that people of color are more prominent in the later ads. When it comes to diversity in body types and plus-size models a decrease can be identified. Furthermore, the results also left us questioning if it is successful for companies to include diversity and implement the current trends in society in their advertisement

As the media consumption among adolescents is increasing, it is crucial to study the depiction of gender norms on screen since they are strongly affecting the identity development of the young viewer. Therefore, this essay studies the depiction of femininity and masculinity in SVT’s 2019 web-based TV series Eagles from a gender perspective and discusses its didactic potential for working with common values in the subject of Swedish for upper secondary school. The study shows that the depiction of femininity in the TV series is breaking several gender norms, but meanwhile the heterosexual matrix is constantly present. The depiction of masculinity is more gender stereotypical and includes several features from traditional masculinity, but also some related to toxic masculinity. Eagles is, however, showing a progressive view on gender since some characters are developing over the season and therefore suggesting that change of gender norms is possible. Eagles shows great potential in working with common values since it does not only depict contemporary gender related topics such as locker room talk and toxic masculinity implicitly, but also explicitly discusses questions concerning body activism, the law of sexual consent and a changed view on female sexuality. The series could therefore work normatively for the students in its norm-breaking depiction of femininity and masculinity, but also be used as a scenario-based ground for discussing common values in its more stereotypical depiction of gender. / I takt med ungas ökande mediekonsumtion är det avgörande att studera gestaltningen av könsnormer på filmduken eftersom dessa starkt påverkar den unge åskådaren i hens identitetsutveckling. Denna uppsats studerar därför porträtteringen av femininitet respektive maskulinitet i SVT:s webbaserade ungdomsserie Eagles från 2019 ur ett genusteoretiskt perspektiv samt diskuterar dess värdegrundsdidaktiska potential för svenskämnet i gymnasieskolan. Undersökningen visar att gestaltningen av femininitet i tv-serien är normbrytande i stor utsträckning och ifrågasätter många av de traditionellt kvinnliga attributen inom film och litteratur, samtidigt som den heteronormativa matrisen är ständigt närvarande. Gestaltningen av maskulinitet är mer könsstereotyp och uppvisar flertalet traditionellt maskulina drag samt ett antal som kan kopplas till toxisk maskulinitet – men serien påvisar även en progressiv syn på kön eftersom karaktärer utvecklas under seriens gång, vilket visar att förändring av könsnormer är möjlig. Eagles värdegrundsdidaktiska potential är god eftersom den inte endast implicit gestaltar samtidsaktuella genusfrågor såsom locker room talk och toxisk maskulinitet, utan också explicit lyfter och diskuterar frågor rörande kroppaktivism, samtyckeslag och en förändrad syn på kvinnlig sexualitet. Serien kan således verka normerande för eleverna i dess mer normbrytande gestaltning av femininitet och maskulinitet, men också nyttjas som ett scenariobaserat utgångläge för värdegrundsdiskussioner i dess mer stereotypa porträttering av kön.