<p>The concept of quality is difficult to identify clearly. Many attempts to define quality havebeen made, but the resulting definition remains vague.The quality concept (in the artistic sense) has since 1974 played a leading role in Swedishcultural policy. In the spring of 2009, a publication, named “Kulturutredningen” waspublished. This report suggested a number of changes for the Swedish cultural policy. One ofthe changes suggested is an altering of the quality concept which could lead to a lessimportant role, for the quality concept, in Swedish culture policy. This would also have aneffect on how the Swedish government distributes subsidies to the cultural sector.The purpose of this thesis is to identify how The Swedish Art Council and the County Councilin Stockholm deal with the problematic aspects of quality and how they define it. Ininterviews, the handling officers in the area of dance and theatre, has described their views onquality and how they use it in their work with distributing subsidies to the cultural sector.Through these interviews we have noted similarities as well as differences. One of thedifferences that we discovered is that the Swedish Art Council, contrary to the CountyCouncil in Stockholm, always uses an external group of people, working in the cultural sector(for example as directors or choreographers), to help them decide who will receive subsidies.Nevertheless, both the County Council of Stockholm and the Swedish Art Council havealmost identical views on the definition of quality. That is: the definition has to be individualand is therefore subjective.We have also discovered signs of the New Public Management movement appearing in theorganisations. For example, in work of the Arts Council these signs were found in the designof the Art Councils application for subsidy.</p>

<p><p>Idag finns det lite forskning kring området alpinanläggningar och så kallade snowparks som många norska alpinanläggningar erbjuder. Syftet med denna studie är att skapa en större kunskap om användarnas, dvs. Snowboardåkares, preferenser som kan användas som stöd i utvecklingen av framtida norska snowparks. Vi önskar även skapa en kunskap om varför vissa anläggningar upplevs vara bättre än andra.</p><p>En undersökning, baserad på Kanos et al. (1984) teori om attraktiv kvalitet, utfördes för att hitta svar på vad som gör snowboardåkare av snowparks tillfredsställda och om det finns en skillnad mellan hur olika dimensioner av snowparkprodukten bidrar till kvalitet och tillfredställelse. Undersökningen urförs även för att hitta svar på vilka imagekriterier som påverkar valet av snowpark, samt varför vissa snowparks anses vara bättre än andra. Kanos teori om attraktiv kvalitet gör det möjligt att identifiera attraktiva kvalitetsattribut och klassificera vilken kvalitetskategori attributet tillhör.</p><p>Undersökningen är uppdelad i fyra steg. Första steget är att identifiera vilka attribut som kan knytas till produkten ur ett kundperspektiv. Detta gjordes genom 30 stycken individuella intervjuer. Urvalet består av aktiva snowboardåkare och har gjorts utifrån geografisk spridning, förmåga, ålder och kön. Inom de tre dimensioner som enligt teorin påverkar tjänstens kvalitet, vilka är fysisk tjänstemiljö, outcome, dvs. den sökta upplevelsen, och interaktionskvalitet, fann vi 21 stycken attribut. Sedan utformades en enkät som innehåller de produktattribut vi identifierade i tidigare forskning och genom intervjuerna. Därefter följde själva undersökningsfasen då en elektronisk enkät spreds till Norges Snowboard Forbunds (NSBF) direktanslutna medlemmar. Totalt svarade 270 på enkäten. I det sista steget sammanställdes resultatet från enkäten, som slutligen evaluerades och analyserades. </p><p>Av totalt 21 attribut var 14 stycken statistiskt signifikanta och kunde därmed klassificeras, dvs. en kvalitetskategori kunde anges till respektive attribut. Bland de 7 attribut som inte kunde klassificeras föll samtliga utom en inom kvalitetsdimensionen fysisk tjänstemiljö medan ett föll inom dimensionen outcome. Dessa attribut kan vara svåra att klassificera på grund av att de kan vara en kombination av flera kvalitetskategorier. En annan orsak kan vara att olika segment har olika uppfattningar om attributen. En analys av snowboardåkares ålder, kön, förmåga och frekvens genomfördes för att undersöka hur olika segment svarade på enkäten. Analysen visade att olika segment klassificerar attributen olika. Förklaringen till att sex utav dessa sju attribut inte kan bli klart definierade är troligen på grund av att attributen är dynamiska och följer en livscykel, dvs. den upplevda kvaliteten av ett attribut kan förändras över en tid.</p><p>För att skapa en så attraktiv snowpark som möjligt bör anläggningar främst fokusera på den fysiska tjänstemiljödimensionen för att sedan skapa en unik produkt med hjälp av dimensionens attribut som visade sig ge kunderna en attraktiv kvalitet samt attributen inom interaktionsdimensionen. De faktorer som visade sig mest påverka en parks image är de fysiska egenskaper snowparkprodukten i sig har. Trysil upplevdes vara den bästa anläggningen i Norge oberoende av var användarna åkte, då de bl.a. lyckats att skapa en mer unik produkt med hjälp av interaktionsattribut. De upplevs också ge bättre förutsättningar till de upplevelser som söks.</p><p>Den slutsats vi kunnat dra är att attributen i interaktionsdimensionen kan ses som skapare av attraktiv kvalitet men generellt sett var minst viktiga. Outcomedimensionens attribut tillhörde de viktigaste och var även det området som avgjorde konkurrensen. Den fysiska tjänstemiljön visade sig påverka kvalitetsintrycket på olika sätt. En del attribut bidrog starkt till tillfredsställelse medan andra främst kunde bidra till missnöje vid avsaknad av dem. Attributen i denna dimension var viktigare för respondenterna än vad interaktionsdimensionens attribut var. Det var tydligt att denna dimension indirekt, genom att påverka resultatet, var den upplevelse som respondenterna sökte och kan vara avgörande för varför vissa snowparks anses vara bättre än andra.</p></p><p> </p><p> </p><p> </p>

Idag finns det lite forskning kring området alpinanläggningar och så kallade snowparks som många norska alpinanläggningar erbjuder. Syftet med denna studie är att skapa en större kunskap om användarnas, dvs. Snowboardåkares, preferenser som kan användas som stöd i utvecklingen av framtida norska snowparks. Vi önskar även skapa en kunskap om varför vissa anläggningar upplevs vara bättre än andra. En undersökning, baserad på Kanos et al. (1984) teori om attraktiv kvalitet, utfördes för att hitta svar på vad som gör snowboardåkare av snowparks tillfredsställda och om det finns en skillnad mellan hur olika dimensioner av snowparkprodukten bidrar till kvalitet och tillfredställelse. Undersökningen urförs även för att hitta svar på vilka imagekriterier som påverkar valet av snowpark, samt varför vissa snowparks anses vara bättre än andra. Kanos teori om attraktiv kvalitet gör det möjligt att identifiera attraktiva kvalitetsattribut och klassificera vilken kvalitetskategori attributet tillhör. Undersökningen är uppdelad i fyra steg. Första steget är att identifiera vilka attribut som kan knytas till produkten ur ett kundperspektiv. Detta gjordes genom 30 stycken individuella intervjuer. Urvalet består av aktiva snowboardåkare och har gjorts utifrån geografisk spridning, förmåga, ålder och kön. Inom de tre dimensioner som enligt teorin påverkar tjänstens kvalitet, vilka är fysisk tjänstemiljö, outcome, dvs. den sökta upplevelsen, och interaktionskvalitet, fann vi 21 stycken attribut. Sedan utformades en enkät som innehåller de produktattribut vi identifierade i tidigare forskning och genom intervjuerna. Därefter följde själva undersökningsfasen då en elektronisk enkät spreds till Norges Snowboard Forbunds (NSBF) direktanslutna medlemmar. Totalt svarade 270 på enkäten. I det sista steget sammanställdes resultatet från enkäten, som slutligen evaluerades och analyserades.  Av totalt 21 attribut var 14 stycken statistiskt signifikanta och kunde därmed klassificeras, dvs. en kvalitetskategori kunde anges till respektive attribut. Bland de 7 attribut som inte kunde klassificeras föll samtliga utom en inom kvalitetsdimensionen fysisk tjänstemiljö medan ett föll inom dimensionen outcome. Dessa attribut kan vara svåra att klassificera på grund av att de kan vara en kombination av flera kvalitetskategorier. En annan orsak kan vara att olika segment har olika uppfattningar om attributen. En analys av snowboardåkares ålder, kön, förmåga och frekvens genomfördes för att undersöka hur olika segment svarade på enkäten. Analysen visade att olika segment klassificerar attributen olika. Förklaringen till att sex utav dessa sju attribut inte kan bli klart definierade är troligen på grund av att attributen är dynamiska och följer en livscykel, dvs. den upplevda kvaliteten av ett attribut kan förändras över en tid. För att skapa en så attraktiv snowpark som möjligt bör anläggningar främst fokusera på den fysiska tjänstemiljödimensionen för att sedan skapa en unik produkt med hjälp av dimensionens attribut som visade sig ge kunderna en attraktiv kvalitet samt attributen inom interaktionsdimensionen. De faktorer som visade sig mest påverka en parks image är de fysiska egenskaper snowparkprodukten i sig har. Trysil upplevdes vara den bästa anläggningen i Norge oberoende av var användarna åkte, då de bl.a. lyckats att skapa en mer unik produkt med hjälp av interaktionsattribut. De upplevs också ge bättre förutsättningar till de upplevelser som söks. Den slutsats vi kunnat dra är att attributen i interaktionsdimensionen kan ses som skapare av attraktiv kvalitet men generellt sett var minst viktiga. Outcomedimensionens attribut tillhörde de viktigaste och var även det området som avgjorde konkurrensen. Den fysiska tjänstemiljön visade sig påverka kvalitetsintrycket på olika sätt. En del attribut bidrog starkt till tillfredsställelse medan andra främst kunde bidra till missnöje vid avsaknad av dem. Attributen i denna dimension var viktigare för respondenterna än vad interaktionsdimensionens attribut var. Det var tydligt att denna dimension indirekt, genom att påverka resultatet, var den upplevelse som respondenterna sökte och kan vara avgörande för varför vissa snowparks anses vara bättre än andra.

The concept of quality is difficult to identify clearly. Many attempts to define quality havebeen made, but the resulting definition remains vague.The quality concept (in the artistic sense) has since 1974 played a leading role in Swedishcultural policy. In the spring of 2009, a publication, named “Kulturutredningen” waspublished. This report suggested a number of changes for the Swedish cultural policy. One ofthe changes suggested is an altering of the quality concept which could lead to a lessimportant role, for the quality concept, in Swedish culture policy. This would also have aneffect on how the Swedish government distributes subsidies to the cultural sector.The purpose of this thesis is to identify how The Swedish Art Council and the County Councilin Stockholm deal with the problematic aspects of quality and how they define it. Ininterviews, the handling officers in the area of dance and theatre, has described their views onquality and how they use it in their work with distributing subsidies to the cultural sector.Through these interviews we have noted similarities as well as differences. One of thedifferences that we discovered is that the Swedish Art Council, contrary to the CountyCouncil in Stockholm, always uses an external group of people, working in the cultural sector(for example as directors or choreographers), to help them decide who will receive subsidies.Nevertheless, both the County Council of Stockholm and the Swedish Art Council havealmost identical views on the definition of quality. That is: the definition has to be individualand is therefore subjective.We have also discovered signs of the New Public Management movement appearing in theorganisations. For example, in work of the Arts Council these signs were found in the designof the Art Councils application for subsidy.

The waste of material is a big expense for manufacture companies caused by lack of quality. The cost by lack of quality often totaled to a big percentage share of the turnover when all cost related to lack of quality is included. New manufacturing systems like Lean production or Just In Time demands better internal quality for the manufacturer. To make those manufacturing system with small and none buffer stock successful the quality improvement continuously have to be developed. Measuring of waste of material in Bubs Candy’s factory where not simple due to the products does not have a permanent weight during the manufacturing process. The weight of Bubs Candy’s products vary depending where in the manufacturing chain it’s located because of vary in the water content. With different measurement and examination the problems have been removed and good opportunities for calculate and enter the waste of material have been created. A large number of measures to reduce the waste of material in the production have been formed. The measures are based in facts from interviews, measurements and observations. The examinations are made especially in a part of the production there the products are casted. The results of this grad work are solving proposals, full or partly, for the problems that have been identified. Documents for follow up the quality work have been created. Together with proposals for active quality improvement, Bubs get good opportunities to develop their production and reach increased efficiency, profit and quality.

<p>The waste of material is a big expense for manufacture companies caused by lack of quality. The cost by lack of quality often totaled to a big percentage share of the turnover when all cost related to lack of quality is included. New manufacturing systems like Lean production or Just In Time demands better internal quality for the manufacturer. To make those manufacturing system with small and none buffer stock successful the quality improvement continuously have to be developed.</p><p>Measuring of waste of material in Bubs Candy’s factory where not simple due to the products does not have a permanent weight during the manufacturing process. The weight of Bubs Candy’s products vary depending where in the manufacturing chain it’s located because of vary in the water content. With different measurement and examination the problems have been removed and good opportunities for calculate and enter the waste of material have been created.</p><p>A large number of measures to reduce the waste of material in the production have been formed. The measures are based in facts from interviews, measurements and observations. The examinations are made especially in a part of the production there the products are casted.</p><p>The results of this grad work are solving proposals, full or partly, for the problems that have been identified. Documents for follow up the quality work have been created. Together with proposals for active quality improvement, Bubs get good opportunities to develop their production and reach increased efficiency, profit and quality.</p>

Syftet med studien är att få en förståelse för vad kvalitet är i förskolan. Barnkonventionen säger att allt som rör barnet ska se till barnets bästa. Vi runt omkring barnet har olika erfarenheter och kunskaper, vilket gör att vi kan bidra med det bästa till barnet. Att kunna samarbeta med barnets vårdnadshavare, för att barnet ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt, är viktigt för att vi ska kunna ge barnet rätt start i livet med de bästa förutsättningarna. Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning där empirin samlades in genom brevdata. Pedagoger, förskolechefer och vårdnadshavare fick svara på två öppna frågor om deras syn på vad kvalitet i förskolan är. Slutsatsen blev att kvalitet i förskolan är ett begrepp som inte går att slutgiltigt definiera. Kvalitet måste sättas i förhållande till något när man ska beskriva det, det måste ses från flera olika dimensioner. Det som definierar kvalitet beror på flera olika faktorer, däribland kulturella skillnader, normer och värden, kunskap om ämnet, vilken filosofi förskolan har, personalens kompetens och ekonomiska förutsättningar. / The purpose of the study is to get an understanding of what quality is in kindergarten. The Convention says that everything related to the child to see the child. We are around the child have different experiences and knowledge, which allows us to provide the best for the child. Being able to work with the child's guardian for the child to develop rich and diverse is important for us to give the child the right start in life with the best conditions. The study was conducted through a qualitative survey of the empirical data was gathered through letters data. Educators, preschool managers and guardians were asked to answer two open questions about what they considered to be quality in preschool. The conclusion was that quality in preschool is concepts that cannot be conclusively define. Quality must be in relation to something when describing it, then it must be viewed from several different dimensions. What defines quality depends on several factors, including cultural differences, norms and values, knowledge of the subject, the philosophy of pre-school, staff skills and economic conditions. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

This Bachelor thesis studies the use of student employees at academic libraries, a subject that has been paid little attention in Swedish library and information science. The aim is to contribute with an increased knowledge and deeper understanding of how the work of student employees can be understood in relation to the library’s quality and accessibility. The main questions examine underlying causes for staffing with students, their tasks, the consequences that staffing with student employees might bring, and how the results of the above questions can be understood in relation to the library profession in the academic library. The method used is semistructured interviews, five of which were individual interviews with library management, and one which was a focus group interview with student employees. The interviews are analyzed in relation to earlier research and Andrew Abbotts theory of professions. The result shows that the underlying causes for using students to staff the library is foremost a willingness from the library’s side to offer generous openings hours, in combination with economical aspects. As the amount and character of reference questions are fairly low and don’t require the attention of a librarian, neither library management nor student employees see the work done by the student staff as a threat to the quality of the library’s service. However, the result indicate different views on how the use of student employees might affect the library profession and leads to a discussion concerning whether the work at the information desk is to be seen as part of the profession in academic libraries.

Vid universitetsutbildningar inom IT-området undervisas studenter om innebörden av att skriva kod av god kvalitet. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik var att undersöka om den innebörd av god kvalitet i kod som gäller vid akademisk utbildning i informatik, också delas och används av yrkesverksamma utvecklare. Sex utvecklare har tillfrågats medhjälp av ett detaljerat frågeformulär som täcker en mängd aspekter av kodkvalitet om derassyn på kod och kvalitet. Resultatet visar att deltagarna delar uppfattningen med akademisk utbildning om innebörden av god kvalitet i kod. Men de anser sig samtidigt inte ha tillräckligt med tid i sitt yrkesliv, för att skriva kod av den kvalitet de önskar.

Syftet med studien har varit att undersöka kvaliteten och kvantiteten på högläsningen i förskolan. Den fokuserar på hur ofta högläsningen sker och om den är planerad eller spontan, för att ta reda på högläsningens kvantitet. Samt vilka slags samtal som existerar i samband med högläsningen och hur ofta de förekommer, för att undersöka högläsningens kvalitet. För att undersöka detta genomfördes åtta observationer, under fyra förmiddagar och fyra eftermiddagar, på fyra olika förskolor i en kommun i Mellansverige. Resultatet i studien visar att det sker mest planerade högläsningar och att det till större del är läsvila som sker efter lunchen varje dag. Detta indikerar att det inte är alla barn på förskolan som har möjlighet att ta del av högläsningen eftersom att en del av barnen sover vid denna tidpunkt på dagen. Syftet med läsvilan var först och främst att lugna ner barnen och att de skulle vila, vilket blev synligt i resultatet då antalen samtal var relativt låga. Läsvilans syfte och därmed låga antal samtal påverkan högläsningens kvalitet. De samtal i samband med de spontana högläsningstillfällena skedde inte i samma utsträckning som i de planerade högläsningarna. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>