Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare redogör för sina förhållningssätt tillleken och hur de framhåller hur de främjar goda kamratrelationer i förskolan. Vilka strategieroch verktyg som de använt sig av samt vilka svårigheter och möjligheter de sett meddessa. Studier visar att det är i samspel tillsammans med jämnåriga som barn utvecklassocialt och kognitivt, vidare visar forskning även på att barn lär sig mer i samspel med enkamrat. Våra teoretiska utgångspunkter har varit barndomssociologi och Corsaros teori omkamratkulturer. Vi genomförde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer somdatainsamlingsmetod och med hjälp utav fenomenografi skapade vibegreppskategorier utifrån respondenternas utsagor. Dessa analyserades i förhållande tillvalda teorier, tidigare forskning och ett normativt perspektiv. Förskollärare ansåg att lek ärdet främsta sättet för barn att skapa kamratrelationer men det var tillåtet att neka andra barntillträde till sin lek.

Title “Meeting between children from different types of schools and peer relationships”  – A study of an elementary special school, that is integrated in an elementary school.   Health and Society   The purpose of this study is to investigate the potential of children with intellectual disabilities to be involved in school activities if their special school is located in the same building as the elementary school. The focus is on the opportunities for interaction between children from compulsory school and children from other school types and their peer relationships. The study was done in a school that had a special school in the same building as the elementary school. The study included four students from special school, their special education teacher and an assistant principal. Observations and interviews were used to gather information. Time geography were used both as a method and theory. Results were interpreted with the central time geography’s concepts resource restriction and projects. The results show that the students are treated differently depending on which school they attend even though the goal is another. Collaboration between different types of schools is done on a project basis, and the school offers co-operation across different types of schools. This does not lead to that children from the primary school get peer relationships with children from elementary school. Key-words: Basic learning disabilities, integration / inclusion, participation, relationship, comrades.

I studien undersöks begreppet compassion och dess samband med upplevd kvalitet i kamratrelationer samt hur dessa kan predicera depressionssymtom hos gymnasieungdomar. Compassion, att lida med sig själv och andra samt att agera på detta, är en viktig faktor för att minska psykisk ohälsa. Data från gymnasieungdomar (N = 209, 15 – 18 år) samlades in genom självskattningsinstrumenten: Compassion Engagement and Action Scale- Youth (CEAS-Y), Patient Reported Outcomes Measurement Information System (PROMIS), Peer Relations (Kamratrelationer), Becks depressionsindex (BUS-D) och Revised Children’s Anxiety and Depression Scale (RCADS). Insamlingen av data skedde elektroniskt via Textalk Websurvey. Den statistiska analysen presenteras i form av Pearson’s korrelationskoefficient (r) och 2 multipla linjära regressioner. Resultatet visar att de tre olika delskalorna i CEAS-Y; Compassion för sig själv, Compassion för andra och Compassion från andra korrelerar positivt och signifikant med varandra. Effekten på korrelationerna, svag-medelstark, indikerar att skalorna är relaterade, men ändå mäter olika aspekter av begreppet compassion. Kamratrelationer korrelerar positivt signifikant med alla delskalorna i CEAS-Y. Resultatet visar att Compassion för sig själv och Kamratrelationer kan förklara variationen i depressionssymtom skattade med RCADS statistiskt signifikant, medan samma variabler tillsammans med Compassion för andra kan förklara depressionssymtom skattade med BUSD. Det är troligt att det finns en växelverkan mellan kamratrelationer och compassion där variablerna övas och utvecklas tillsammans. Studien konstaterar att kamratrelationer och compassion är viktiga skyddande faktorer vid depressiva symtom hos gymnasieungdomar. / The aim of this study is to examine the concept of compassion and its correlation with perceived quality of peer relations and how these two variables can predict depression among youths (N = 209, 15 - 18 year). Compassion - a sensitivity to suffering in self and others with a commitment to act on it - is an important factor to sustain mental health. 4 self-report measures were utilized: Compassion Engagement and Action Scale- Youth (CEAS-Y), Patient Reported Outcomes Measurement Information System (PROMIS) Peer Relations, Becks Youth Inventory-Depression (BUS-D) and Revised Children’s Anxiety and Depression Scale (RCADS). Data was gathered electronically through Textalk Websurvey. To statistically analyze data, Pearson correlation coefficient (r) and multiple linear regression was used. Results states that the 3 subscales in CEAS-Y; Compassion for self, Compassion from others and Compassion for others, correlates significantly with a weak to moderate effect, which indicates that the scales measure different aspects of the concept compassion. Compassion for self and Peer relations predicted the variance in symptoms of depression measured with RCADS statistic significant, while the same variables together with Compassion for others predicted the variance in symptoms of depression measured by BUS-D statistic significant. To find out more about the direction of this correlations further research is needed. It is likely that there is a reciprocity between peer relations and compassion where compassion skills are trained in interpersonal relations and vice versa. Finally, this study imply that peer relations and compassion are important factors to prevent depression within youths.

Bakgrund: I den sociala leken använder barnen sig av olika förhållningssätt till sina kamrater. Inom leken skapar barnen kamratrelationer som även kan präglas av makt och utanförskap. Barns lek, kamratrelationer, makt och utanförskap är delar som behandlas i avsnittet bakgrund.Syfte: Stor del av barnens vardag spenderas i förskolan. Därför blev vi intresserade av att undersöka barns kamratrelationer i leken på förskolan.Metod: Vi har använt oss utav den kvalitativa forskningsmetoden. I vår undersökning har vi använt observationer som forskningsmetod. 26 barn från två olika förskolor har medverkat i våra observationer.Resultat: Utifrån våra observationer har vi sett hur barn förhåller sig till sina kamrater i leken. Vi såg hur barnen försökte hitta vägar in i en pågående lek. I barnens lekar framkom det också maktpositioner mellan barnen. I dessa lekar såg vi hur barn med en högstatus roll kunde styra sina kamrater och lekens utformning, för att inte riskera att förlora sin höga status. Maktpositionerna visade sig också leda till avvisning och utanförskap för en del barn. Vilket visade lekens negativa sida i våra observationer.

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om fritidslärares upplevelser av rastaktiviteters betydelse för elevers sociala samspel. Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer med åtta fritidslärare som jobbar på tre olika skolor och våra forskningsfrågor är: Vilken erfarenhet har fritidslärare av raster och rastaktiviteter? Vilken betydelse får rastaktiviteterna för kamratrelationer då den genomförs av en lärare? Vilken betydelse har rastaktiviteter för elevers grupperingar? På vilket sätt har rastaktiviteter betydelse för elevers sociala samspel? Resultatet av studien visar att alla fritidslärare anser att rastaktiviteter kan skapa möjligheter för kamratrelationer och lärande. Av resultaten framgår att rastaktiviteter ökar elevernas sociala samspel och att ansvaret att hitta en kompis inte ligger på eleven. Studien pekar också på att fritidslärare menar att grupperingar bland elever inte bryts automatiskt med rastaktiviteter. Däremot om intentionen är att bryta grupperingar på skolan kan detta vara möjligt med hjälp av rastaktiviteter. Vidare visar resultatet att det krävs personal, tid och samarbete inom hela skolan för att rastaktiviteter ska fungera.

<p>Arbetet handlar om barn med koncentrationssvårigheter. Vårt syfte är att få fördjupade kunskaper om barn som har det svårt att koncentrera sig i klassrumssituationen. Vidare vill vi fördjupade kunskaper om förebyggande och åtgärdande handlingar för att bygga upp ett bra klassrumsklimat. De frågeställningar vi behandlar är vad koncentrationssvårigheter är, hur det yttrar sig samt hur man kan förebygga och åtgärda dem. Metoderna som vi använt oss av är observationer, intervjuer och litteraturstudier. </p><p>Det vi kommit fram till är att koncentrationssvårigheter kan vara svårigheter med att sitta stilla, lyssna och förstå instruktioner. Koncentrationssvårigheter kan också vara impulsivt beteende och sociala svårigheter. Förebyggande och åtgärdande handlingar som vi kommit fram till är att läraren ska utgå från eleven och dennes förutsättningar. Läraren ska även vara tydlig i sina instruktioner och kunna sätta gränser och regler. Vi tycker att lärare inte alltid ser till elevens bästa utan låter ibland problemet vara.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka huruvida små barns relationer till föräldrar och kamrater hänger samman med olika typer av aggressivitet. Könsskillnader i aggressivitetstyper och deras kopplingar till relationer undersöktes. Målgruppen i studien var 200 tre- till femåriga barn vid 12 förskolor i en svensk stad. Skattningar gjordes av föräldrar och förskollärare. Det fanns ett samband mellan ett barns aggressivitet och han/hennes relationer till föräldrar och kamrater. Föräldrarnas skattningar av aggressivitet var dock inte relaterade till lärarnas skattningar av barnets relationer, och lärarnas skattningar av aggressivitet var inte relaterade till föräldrarnas skattningar av barnets relationer. Resultatet visar att några generella könsskillnader i kopplingen mellan aggressivitet och relationer inte finns.</p> / <p>The purpose of this study was to see whether young children’s relationships to parents and peers are connected with different types of aggression. Gender differences in types of aggression and their associations with relationships were examined. The target group in the study was 200 three- to five year olds in twelve preschools in a Swedish city. The ratings were done by parents and preschool teachers. There was an association between a child’s aggression and his/her relations to parents and peers. Parents’ ratings of aggression were not related to teacher’s ratings of the child’s relations, and teachers’ ratings of aggression were not related to parent’s ratings of the child’s relations. The results show that there are no general gender differences in the connection between aggression and relations.</p>

<p>Therese Larsson och Maria Petersson.</p><p> </p><p>Avsikten med studien är att beskriva hur elever som går i förskoleklassen upp till årskurs tre, upplever att deras kamratkontakter och självbild påverkas av att de går på specialundervisning. Undersökningen ska ge en bild av om eleverna känner sig inkluderade i klassens gemenskap och lyfta elevernas åsikter om specialundervisningen.</p><p> </p><p>Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om kamratkontakter, inkludering och självbild. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka hur barnen i vår undersökningsgrupp upplever specialundervisningen i jämförelse med tidigare forskning.</p><p> </p><p>Resultatet visar att eleverna överlag har en positiv inställning till att få specialundervisning med vissa komplikationer. Det har dock varit svårt att få svar på hur specialundervisningen egentligen påverkar elevernas kamratkontakter. Kontentan är att kamraterna är viktiga. Något tydligare blev resultatet angående hur specialundervisningen påverkar känslan av inkludering. Det visar sig att det finns en delning då en del barn inte tycks påverkas alls medan andra upplever problem i samband med att de återvänder till klassrummet efter att ha varit hos specialpedagogen. Inte heller när det gäller självbilden visar resultatet att specialundervisningen skulle påverka eleverna, de elever som uppvisar tecken på dålig självbild kan lika gärna påverkats av andra orsaker. Resultatet visar även att synen på specialundervisningen skiljer sig mellan de yngre och de äldre barnen. De yngre barnen ser specialundervisningen som ett lekfullt tillfälle medan de äldre ser det som ett tillfälle att lära sig saker på, därav titeln.</p>

Therese Larsson och Maria Petersson.   Avsikten med studien är att beskriva hur elever som går i förskoleklassen upp till årskurs tre, upplever att deras kamratkontakter och självbild påverkas av att de går på specialundervisning. Undersökningen ska ge en bild av om eleverna känner sig inkluderade i klassens gemenskap och lyfta elevernas åsikter om specialundervisningen.   Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om kamratkontakter, inkludering och självbild. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka hur barnen i vår undersökningsgrupp upplever specialundervisningen i jämförelse med tidigare forskning.   Resultatet visar att eleverna överlag har en positiv inställning till att få specialundervisning med vissa komplikationer. Det har dock varit svårt att få svar på hur specialundervisningen egentligen påverkar elevernas kamratkontakter. Kontentan är att kamraterna är viktiga. Något tydligare blev resultatet angående hur specialundervisningen påverkar känslan av inkludering. Det visar sig att det finns en delning då en del barn inte tycks påverkas alls medan andra upplever problem i samband med att de återvänder till klassrummet efter att ha varit hos specialpedagogen. Inte heller när det gäller självbilden visar resultatet att specialundervisningen skulle påverka eleverna, de elever som uppvisar tecken på dålig självbild kan lika gärna påverkats av andra orsaker. Resultatet visar även att synen på specialundervisningen skiljer sig mellan de yngre och de äldre barnen. De yngre barnen ser specialundervisningen som ett lekfullt tillfälle medan de äldre ser det som ett tillfälle att lära sig saker på, därav titeln.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida små barns relationer till föräldrar och kamrater hänger samman med olika typer av aggressivitet. Könsskillnader i aggressivitetstyper och deras kopplingar till relationer undersöktes. Målgruppen i studien var 200 tre- till femåriga barn vid 12 förskolor i en svensk stad. Skattningar gjordes av föräldrar och förskollärare. Det fanns ett samband mellan ett barns aggressivitet och han/hennes relationer till föräldrar och kamrater. Föräldrarnas skattningar av aggressivitet var dock inte relaterade till lärarnas skattningar av barnets relationer, och lärarnas skattningar av aggressivitet var inte relaterade till föräldrarnas skattningar av barnets relationer. Resultatet visar att några generella könsskillnader i kopplingen mellan aggressivitet och relationer inte finns. / The purpose of this study was to see whether young children’s relationships to parents and peers are connected with different types of aggression. Gender differences in types of aggression and their associations with relationships were examined. The target group in the study was 200 three- to five year olds in twelve preschools in a Swedish city. The ratings were done by parents and preschool teachers. There was an association between a child’s aggression and his/her relations to parents and peers. Parents’ ratings of aggression were not related to teacher’s ratings of the child’s relations, and teachers’ ratings of aggression were not related to parent’s ratings of the child’s relations. The results show that there are no general gender differences in the connection between aggression and relations.