The aim of this thesis is to understand how a repertoire of municipal planning narratives evolved and how these were used as a means to explain, legitimise and produce change in a city that went through a process of urban transformation. The focus is set on the role of narratives in municipal plans as a mental preparation for change. In order to reach this aim, a framework for narrative analysis is developed that shall facilitate a critical reading of such municipal planning documents as comprehensive plans. This shall help to understand among other things how place and community are constructed. This framework is used to interpret four documents of the municipality of Karlskrona, one introductory guide for new inhabitants from 1980, and three consecutive comprehensive plans, adopted in 1991, 2002 and 2010. In short, the narrative analysis consists of four different ways of reading each respective document. First, more or less coherent narratives are identified in the texts. Second, they are analysed with respect to their literary and rhetoric form, in a way that is inspired by historian and literary theorist Hayden White. A third reading places the documents’ narratives into their historical context. Finally, they are classified as certain narratives of place identity on the basis of a typology developed by sociologist Manuel Castells. He states that identities can be constructed with help of narratives that legitimise the existing societal structures, that stand in opposition to these structures, or that create a new identity out of available resources. Based on these readings, I find that the four documents use very different literary and rhetorical forms and that they construct the place’s identity in ways clearly distinct from each other. They express various moral and political perspectives and convey clearly distinct social norms regarding the role of inhabitants and the municipality. Over the decades, there has been a clear shift of expressed values from those that support a leading role of the (local) state in fostering local development to those that highlight the importance of market actors and market forces. A similar change has occurred from the pronunciation of state responsibility for the inhabitant’s well-being to a greater focus on individual responsibility. This confirms the notion that municipal planning is increasingly influenced by ideas of neoliberal development. It could also be observed that storytelling and a purposeful narrative construction of place identity have become more prominent as instruments of planning. Planning narratives were clearly used to explain and legitimise shifts or persistence in municipal policymaking. Due to this it can be concluded that in the eyes of local policy makers, the municipality seems to have gone through a complete process of urban transformation from being in a state of decline to one of stabilised growth.

Under senare delen av 1800-talet misstänks pigan Cecilia Olsdotter för att ha kvävt sitt nyfödda gossebarn till döds och sedan gett sig av från bostaden. Grannarna slår larm och kommissarie Wästfelt och hans mannar undersöker bostaden. Cecilia förföljs till Wedeby och fängslas, förhörs och undersöks i väntan på rättegång. Under tiden i Karlskrona cellfängelse förväntas hon redogöra för hela sitt liv i de förhör som hon utsätts för. Hon våndas och tänker tillbaka på sitt liv. Cecilia har vuxit upp i byn Förkärla och omhuldats av sina föräldrar som sedan länge är döda. Hon har som de flesta flickor under 1800-talet tidigt fått ta pigtjänster för att klara sitt uppehälle. Hon har fått en son, Karl och hon kämpar för att de ska kunna klara sig. Vid tiden för mordet är Karl sju år och Cecilia är skriven som försvarslös/kringstrykerska och de är båda olovligen inhysta hos hennes storebror Johan. Innan mordet har hon, utan att berätta för Johan, lämnat sin sjuårige pojke Karl på fattighuset Fredriksdal i Nättraby. Barnamord var vanligt under 1800-talet och kommissarie Wästfelt och hans mannar ska förhöra barnamörderskor och ta fram ett underlag inför rättegångar. Barnmorskan tillkallas för att genomföra en kroppsundersökning för att fastställa att Cecilia fött ett barn. En läkare genomför en liköppning/obduktion av det lilla gossebarnet. Karl Alfred Ekblad är under 1940-talet en gammal man bosatt i Kalmar med sin ”tokiga” Anna. Han har för sin familj förtigit saker från sin barndom och ungdom. I livet sista år kommer minnen tillbaka som han för länge sedan trodde sig begravt.

No description available.

This master’s thesis will try to describe the beginning and development towards a modern public library of the town library in Karlskrona between 1906 and 1959. The specific years refers to the year the library was established and the year it moved to the new library building in the centre of Karlskrona. The aim of the thesis has been to do this historical description and to look at the course from the perspective of the national policies and development for the Swedish modern public library. The thesis is based mainly on reports of the proceedings of the public library and other biographical documents and literature, which has been found in two local archives. Criticism of the sources, chronological description and a hermeneutic approach has been used as a method to analyse the different documents. The thesis starts out from which interests created the library, in what way the library was affected by the national library reorganisation in 1930 and what characterised the long process of reaching access to enough space for a fully acceptable activity, which has been the main issue throughout the history and therefore this thesis. A general observation of the development of the town library of Karlskrona is that it starts and follows very well with the national policies and development of the activity of the modern public library. This is not surprising as, for one reason, all public libraries were more or less financially dependent on subsidies and organizational support. / Uppsatsnivå: D

Kandidatuppsats i Turismvetenskap III 15 hp, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, hösten 2017. Författare: Rebecca Lundin Titel: Ett världsarvs påverkan på bilden av en destination - En fallstudie av världsarvet Örlogsstaden Karlskrona Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och beskriva hur, ett världsarv påverkar den förmedlade och uppfattade bilden av en destination. För att uppnå detta syfte krävs det att man studerar destinationen ur både ett producent- och konsumentperspektiv. Producentperspektivet studeras för att undersöka vilken betydelse världsarvet har i arbetet med att profilera och varumärka destinationen. För att undersöka om världsarvet finns med i den bild som invånare och besökare har av destinationen, det vill säga huruvida världsarvet påverkar den uppfattade bilden av Karlskrona som destination, studeras även destinationen från ett konsumentperspektiv. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en typ av deduktiv ansats som behandlar fenomenet världsarv och dess påverkan på bilden av en destination. Studien är en fallstudie och destinationen som undersöks är Karlskrona, med sitt världsarv Örlogsstaden Karlskrona som har varit uppsatt på världsarvslistan sedan 1998. Empirin har samlats in genom intervjuer med turistchefen och världsarvssamordnaren i Karlskrona, samt en enkätundersökning med invånare och besökare. Slutsats: Tendenser visar att världsarvet påverkar både den förmedlade och uppfattade bilden av Karlskrona. Dock är det inte världsarvet i sig som påverkar bilden, utan snarare den militära prägeln som utgör stadens primära identitet. Eftersom världsarvet trots allt är en produkt av den långvariga militära närvaron i staden, kan slutsatsen dras att världsarvet är en stor del av den förmedlade och uppfattade bilden, trots att bilden inte alltid uttrycks specifikt med begreppet världsarv. Nyckelord: Karlskrona, världsarv, platsmarknadsföring, destinationsvarumärke, profil, identitet.

Städer i Sverige utvecklas ständigt och samhällsplanerarna ställs inför nya utmaningar. Utvecklingen av dagens moderna städer formas av utmaningen att uppnå EU:s hållbarhetsprinciper. Detta ska göras genom att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina. En stad som anses vara hållbar kännetecknas av att planeringen och byggandet sker efter ett långsiktigt mål för ett beständigt samhälle. Det hållbara samhället präglas av trivsamma miljöer som skapar mänsklig närvaro. För att detta skall uppnås måste stadsrummet upplevas som attraktivt. Det attraktiva värdet har en betydande roll i arbetet och strävan i skapandet av hållbara städer. I följande rapport undersöks vilka arkitektoniska attribut som anses vara attraktiva i stadsmiljöer samt vilka attribut som upplevs ha en positiv inverkan på människan. Undersökningen baseras på datainsamling från en enkät, intervjuer och platsobservationer. Resultatet redovisar information om vilka arkitektoniska kvalitéer som människan anser som attraktiva, de utmaningar och svårigheter som uppstår i ett stadsutvecklingsprojekt samt vilka kvalitéer som kännetecknar en stads identitet. Den insamlade informationen användes som grund för framtagandet av ett visuellt förslag av utveckling för Brädholmen i Oskarshamns inre hamn. Ett attraktivt stadsrum innefattas av relationen mellan byggnadernas variation, originalitet, småskalighet, kulörrikedom och historiska komponenter. Stadsrummet bör kännetecknas av tre samverkande faktorer, byggnaders estetiska utförande, mänsklig rörelse och landskapets kvalitéer.

<p>Currently, the whole globe is faced with serious problems which negatively affect people around the world: increased pollution, excessive waste, and weather pattern changes. ‘Left’ and ‘right’ wing political parties alike have embraced ‘green’ politics and for many of these parties, environmental issues have become a top priority that is very much reflected in their manifestos. This study examines the environmental goals of two of Sweden’s largest political parties and how these ambitions are reflected at a local level. The conclusions I have drawn in the study have been achieved by analysing official documents and by the comparison between two Swedish municipalities. As a result of my research, I have learned that the political leanings of a party are substantial in determining the goals and works for long-term sustainability at a local level. However, whether the prevailing parties are of the ‘left’ or ‘right’ political orientation does not seem to be of big importance because both ‘wings’ in Sweden are very liberal and have very similar environmental goals.</p>

År 2001, den 11e september, skakades hela världen av ett terrorattentat av en omfattning som man aldrig tidigare hade upplevt, där flygplan användes som vapen i flera välkoordinerade attacker som krävde drygt 3000 människors liv. Detta ledde till en omfattande reformation och kapprustning inom säkerhetsvärlden, speciellt avseende flygsäkerheten på flygplatser, för att garantera att en sådan attack inte skulle gå att genomföra igen. I den här uppsatsen tar vi upp frågor om flygsäkerhet, där vi med flygsäkerhet avser de metoder och tekniska lösningar som används för att skydda personal, passagerare, flygplan och själva flygplatsen mot oavsiktlig och avsiktlig skada samt brottslighet och andra hot. Framför allt fokuserar vi på flygplatssäkerhet samt på situationen i USA. Målet med flygplatssäkerheten är att skydda flygplatsen, planen, landet, anställda och allmänheten från skador, samt att bidra till den nationella säkerheten och kampen mot terrorism. I uppsatsen undersöker vi och diskuterar balansen mellan existerande risker, hot och flygsäkerhet. Vi kartlägger större flygsäkerhetsincidenter som ägt rum under senare år, utöver 9/11 attacken. Vidare undersöker vi de efterdyningar inom flygsäkerhet som skapades av 9/11 attacken. Slutligen diskuterar vi om dagens säkerhetspådrag till följd av 9/11 attacken är uttryck för hysteri eller kan ses som adekvata åtgärder, givet de hot mot flygsäkerheten som finns. Metoden utgörs av en kvalitativ litteraturstudie där vi har gått igenom styrande verk, intervjuer och undersökningar inom ämnesområdet. Resultatet av vår litteraturstudie tyder på att hotet om terrorism överdrivits. En ansenlig del av de åtgärder som sattes in efter 9/11 attacken för att förstärka flygsäkerheten skulle kunna klassificeras som &quot;säkerhetsteater&quot;, det vill säga åtgärder som inte åstadkommer något utan är utformade för att få den ansvariga regeringen att se bra ut och att få det att se ut som om de arbetar med problemet. Däremot har den ökade medvetenheten hos allmänheten om risken för terrorattacker med dödlig utgång som 9/11 attacken resulterade i medfört att passagerare idag är beredda att göra aktivt motstånd mot kapare på ett annat sätt än tidigare. Detta är förmodligen en av de viktigaste anledningarna till att flygsäkerheten har ökat idag.

Sammanfattning I denna fortsättning får vi följa pigan Cecilia Olsdotter som under senare delen av 1800-talet misstänks för att ha kvävt sitt nyfödda gossebarn till döds. Cecilia fängslas, förhörs och undersöks i väntan på rättegång. Under tiden i Karlskronas cellfängelse förväntas hon redogöra för hela sitt liv i de förhör som hon utsätts för. Hon våndas och tänker tillbaka på sitt liv och oroar sig för sin pojke Karl som hon lämnat på fattighuset i Nättraby.  Cecilia har som de flesta flickor under 1800-talet tidigt fått ta pigtjänster för att klara sitt uppehälle. Hon fick sin son Karl när hon arbetade vid prästgården i Ronneby. Som ogift mor får hon inte behålla sin tjänst och hon kämpar för att hon och pojken ska kunna klara sig. Cecilia tar sin lille son med sig och återvänder till sin hembygd. Hon får arbete på ett gästgiveri där superiet är vida känt. En kväll möter hon amiral Ehnemark som erbjuder henne arbete som piga på gården Agdatorp. Där stannar Cecilia och Karl under några år innan de beger sig till Karlskrona. Vid tiden för mordet är Karl sju år och Cecilia är skriven som försvarslös/kringstrykerska och de är båda olovligen inhysta hos hennes storebror Johan. Innan mordet har hon, utan att berätta för Johan, lämnat sin sjuårige pojke Karl på fattighuset Fredriksdal i Nättraby. Karl Alfred Ekblad är under 1940-talet en gammal man bosatt i Kalmar med sin ”tokiga” Anna. Han har för sin familj förtigit saker från sin barndom och ungdom. I livet sista år kommer minnen tillbaka som han för länge sedan trodde sig begravt. Cecilia Olsdotter får i förhören redogöra för hur hon förtigit sitt havandeskap och fött sitt barn i lönndom. Historien om Cecilia Olsdotter och hennes pojke Karl Alfred bygger på släktforskning och protokoll från förhör, undersökningar och rättegång. Det är en skönlitterär roman om vanliga människor liv, skamfyllda minnen och hemligheter. Fattigdom och överlevnad i en tid då befolkningen i Sverige flyttade från landsbygd till de växande städerna.

Hållbar mobilitet är ett växande ämne inom samhällsplaneringen som blivit alltmer omtalat. Att främja hållbar mobilitet är en nödvändig åtgärd för att tillgodose en långsiktig hållbar utveckling av våra svenska samhällen. Detta kandidatarbete undersöker begreppet ”hållbar mobilitet” och hur det kan främjas inom fysisk planering. Syftet med detta kandidatarbete är att undersöka hur ett centrumnära stadskvarter kan utvecklas med fokus på hållbara mobilitetslösningar. Syftet är vidare att föreslå lösningar i stadsplaneringen på åtgärder som ökar förutsättningarna för hållbar mobilitet, samt visa på vilka medel planerare kan använda för att främja hållbar mobilitet inom fysisk planering. Detta kandidatarbete är ett planeringsprojekt och har sin utgångspunkt i Karlskrona. I arbetet har bland annat ett gestaltningsförslag tagits fram för hur Handelshamnen på Trossö kan omgestaltas till ett stadskvarter med fokus på hållbara mobilitetslösningar. Metoderna dokumentstudie och platsanalys har tillämpats och legat till grund för arbetets kunskapsöversikt, projektprogram och gestaltningsförslag. Utfrån studiens resultat framgår det att i huvudsak fem faktorer är viktga att främja för att bidra till en hållbar mobilitet. De fem faktorerna är: fotgängarvänlighet, cykelvänlighet, kollektivtrafk, utformning av parkering och styrning samt integrering av mobilitetshus.