Eftersom intressenter visat sig använda revisionsberättelsen som beslutsunderlag, kan en reaktion på den orena revisionsberättelsen innebära en negativ följd för företaget. Därmed har vi undersökt hur det reviderade företagets organisatoriska outcomespåverkas av den orena revisionsberättelsen. Vidare syftar även studien till att förklara hur vidtagna åtgärder begränsar effekten av den orena revisionsberättelsen. Med utgångspunkt från tidigare forskning och teori skapadesegna hypoteser. Hypoteserna menar att den orena revisionsberättelsen påverkar organisatoriska outcomes och att dessa effekter kan dämpas genom vidtagna åtgärder.För att realisera syftet genomfördes en dokumentstudie. Först undersöktes 4220 aktiebolag i Skåne för att finnabolagenmed orena revisionsberättelse. Vidare bidrog den första undersökningen i 333 aktiebolag som kommed i vår undersökning. Uppsatsen speglar aktiebolagspopulationen i Sverige.Resultaten har bearbetats statistiskt för att kunna pröva de hypoteser som tagits fram.Studien har påvisat att företagets fortlevnad, betalningsförmåga, omsättning och antal anställda påverkas av en oren revisionsberättelse. Dessutomvisarresultaten att en oren revisionsberättelse leder tillfler orenaoftare än till renade följande åren. Studien har endast påvisat en väldigt svag indikation på att åtgärder dämpareffekten av de orena revisionsberättelserna. / Since stakeholders proved to use the auditor’s report for decision-making, reactions to the qualified audit opinion implya negative result for the firm. Thus, we investigated how the audited firm’s organizational outcomes are influenced by the qualified audit opinion. Furthermore, the study aims to explain how the measure taken limits the effect of the qualified audit opinion.Based on previous research and theory, we created our own hypothesis. The hypothesis saysthat the qualified audit opinionaffectsorganizational outcomes and that these effects can be limited by the measures taken. To realize the purpose, we conducted a document study. We investigated 4220 firms in Skåne to find firms with qualified audit opinions. Furthermore, the first survey contributed 333 firms that brought in our survey. The results reflect the entire population of firms in Sweden. The results were statistically processed in order to test the developed hypothesis. The study has demonstrated that the firm’s survival, solvency,turnover and number ofemployees are affected by a qualified audit opinion. Furthermore, the results show that a qualified audit opinionleads more qualified audit opinions than unqualified audit opinions the following years. The study shows a very weak indication that measure taken limits the effect of the qualified audit opinion.

Leasing has for many years been an attractive financing alternative, especially for companies with a high debt-to-equity ratio. It is estimated that every third purchase is financed through leasing. Leasing has despite its popularity been exposed to criticism. What lead to the discussions is that a large part of the leasing was handled outside of the balance sheet. The discussions have finally resulted in IASB issuing a new leasing standard, IFRS 16, which replaced the previous standard IAS 17. With IAS 17, the lessee could classify his leases as operational or financial, with IFRS 16 all leases should be considered financial. IFRS 16 came into force on January 1, 2019, which meant that all companies applying IFRS had to capitalize all major leases during the financial years that began in 2019. In Sweden, it is still possible for lessees to classify their leases as operational if the lessee applies the Swedish K3 Rules. The advantages of operating leasing have been considered to be that the lessee can take a greater financial risk without being noticed, by keeping debts outside the company's balance sheet. Companies that apply IFRS will have financial reports that differ from the financial reports presented by companies that apply the K3 regulations. IFRS 16 is in its application very dependent on the discount rate used to calculate the present value of the leasing agreements. The purpose of the study is to examine how the layout of the financial reports differs in its handling of leasing depending on whether a company chooses to apply IFRS or whether the company chooses to apply K3 in its accounting. The purpose is also to examine how different interest rates affect the management of leasing in accordance with IFRS and to investigate whether there are any advantages and disadvantages for stakeholders when comparing and analyzing different companies that can be derived depending on which of the regulations are applied. We have investigated this by constructing typical cases where we applied the various regulations. The empirical data that, which has been generated from our typical cases, has been analyzed and interpreted from a stakeholder perspective with the help of various selected financial key ratios and the qualitative characteristics of useful financial information. The results of the study show that the majority of the financial key ratios, due to changes in the financial reports, are affected when a company applies IFRS instead of K3. The financial key ratios in some respects represent a company that is less financially strong when IFRS is applied. On the other hand, a company that applies IFRS exhibits better and more efficient operational operations in the cash flow analysis. Our conclusion is, despite the fact that certain financial key ratios have been negatively affected, that IFRS should be the regulatory framework that is preferred by stakeholders with regard to the management of leasing agreements. The reason is the more faithful representation that the company shows by applying IFRS. This study is hereafter written in Swedish. / Leasing har under många år varit ett attraktivt finansieringsalternativ, framförallt hos företag med en hög skuldsättningsgrad. Uppskattningsvis görs vart tredje inköp med leasing som finansiering. Leasing har trots sin popularitet varit ett omdiskuterat ämne, det som föranlett diskussionerna är att en stor del av leasingen hanterats utanför rapporten över finansiell ställning. Diskussionerna har tillslut resulterat i att IASB utfärdat en ny leasingstandard, IFRS 16, som ersatt den tidigare standarden IAS 17. Med IAS 17 kunde leasetagaren klassificera sina leasingavtal som operationella eller finansiella, med IFRS 16 ska alla leasingavtal anses vara finansiella. IFRS 16 trädde i kraft 1 januari 2019 vilket innebar att alla företag som tillämpar IFRS var tvungna att kapitalisera alla större leasingavtal under de räkenskapsår som påbörjades 2019. I Sverige är det fortsatt möjligt för leasetagare att klassificera sina leasingavtal som operationella om leasetagaren tillämpar det svenska K3-regelverket. Fördelar med operationell leasing har ansetts vara att leasetagaren kan ta en större finansiell risk utan att det uppmärksammas genom att hålla skulder utanför företagets rapport över finansiell ställning. Företag som tillämpar IFRS kommer ha finansiella rapporter som skiljer sig åt från de finansiella rapporter som presenteras av företag som tillämpar K3-regelverket. Men även att IFRS 16 i sin tillämpning är väldigt beroende av den diskonteringsränta som används för att nuvärdesberäkna leasingavtalen. Syftet med studien är att undersöka hur utformningen av de finansiella rapporterna skiljer sig åt i sin hantering av leasing beroende på om ett företag väljer att tillämpa IFRS eller om företaget väljer att tillämpa K3 i sin redovisning. Syftet är också att undersöka hur olika räntelägen påverkar hanteringen av leasing enligt IFRS samt att undersöka om det finns några för- och nackdelar för intressenter vid jämförande och analysering av olika företag som går att härleda till vilket av regelverken som tillämpas. Detta har vi undersökt genom att konstruera typfall där vi tillämpat de olika regelverken. Den empiri som typfallen genererat har analyserats och tolkats utifrån ett intressentperspektiv med hjälp av diverse utvalda nyckeltal men också redovisningens kvalitativa egenskaper. Resultatet av studien visar att flertalet nyckeltal, till följd av förändringar i de finansiella rapporterna, påverkas när ett företag tillämpar IFRS istället för K3. Nyckeltalen framställer i vissa avseenden ett företag som mindre finansiellt starkt när IFRS tillämpas. Däremot uppvisar ett företag som tillämpar IFRS en bättre och mer effektiv operativ verksamhet i kassaflödesanalysen. Vår slutsats är trots att vissa nyckeltal påverkats negativt att IFRS är det regelverk som med avseende på hantering av leasingavtal bör föredras av intressenter. Anledningen är den mer korrekta bilden som företaget visar genom att tillämpa IFRS.

Value investing as a strategy has a well-established history and has undergone extensive testing and studies within financial economics. Through the use of the strategy, studies and investors have demonstrated a positive return, where in many cases it has managed to generate excess returns compared to the market. The problem arises from the fact that the strategy should not be able to consistently generate excess returns compared to the market as it is not supported by the efficient market hypothesis (EMH). The purpose of the study is to investigate whether value investing as a strategy succeeds in generating excess returns on the Stockholm Stock Exchange. The method is based on a screening process, followed by a ranking system inspired by Joel Greenblatt’s value investment strategy "The Magic Formula". The method aims to systematically identify undervalued stocks based on the combination of two key ratios. Based on the applied method, two fictional portfolios were created with 15 stocks in each, based on value investing as a strategy. Historical data between 2013-2023 was collected to create the portfolios, with restructuring taking place each year based on set criteria. During this period, one of the portfolios showed a total return of 284.49%, which was an excess return compared to all benchmark indices in the study. The observed excess return suggests market inefficiency, where there may be opportunities for investors to identify and take advantage of undervalued stocks in the market. However, this excess return was not statistically significant when adjusted for risk, which in turn supports the EMH. Despite the strategy's success in generating excess returns compared to the market, it is therefore difficult to determine the level of efficiency at which the Swedish market has operated during the investigated period.

Bakgrund: Relationen mellan avkastning och risk har länge varit debatterad. Den klassiska modellen Capital Asset Pricing Model, CAPM, är en av standardmodellerna inom finans. CAPM har dock brister och kompenserar inte investerare för den företagsspecifika risken som tas. Senare forskning har visat på att det är den företagsspecifika risken som utgör den största delen av total aktierisk och har fortsatt att öka under de tre senaste decennierna. Detta medför att det finns ett intresse att undersöka och analysera sambandet mellan den interna risken som företag har och den aktievolatilitet som återfinns på marknaden. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera sambandet mellan företags interna risk i form av nyckeltal och aktievolatilitet på svenska noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 2007 till 2018. Studien kommer att specifikt undersöka sambandet mellan två typer av risk; finansiell risk och operationell risk. Metod: För att uppnå syftet med studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod tillämpats för att undersöka och analysera två dataset bestående av aktievolatilitet och nyckeltal baserad på data från kvartalsrapporter. Studien har använt en obalanserad paneldata av kort karaktär. Resultat: Studiens resultat tyder på att omkring hälften av aktievolatilitet kan förklaras av den interna risken. Intressant är att resultaten även indikerar att investerare värderar den finansiella och operationella risken som lika värdefulla vid bedömningen av den interna risken. Författarnas slutsats blir att den företagsspecifika risken har en relativt stor påverkan på aktievolatilitet och att det är värt i framtiden att diskutera hur investerare adekvat ska kompenseras för den faktiskt tagna risken. / Background: A long debated area within financial theory is the relationship between risk and return. The classic Capital Asset Pricing Model, CAPM, has long been the preferred model within finance. CAPM is however not without its flaws and do not compensate the investors for the idiosyncratic risk that is taken. Recent research has suggested that it is the idiosyncratic risk that is the main driver of the total risk in stock volatility, and that the impact of this risk have continued to increase over the last three decades. Considering this, it is of interest to examine and analyze the relationship between the internal risk of companies and the stock volatility reflected on the market. Aim: The aim of this study is to examine and analyze the effect the internal risk, in the form of key ratios, has on stock volatility on Swedish public companies listed on Nasdaq OMX Stockholm during the time period of 2007 to 2018. The study will especially focus on two types of internal risk; financial risk and operational risk. Methodology: This study has used a deductive approach and a quantitative methodology to fulfill the aim of the study. The study has used an unbalanced panel data of short character to examine and analyze the datasets consisting of stock volatility and data retrieved from quarterly reports. Results: The results indicate that approximately half of the stock volatility can be attributed to the internal risk. The results further indicate that investors value the financial and operational risk equally when assessing the internal risk in the company. The authors conclusion from the study is that the idiosyncratic risk has a relatively large effect on stock volatility and that a future discussion, about the compensation investors receive is adequate to the actual risk that is taken, is needed.