Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över vilket påverkar flertal varje år då överlevnadsprognosen förbättras. Den primära behandlingen vid bröstcancer består av kirurgi vilket kan innebära att antingen en del av bröstet eller att hela bröstet opereras bort. Syfte:Att beskriva kvinnors upplevelser efter kirurgisk behandling av bröstcancer. Metod:En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats där 12 artiklar genomgick dataanalysen som gav tre kategorier: ”en förlorad identitet”, ”strävan efter normalitet” och ”stöd och förståelse”. Resultat:Kvinnor upplevde att något fattades från dem och känslan av en skild identitet framkom, även skada på feminitet och sexualitet. En längtan att få återgå till det liv som ansågs vara normalt uppkom varav rekonstruktion oftast upplevdes vara en nödvändighet för att bli återställd som person,  men några framförallt äldre kvinnor ansåg att upplevd hälsa var viktigare. Kvinnor upplevde även att stödet försvann för tidigt samtidigt som känslan av övergivenhet uppkom. Slutsats: Kvinnor som behandlats kirurgiskt för bröstcancer påverkas i olika grad och på flertal skilda plan. Upplevelsen är individuell och kan vara fluktuerande över tid. Stödgrupper är en viktig del varav nyttan är stor. Rekonstruktion är något som upplevelsen skiljer sig kring, vilket dels kan kopplas till ålder. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer in women worldwide which effects multiple every year as the prognosis of survival improves. The primary treatment for breast cancer is surgery which can imply either a part of the breast or the whole breast gets removed.Aim: To describe women’s experiences after surgical treatment of breast cancer. Method: A literature review with qualitative method and a inductive approach  where 12 articles went throughthe data analysis that gave three categories: “a lost identity”, “the pursuit of normality” and “support and understanding”. Results:Women felt that something was taken from them and the feeling of a disconnected identity emerged, even damage to femininity and sexuality. A desire to return to the life that was considered to be normal emerged, of which reconstruction was most often perceived as a necessity for being restored as a person, but some especially older women felt that perceived health was more important. Women also felt that the support disappeared prematurely and the feeling of abandonment arose.Conclusion:Women who has been surgically treated for breast cancer are affected to varying degrees and in several different areas. The experience is individual and can be fluctuating over time. Support groups are an important part of which the benefit is substantial. Reconstruction is something where the experience differs, which can partly be linked to age.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancersjukdomen bland kvinnor världen över. Den vanligaste behandlingen mot sjukdomen är kirurgi, vilken innefattar mastektomi där hela bröstvävnaden tas bort eller lumpektomi där endast en del av bröstvävnaden avlägsnas. Det kirurgiska ingreppet kan medföra negativa konsekvenser för kvinnorna ur ett fysiskt, emotionellt och socialt perspektiv. Det kan även påverka kvinnors kroppsuppfattning samt hur kvinnorna ser på sig själva.  Syfte: Att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling där hela eller delar av bröstet tas bort till följd av bröstcancer.  Metod: En litteraturöversikt innehållande 12 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors kroppsuppfattning efter genomförd kirurgisk behandling. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, söktes igenom efter likheter samt skillnader och sammanställdes sedan iform av subkategorier och huvudkategorier i resultatet.  Resultat: Åtta olika subkategorier framkom: känsel, attack mot kroppsuppfattningen, identitet och feminitet, attraktion, minskad kvinnlighet, yttre fasad, normer och ideal och rädsla. Dessa föll in under de tre huvudkategorierna: kvinnans kroppsuppfattning i relation till jaget, till andra och den sociala omgivningen. Slutsats: Kvinnorna upplevde en negativt förändrad kroppsuppfattning sompåverkade identiteten samt feminiteten. Utöver kirurgins inverkan på kvinnan själv påvisades även att kvinnans relationer till närstående samt den sociala omgivningen hade påverkats till följd av den upplevda förändrade kroppen. Klinisk relevans: Denna litteraturöversikt kan leda till en ökad medvetenhet och förståelse av kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling hos sjuksköterskor. Detta kan i sin tur leda till att kvinnorna upplever bättre stöd och omvårdnad efter genomförd kirurgi efter bröstcancer. / Background: Breast cancer is the most occurring cancer form among women worldwide. The most common treatment of breast cancer is surgical treatment, which involves mastectomy where the whole breast tissue is removed or lumpectomy where only a part of the breast tissue is removed. The surgical operation can imply negative consequences for the woman in a physical, emotional and social perspective. It can also affect women´s body image as well as how they look upon themselves. Aim: To describe women’s body image after surgical treatment following breast cancer. Method: A literature review of 12 qualitative articles that illustrate woman’s body image after completed surgical treatment. All articles where assessed regarding quality and was profoundly searched through for similarities and differences, which compiled into subcategories and main categories presented in the results. Result: Eight different subcategories were found: feeling, an attack against the body image, identity and femininity, attraction, decreased femininity, the external facade, social norms and ideals and fear. These were divided into the three main categories: the woman’s body image in relation to myself, others and the social surroundings. Conclusion: The women experienced a negative change in their body image that influenced their identity and femininity. In addition to the impact of the surgery on the woman herself, the result also showed an impact on the relationships to people those who are close to them as well as the interactions within the society. Clinical Implication: This literature review can lead to an increased awareness and understanding of women’s body image after surgical treatment amongst nurses. In turn this can further lead to women feeling better support and care after surgical treatment following breast cancer.

Inledning: Bröstcancer är en vanlig cancerform hos kvinnor och årligen drabbas 1,5 miljoner kvinnor världen över. Screeningprogram och tidig upptäckt är två faktorer som leder till ökad överlevnad. För kvinnor där en ökad cancerrisk föreligger såsom förhöjd ärftlighet och BRCA-mutation rekommenderar socialstyrelsen att mammografiscreening kompletteras med MR. MR kan komplettera bröstdiagnostik till en mer individanpassad behandling. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur bröstdiagnostik med magnetkamera (MR) inverkar på den kirurgiska behandlingen av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, där 11 kvantitativa artiklar användes för att svara på studiens syfte. Resultat: Preoperativ MR detekterade ytterligare maligna lesioner som inte tidigare var kända vilket medförde en förändrad behandling till mer omfattande kirurgi såsom mastektomi och lumpektomi. MR visade generellt en överskattning av tumörstorlek vid bedömning av tumörutbredning. Utöver den redan diagnostiserade bröstcancern detekterades med MR ytterligare lesioner vilka ej var synliga vid mammografi både i det primära och det kontralaterala bröstet. MR i kombination med biopsi konstaterar maligna lesioner. Slutsats: Fakta tyder på att MR har hög sensitivitet men en lägre specificitet vid detektering av förändringar i bröstvävnaden. Resultatet är ej entydigt och behov finns av ytterligare studier inom ämnet. / Introduction: Breast cancer is a common form of cancer in women, annually, 1.5 million women are affected worldwide. Screening programs and early detection lead to increased survival. In women where there is increased cancer risk with increased heredity and in BRCA mutation, the National Board of Health recommends that mammography screening be supplemented with Magnetic resonance imaging (MRI). MRI can supplement breast diagnosis and can lead to a more personalized treatment. Purpose:The purpose of this literature study was to describe how breast diagnosis with MR affects the surgical treatment of breast cancer. Method: A literature study was conducted, where 11 quantitative articles were used to respond to the purpose of the study.Results: Preoperative MRI detected additional malignant lesions not previously known which resulted in a change in treatment for more extensive surgery such as mastectomy and lumpectomy. MRI generally showed an overestimate of tumor size in the assessment of tumor proliferation. In addition to the already diagnosed breast cancer, MR was detected additional lesions which were not visible in mammography in both the primary and the contralateral breast. MRI in combination with biopsy notes malignant lesions. Conclusion: Facts suggest that MRI has high sensitivity but a lower specificity in detecting changes in the breast tissue. The results are not unambiguous and there is a need for further studies on the subject.