This ethnological study investigates the narratives of torture survivors from Chile who haveresettled in Stockholm, Sweden. Utilizing in-depth interviews, the research examines the waysin which these individuals reconstruct their realities and identities following traumaticexperiences. The study emphasizes the significance of place in shaping their narratives,focusing on the intersections of geography, memory, and political consciousness. By capturingthe complex and multifaceted nature of their experiences, this ethnological inquiry aims toprovide a deeper understanding of the enduring impacts of torture and displacement onindividuals' lives.

School and education are topics that are frequent in Swedish media. The intention of this essay has therefore been to investigate the image of teachers and their profession in Swedish daily press. The overall aim has been to analyze how teachers are portrayed in the debate that followed the TV-show Klass 9A, and by that find how the debate defines the concept of a good teacher. The representation that was found was then compared to earlier studies. The series was shown on Swedish television between January and March 2011.26 articles were chosen and the ambition was to have various perspectives represented, such as different voices and also papers from different areas of the country. To define categories in the debate and to find patterns in how the writers discuss the tv-programme, the teachers and the Swedish school system, the method qualitative analysis of content was chosen. As a theoretical framework the dissertation Kunskapens fanbärare has been useful to see if there have been any changes in the constructions of good teachers in the discourse since the 1990's.The investigation shows that the Swedish school still is presented as a school in a deep crisis, and to change this, three factors needs to improve: the teachers need to be more engaging, the teachers education needs to be of higher quality, and the conditions for working teachers has to improve. The conclusions also maintain that there has been a displacement of how the concept of the good teacher is described in daily press, from a more subject orientated teacher, almost an expert, to a more pedagogical teacher who is interested in creating good relations with the students. The most frequent terms that are used in the empirical material to describe the good teacher are foremost enthusiasm and inspiration..

Denna studie handlar om lässtrategier och modeller för läsförståelseundervisning. Syftet med studien är att undersöka vilken modell eller vilka modeller lärare använder sig av i sin undervisning för att utveckla elevers läsförståelse samt hur lässtrategier integreras i dessa modeller. Studien redogör för olika modeller som har utvecklats ur olika teorier samt vilka som huvudsakligen tas i anspråk i undervisning på lågstadiet och varför. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare från två skilda skolor som aktivt undervisar i ämnet svenska på lågstadiet. Intervjuerna syftar till att få kunskaper om hur lärarna arbetar med läsundervisning utifrån deras uppfattningar av modellerna Läslyftet och En läsande klass. Vad som framkommit av mina resultat är att lärarnas arbetssätt är likvärdigt. Lärarna växlar mellan läromedel samt olika modeller i syftet att individanpassa undervisningen. Gemensamt för lärarnas läsförståelseundervisning är även att den karaktäriseras av textsamtal i olika former. / This study centers on reading strategies and models for teaching reading comprehension. The aim is to explore what model or models teachers use in their teaching to develop students' reading comprehension as well as how reading strategies are integrated into these models. The study describes various models that have been developed from different theories as well as which models are used mainly for teaching primary school and why. The study is based on qualitative interviews with three teachers from two different schools, who teach the Swedish language at primary school. The interviews have been aimed at gaining knowledge of how teachers work with reading instruction based on their perceptions of Läslyftet and En läsande klass. What has come to light from my results is that the teachers' work methods are equivalent. The teachers switch between educational supplies as well as different models to vary the teaching. Common to the teachers' reading comprehension teaching is that it is characterized by conversations and discussions about text.

Uppsatsen handlar om att ta reda på om erfarenheter av utsatthet påverkar människors syn på hur välfärden ska utformas.. Uppsatsen bygger på data från knappt 5,000 respondenter från den svenska Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000. Jag undersöker hur respondenternas inställning till tre välfärdspolitiska frågor har samband med deras erfarenhet av utsatthet, utöver det samband som tidigare forskning påvisat mellan individers klass, kön och ålder och välfärdsstatsattityder. Attityder till välfärdens utformning mäts med tre frågor: attityd till privata välfärdsalternativ, attityder till små inkomstskillnader och attityder till att mer vård ska ansvaras inom familjen. Tre aspekter på utsatthet undersöks: ekonomisk, social och fysisk utsatthet. Uppsatsens bidrag till forskningsfältet är att försöka hitta fler faktorer till att förstå människors välfärdsattityder utöver till exempel klass. Klass har länge varit i frågans fokus men genom att titta ur andra vinklar är det möjligt att en annan, större bild träder fram som visar att förklaringen inte var så enkel. Analyserna visade att den ekonomiska utsattheten var den enda formen av utsatthet som hade tydliga signifikanta samband på välfärdsfrågorna. Det tyder på att respondenternas utsatthet inte är en större bidragande faktor för att förstå individers välfärdsattityder.

Syftet med denna studie är att belysa några elevers upplevelser av konkreta lässtrategier, i form av läsfixarna, i undervisningen. Studiens fokus ligger på elevernas upplevelser och därför har vår undersökning en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom fem gruppintervjuer med barn i årskurs 1-2 respektive 4 på två skolor. Resultatet visar att eleverna har en positiv syn på läsfixarna som en del av undervisningen. Vi har också kunnat identifiera fyra stadier eleverna tillsynes går igenom för att uppnå en djupare läsförståelse. Med resultatet som grund bedömer vi att läsfixarna kan bidra till att utveckla flexibelt användande av kognitiva strategier vid läsning.

This study examines social mobility in autobiographical narratives in a Swedish context. The purpose of the study is to analyze ten published narratives which centers around experiences of individual class migration. The analytic focus is oriented towards how power dimensions such as gender, sexuality and racialization might have affected the possibility to advance in social hierarchy, but also towards how the narrators are reflecting and speaking about these different power dimensions. The analysis shows the narrators differing subject positions often affect the way they understand and construct notions of class injustace and their view of social mobility. Their stories are in warying ways informed by notions of gender, sexuality and Swedishness. This, together with possibilities to embody the concept of ”skötsamhet” (to be good, disciplined, in line) seem to affect in what ways a narrator can use the working class identity to bring authenticity to their story and, by extension, bring use to the working class position as a positive source of identity in the story of themselves. My conclusion is that a viewing of the working class as an homogenic group is insufficient since it is clearly structured by other power dynamics than just class. This in turn effects how one is able to move or orient themselves in a society structured by more power dynamics than just class. I therefore argue for an intersectional understanding of class and social migration.

There have been several studies that have found that history textbooks are not equal when it comes to the representation of men and women. They are characterized by male perspective, where women as individuals and in groups are unapparent. The magazine Historiskan arose as a response to this problem, whose stated purpose is to highlight women in history and creating a gender historiography. When women on the other hand are being highlighted in history, other studies have shown that it is in general only the white Western heterosexual middle-class woman's perspective that historians include. Women of other ethnicity, class and sexuality ​​are excluded. The Swedish schools policy documents expresses that equality must be included in students’ education, and ethnicity, class and sexuality are perspectives to be included in the teaching of history. Based on a qualitative content analysis and intersectional gender theory this essay aims to examine how Historiskan depict women from the social categories; ethnicity, class and sexuality. The result shows that the stories are dominated by white Christian Western women as the norm. Women of different ethnic origin, color and religion exist, to a lesser extent, in which their ethnicity and skin color are more prominent in the narrative. Class and social status is a clear category that explains women's diverse experiences and opportunities. Heterosexuality is the norm, which is depicted as an economic and political agreement between the sexes. The big deviant is the unmarried woman. / Det finns ett flertal utredningar som har konstaterat att läromedlen i historia inte är jämställda. De präglas av manligt perspektiv, där kvinnor som individer och grupp osynliggörs. Tidskriften Historiskan uppstod som ett svar på denna problematik, vars uttalade syfte är att lyfta fram kvinnor i historien och skapa en jämställd historieskrivning. När kvinnor däremot lyfts fram, har andra studier visat att historieskrivningen generellt endast inkluderar den vita västerländska heterosexuella medelklasskvinnans perspektiv. Kvinnor av annan etnicitet, klass och sexualitet exkluderas. I skolans värdegrund uttrycks krav på att jämlikhet ska prägla elevers utbildning, samt ska även etnicitet, klass och sexualitet inkluderas i historieämnet. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys och intersektionell genusteori genomförs en granskning av hur Historiskan skildrar kvinnor utifrån de sociala kategorierna; etnicitet, klass och sexualitet. Resultatet visar att berättelserna domineras av vita kristna västerländska kvinnor som utgör normen. Kvinnor av annan etnisk tillhörighet, hudfärg och religion förekommer om än i mindre utsträckning, och där framförallt deras etnicitet och hudfärg uppmärksammas mer specifikt. Klass och social ställning utgör en stark kategori som förklarar kvinnornas skilda erfarenheter och möjligheter. Heterosexualiteten utgör normen, som skildras som en ekonomisk och politisk överenskommelse mellan könen. Den stora avvikaren är den ogifta kvinnan.

The aim of this thesis is to examine compulsory schools' material conditions in relation to students' learning opportunities and schools staffs’ opportunities to educate. The thesis consists of four published peer-reviewed articles. The empirical data was collected through extensive fieldwork during 2010-2011 in three Swedish schools (ages 14-15), characterized by different social demographics. The material is primarily classroom observations, semi-structured interviews and policy documents. Analysis in the thesis draws mainly on Pierre Bourdieu’s theoretical framework, but also on contemporary developments institutional habitus by Diane Reay and positional capital by Jacques Lévy. Also, materiality as an educational concept is used to reflect and discuss schools’ prerequisites as institutions of education. The first article investigates how school practice emerges for pupils and the importance it has on their perceptions of their own lives in the school, it also considers and discusses the utility of the theoretical tool school habitus. The study was furthermore a critical examination of the reproductive and/or social levelling effects that school practice could have on pupils. The second article explores and compares the schools' access to ICT and classroom teaching. The third article examines the role of the family and its importance for school staff and pupils in the daily operations of the school. In addition, it scrutinizes how socioeconomic conditions affect the middle- and working-class schools' abilities to navigate in relation to families. The fourth article examines material conditions in all three schools with a focus on pupils and school staffs’ perceptions and actions in school practices, and how materiality shapes schools' institutional habitus. The analysis displays that schools’ materiality has major significance for the forms of institutional habitus and which ideals and values about education are developed in the different schools. It also displays that schools’ material conditions are closely interwoven with pupils’ educational backgrounds and the socioeconomic structure of the local neighbourhood. Schools’ material preconditions affect the pedagogical work of the teachers in classrooms and principals’ acting space to follow and implement the schools’ missions according to steering documents. Viewed as preworld, the local area and resources in the schools shape pupils’ sense of worthiness and thus their visions of a possible future in regard to educational and- workinglife carriers. The thesis discusses and concludes that the title The Subtle Inequality illustrate a process where phenomenon such as school choice, teacher shortage or schools’ abilities to compete are taken for granted. They are seen as “natural” and given, thus they hide the existing, objective material preconditions as the sources that shape differences in the educational system. To overcome these differences, the thesis reflects on the need to give all schools in Sweden equal material starting points.

Uppsatsen avser att undersöka hur människors socioekonomiska faktorer (utbildning, klass och lön) påverkar deras val av fritidsaktiviteter (kultur, nöje och utomhus) samt att redogöra för rimliga orsaksförklaringar till varför aktiviteterna företräds av socialt och ekonomiskt homogena grupper. Ett generellt antagande är att valet baseras på aktiviteternas kostnader, vilka begränsar eller möjliggör deltaganden. Emellertid representeras fritidsaktiviteterna inte av ”välbärgade” individer varmed ekonomiskt kapital inte utgör en tillräcklig orsaksförklaring. Av den anledningen undersöks även individernas klass och utbildning med hänsyn till andra kontrollfaktorer (ålder, kön och region).   För att beskriva hur de olika faktorerna påverkar människors val av fritidsaktivitet utgår studien ifrån Pierre Bourdieus teori om kulturellt kapital. Den förklarar hur effekten av klasstillhörighet och utbildningsnivå bildar särskilda konsumtionsvanor bland sociala grupper. Bourdieu menar att individer som bär på kulturellt kapital besitter liknande preferenser, smaker och habitus. Därmed skapas gemensamma konsumtionsmönster och homogena fritidsaktiviteter.   Med hänsyn till teorier och tidigare forskningar genomförs studien deduktivt enligt kvantitativ metod. Från det riksrepresentativa datamaterialet LNU 2010 undersöks sambanden mellan faktorerna och aktiviteterna i multivariata regressionsanalyser. Av resultaten framgår att lön har inverkan på deltagande i kultur- och utomhusaktiviteter men som förklarar en relativt begränsad del av det totala deltagandet. Istället har utbildning och klass högre positiva effekter på kulturaktiviteter. Det ekonomiska kapitalets starkaste effekt är på utomhusaktiviteter då både utbildning och klass förlorar signifikans. I nöjesaktiviteter minskar samtliga faktorernas inflytande vilket innebär att andra outforskade orsaksfaktorer förklarar aktivitetsdeltagandet i högre grad.

No description available.