Sammanfattning Syftet med denna studie är att lyfta fram hur specialpedagoger och klasslärare arbetar med individualisering och individanpassning för alla elever och tydliggöra vilka strategier yrkesgrupperna använder sig av för att individualisera och individanpassa. I Lpo 94 står det att: ”Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov” (s.4). Genom att ha gjort sju kvalitativa intervjuer, med fyra specialpedagoger och tre klasslärare, och studerat olika författares teorier om individualisering har vi försökt att se över goda strategier i att individualisera och även problematiserat dem. Goda strategier som framkom var bland annat att arbeta multisensoriskt, se över elevens styrkor samt att ha tillgång och använda sig av rätt hjälpmedel. Genom ledande frågor har vi undersökt ifall författarnas teorier förekommer i pedagogernas arbete, vilket de gjort i olika former. Resultat visar på att individualisering ger möjligheten att nå alla elever, men att denna möjlighet påverkas av bland annat gruppstorlek, ekonomi och tid. Vi ville också se ifall det finns resurser för att individualisera för alla elever i den kommunala skolan eller om det behövs specifika skolor för exempelvis elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Utifrån denna studie kom vi fram till att resurserna finns, men att det handlar om att förvalta dem rätt.

Syftet med vår studie var att undersöka klasslärares arbetssätt för att utveckla andraspråkselevernas språkutveckling samt samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare och klasslärare och lärare i svenska som andraspråk. Dessa områden är betydelsefulla eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle och där skolan strävar efter att alla elever får en likvärdig utbildning oavsett etnisk bakgrund.  Femton klasslärare verksamma i årskurserna 1-6 vid fyra olika skolor deltog i studien genom individuella intervjuer. Slutsatsen av vår studie pekade på att klasslärarna använde sig av eget material under lektionerna för att alla elever i klassen ska få samma förutsättningar och kunskaper. Bristen av förberedelseklasser på skolorna är något som de intervjuade uppmärksammade. Det är av stor vikt att skolorna har en förberedelseklass eftersom det annars läggs mycket arbete på klassläraren som inte har möjlighet att ensam undervisa en nyanländ elev och resterande elever i klassen samtidigt. Resultatet visade också att det inte finns någon samverkan mellan modersmålslärare och klasslärare. Dock förekom samverkan mellan svenska som andraspråkslärare och klasslärare. Bristen på samspelet mellan modersmålslärare och klasslärare var det som informanterna påpekade mest att de saknade. Förberedelseklass är ett annat område som de intervjuade saknade på skolorna.

Sammandrag Syftet med mitt arbete var att undersöka modersmålslärares arbetssituation och förutsättningar för utlärning, hur samarbete mellan klasslärarna och modersmålslärarna fungerar och hur samarbetet påverkar språkundervisningen.   Jag har använt en kvalitativ undersökningsmetod och spelat in intervjuer med fem modersmålslärare och tre klasslärare.   Resultatet av undersökningen visar att både klasslärarna och modersmålslärarna har förståelse för modersmålets betydelse för elevernas språkutveckling och inlärningsförmåga. Ett bättre samarbete är ett önskemål från båda håll men för att lyckas med detta behöver modersmålslärarens arbetssituation förbättras, vilket modersmålsläraren inte själv kan påverka utan det ligger på de olika skolornas vilja att samarbeta. En av de viktigaste frågorna rör tidpunkten för modersmålsundervisningen som idag är placerad efter ordinarie skoltid. En av förutsättningarna för att kunna samarbeta är att lärarna har samma arbetstider. Detta problem måste lösas av kommunen. Det framgår också att många klasslärare inte har tillräcklig kunskap om flerspråkiga barns behov trots att de har ansvar för elevernas kunskapsutveckling på andraspråket.

Då forskning visar på att musik kan ha en betydande roll för elevers utveckling inom språket är det intressant att undersöka varför musik inte alltid får den plats den förtjänar i svenskundervisning. Syftet med denna studie är att belysa klasslärares användning/integrering av musik i svenskundervisningen i årskurs F–3. Detta för att uppmärksamma eventuella brister, skapa en förändring och bidra till utveckling av undervisning. Studien baseras på en sociokulturell lärandeteori och en fenomenografisk forskningsansats med intervju som metod för att få en insikt i klasslärares kunskaper om fördelarna med musik samt vilken syn klasslärare har på musik i svenskundervisningen. Intervjuerna utfördes med fokus på klasslärarnas bakomliggande motiv till att musik inkluderas eller inte inkluderas i svenskundervisningen och även på vilka grunder det sker. Vidare ligger fokus vid lärandeutfallet av den musikintegrerade svenskundervisningen samt vilka musikgenrer klasslärarna använder. Resultatet av studien visar att klasslärare har skäl till att använda musik, men de intervjuade klasslärarna uttrycker osäkerhet och okunskap som ett skäl till att musik sällan används. Denna osäkerhet framförs dels beträffande bristande kunskap om fördelarna med musikintegrerad svenskundervisning, dels på bristande tillit till deras egen musikaliska förmåga. Vidare visar resultatet i studien att det saknas didaktisk eftertanke vid inkludering av musik. / Since research shows that music can play a significant role in the lingual development of students, it is interesting to investigate why music does not always get the place it deserves in Swedish teaching. The purpose of this study is to highlight the use/integration of music by class teachers in Swedish teaching in grades F-3. This is to draw attention to possible shortcomings, create a change and contribute to the development of teaching. The study is based on sociocultural learning theory and a phenomenographic research approach with interviews as a method to gain an insight into the class teachers' knowledge of the benefits of music and what views class teachers have on music in Swedish teaching. The interviews were conducted with a focus on the teachers’ underlying motives for music being included or not included in Swedish teaching and on what basis it takes place. Furthermore, the focus on outcome in the learning of music integrated Swedish teaching and the musical genres used by the teachers is. The results of the study show that class teachers have reasons for using music, but the class teachers express uncertainty and a lack of knowledge as a reason for not integrating music when teaching Swedish. This uncertainty is expressed partly on a lack of knowledge about the benefits of music-integrated Swedish teaching and partly on a lack of trust in their musical ability. The results of the study also show that there is a lack of didactic reflection when including music.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur fritidshemspersonal, med skilda utbildningsbakgrunder, beskriver att de relaterar till samverkan med klasslärare samt till samverkan med sina kollegor i fritidshem. Fokus har legat på hur fritidshemspersonals emotionella aspekter är anknutna till synen på deras yrkesroll och relationsskapande processer i samverkan. Studien baserades på elva semistrukturerade intervjuer utförda med fritidshemspersonal som besitter skilda utbildningsbakgrunder. Intervjuerna har bearbetats genom en tematisk analys och genererat tre teman som analyserats utifrån Scheffs teori om sociala band. Studiens slutsats var att en välfungerande samverkan bygger på mer än fritidshemspersonals utbildning och erfarenhet, istället ses individers relationer samt sociala bands status som den avgörande faktorn i fritidshemspedagogiska sammanhang. För att lyckas få till ett gott samarbete i skolan krävs sålunda att arbetslag i sin verbala och icke-verbala kommunikation skapar samklang, vilket ger en djupare inblick i relationella och emotionella aspekter av samverkan, både hos sig själv och sina kollegor.

No description available.

Nästan en tredjedel av grundskolans elever har annat modersmål än svenska. De är berättigade en timmes undervisningstid på modersmålet per vecka trots att forskning visar att de tidiga språkfärdigheterna bör utvecklas på elevens starkaste språk. Syftet med föreliggande studie är att tillföra forskning genom semistrukturerade intervjuer om hur tre klasslärare och tre modersmålslärare beskriver sin undervisning och sin kommunikation sinsemellan för flerspråkiga elevers skrivutveckling. Sociokulturell teoribildning och transspråkande utgör studiens teoretiska ansats. Studiens resultat visar att klasslärarna beskrev skrivundervisning med fokus på semantiska och pragmatiska aspekter av språk medan modersmålslärarna fokuserade på fonologiska aspekter. Klasslärarna beskrev att flerspråkiga elever specifikt gynnas av att få samarbeta och få stöttning av klasskamrater. Fyra av deltagarna beskrev flerspråkighet som en resurs i lärandet och två av modersmålslärarna organiserar undervisning med flerspråkigt skrivande genom transspråkande. Modersmålslärarna var i högre grad nöjda med kommunikationen än klasslärarna. Klasslärarna önskade en förbättrad kommunikation och beskrev att kommunikationen påverkas av organisatoriska och tidsmässiga hinder. / Almost one third of elementary school students have a different mother tongue than Swedish. They are entitled to one hour of teaching time per week in the mother tongue, despite research showing that early language skills should be acquired in the student's strongest language. The aim of this study is to investigate through semi-structured interviews how three class teachers and three mother tongue teachers describe their teaching and their communication with each other for multilingual students' writing development. Sociocultural theory formation and translanguaging constitute the study's theoretical approach. The results of the study show that the class teachers described writing instruction with focus on semantic and pragmatic aspects of language while the mother tongue teachers focused on phonological aspects. The class teachers described that it is specifically beneficial for multilingual students to be able to collaborate and receive support from classmates. Four of the participants described multilingualism as a resource in learning and two of the mother tongue teachers organize instruction with multilingual writing through translanguaging. The mother tongue teachers were more satisfied with the communication than the class teachers. The class teachers wanted improved communication and described that communication is affected by organizational and time-related limitations.

Vi har tidigare observerat att elever med ett annat förstaspråk än svenska inte utvecklas lika snabbt språk- och kunskapsmässigt i svenska som klasskamrater med svenska som modersmål. Därför valde vi att undersöka modersmålets betydelse för andraspråkselever samt att studera hur flerspråkiga elever kan undervisas. Syftet med vår studie är att synliggöra hur samarbetet mellan modersmålslärare och klasslärare ser ut samt på vilket sätt lärarna förhåller sig till modersmålets betydelse för andraspråkselevers språkutveckling. I vår studie har vi valt att rikta oss till årskurs F-3. Vi har valt att intervjua nio lärare, fem modersmålslärare och fyra klasslärare, på fyra olika skolor. Vi har också valt att utföra en observation under modersmålsundervisning och i ett ”vanligt klassrum”. Vi utgår från det sociokulturella perspektivet vid våra analyser. Utifrån våra intervjuer och observationer fann vi att de intervjuade betonade betydelsen av samarbetet mellan klasslärare och modersmålslärare. Majoriteten av de intervjuade framhävde vikten av att använda sig av transspråkande undervisning - modersmålet har en stor vikt för flerspråkiga elever samt är grunden till att utveckla andraspråket.

Syftet med det här arbetet är att få ökad kunskap om vad ämneslärare och klasslärare har för inställning till NO. Vidare innefattar studien vilka läromedel som används och hur lärarens inställning påverkar läraren till att välja ett specifikt läromedel samt vilka övriga faktorer som påverkar valet av läromedel i NO. Arbetet utgår från begreppsramverket Pedagogical Content Knowledge som innefattar lärares kompetens som en kombination av ämneskunskap och ämnesdidaktik. Utifrån en studie där sex ämneslärare och klasslärare i årskurs 1-3 har intervjuats visar resultatet att det finns en varierad inställning till NO, där intresset till synes är högre hos ämneslärarna än hos klasslärare. Inställningen påverkas främst av intresse och ämneskunskap om det aktuella området. Valet av läromedel påverkas i sin tur av intresset och ämneskunskapen i samband med tid och andra resurser. I slutsatsen kommer sambandet mellan vad som läraren anser sig ha för ämneskunskapen, intresse, vad som anses som inspirerande och vad de har bäst inställning till att undervisa i att redovisas. Ovanstående delar kommer att kopplas till hur dessa i längden påverkar engagemanget för vilket läromedel man väljer att arbeta med. Det här arbetet bidrar med ökade kunskaper om hur ämneslärares och klasslärares inställning skiljer sig åt och hur det påverkar valet av läromedel i NO.

No description available.