Flooding has been identified as the most widespread and most frequently occurring natural disaster by the United Nation. Sweden is no exception when it comes to being affected by flooding, and several major flood events have been seen in recent years. The Swedish National Board of Building, Housing and Planning published a report on climate adaption in 2010 where they stated that Sweden is missing over all strategies and goals meet the demands of more frequent and intense rain events. Present thesis aimed to develop planning support for integration of hydrological perspectives in urban planning to manage water related risks such as flooding and high water levels. This was done through hydrodynamic modelling in MIKE FLOOD, developed by the DHI, where a 1D stream model was coupled with a 2D free-surface flow model. The model was run for three different scenarios reflecting current conditions (Scenario 1), climate change (Scenario 2) and land use change (Scenario 3). The study area chosen for present study was Kista residential area, located northwest of Stockholm, and part of Igelbäcken stream that runs by Kista. Igelbäcken stream was represented by a 1D stream model in the software MIKE 11 provided by DHI and Järfälla municipality, whereas a 2D model in MIKE 21 for Kista and the stream surroundings was setup throughout the project. Data was provided by Stockholm Vatten och Avfall and processed in ArcMap before it could be used in the modelling. The MIKE 21 model required data regarding topography, land use, and precipitation. A 100-year flood, based on a series of designed rain events with various duration and intensity, was used as precipitation input to replicated a hypothetical major rain event. Flooding in Scenario 2 was more extensive than flooding in Scenario 1, which was expected since Scenario 2 was based on a 100-year flood with a climate change factor of 1.25 and projection for year 2100. Scenario 3, which represented a “worst case” scenario with all planned exploitation of Kista identified as impermeable surface, forced the water to move further down in the topography compared with Scenario 1. Several buildings were more or less surrounded by at least 0.3 meter of water in Scenario 3. Water levels in Igelbäcken stream were strongly affected by the rain events and showed an increase of 0.4, 0.9, and 0.4 meter for the three scenarios at the end of the simulations which lasted for six hours. In conclusion, findings of present study show larger flooding extent that previously performed studies in the area and they reflect fast response in Igelbäcken stream with respect to increased water level. Indicating that effects from major rain events should not be underestimated. Furthermore, the findings could prove useful for identification of major runoff pathways and identification of suitable locations for multifunctional with respect to infiltration and retardation, if available at an early stage in the planning process. Thus, this type of study could prove useful for integration of hydrology in the urban planning process. / Översvämningar har identifierats som världens mest utspridda och vanligast förekommande naturkatastroftyp av FN. Sverige är inget undantag när det kommer till påverkas av översvämningar, under de senaste åren har flera stora översvämningar förekommit i landet. Boverket publicerade 2010 en rapport gällande Sveriges hantering av klimatanpassning. Slutsatsen av denna rapport var att övergripande strategier och mål för klimatanpassning saknas när det gäller hantering av kraftiga skyfall och att bättring krävs för en hållbar samhällsutveckling. Denna studie syftade till att utveckla planeringsstöd för integrering av ett hydrologiskt perspektiv i urban planering för att hantera vattenrelaterade risker så som översvämning och höga vattennivåer. Detta gjordes genom hydrodynamiks modellering i mjukvaran MIKE FLOOD, utvecklad av DHI, där en 1D vattendragsmodell kopplades till en 2D ytavrinningsmodell. Modellen kördes för tre scenarion: nuläget (Scenario 1), klimatförändring (Scenario 2) och förändrad markanvändning (Scenario 3). Förorten Kista, belägen nordväst om Stockholm, och den del av Igelbäcken som passerar Kista valdes som studieområde. Igelbäcken representerades av en 1D vattendragsmodell, MIKE 11, som tillhandahölls av DHI, medan en 2D ytavrinningsmodell i MIKE 21 sattes upp för Kista och Igelbäckens omgivning under projektets gång. Data tillhandahölls av Stockholm Vatten och Avfall och bearbetades i ArcMap innan den kunde användas i modelleringen. MIKE 21 modellen baserades på data rörande topografi, markanvändning och nederbörd. Ett 100-års regn, baserat på en serie möjliga 100-års regn med varierande intensitet och varaktighet, användes som nederbördsdata för att efterlikna ett hypotetiskt kraftigt skyfall. Översvämning i Scenario 2 hade en större utbredning än Scenario 1, vilket var väntat då Scenario 2 baserades på ett 100-års regn med en klimatförändringfaktor på 1.25 och en klimatprojektion för år 2100. Scenario 3, vilket representerade ett ”värsta möjliga” scenario med all planerad exploatering i Kista definierad som icke genomsläpplig yta, tvingade vatten som ansamlats på ytan att röra sig längre ner i topografin eller fångade det på nya ställen i studieområdet jämfört med Scenario 1. Ett flertal byggnader var till stor del omringade av ett vattendjup på åtminstone 0.3 meter i Scenario 3. Vattennivåer i Igelbäcken var inledningsvis väldigt låga, men påvisade sedan en ökning av 0.4, 0.9 samt 0.4 meter i respektive scenario vid simuleringens slut (vilken varade i sex timmar). Sammanfattningsvis påvisade studien större översvämningsspridning än tidigare genomförd översvämningsmodellering i området. Vidare visade resultaten en snabb respons i Igelbäcken med avseende på vattennivåförändringar vid simuleringens slut. Detta indikerar att påverkan från kraftiga skyfall inte bör underskattas. Resultaten ses som användbara i ett tidigt stadie av planeringsprocessen för identifiering av viktiga ytavrinningsvägar i landskapet samt för lokalisering av lämpliga ytor för etablering av multifunktionella ytor, till exempel parker, med avseende på infiltration och fördröjning av dagvatten. Denna typ av studie kan därmed ses som användbar för integration av ett hydrologiskt perspektiv i den urbana planeringsprocessen.

Bangladesh is one of the most vulnerable countries to climate change, with coastal areas being especially vulnerable. Along the Bangladeshi coast lies mangrove forests that protect against storm surges, tropical cyclones, SLR, coastal erosion, and salt-water intrusion. On Char Kukri Mukri, a remote island in the Bay of Bengal, Keora-species (Sonneratia apetala) mangroves are planted. The forest is virtually a monoculture in degradation and thus needs restoration through enrichment. Therefore, this study aimed to explore the opportunities and limitations of mangrove enrichment as climate adaptation on Char Kukri Mukri. We conducted semi-structured interviews with local communities and other key stakeholders and analysed soil and water samples along the island's south coast to assess this. Our results indicate that the soil is highly saline, which, combined with projected climate impact, limits the abilities of more sensitive mangroves to survive there. Climate impacts severely affect the lives and livelihoods of the people living on Char Kukri Mukri. Successful adaptation requires further involvement of local communities, site-specific solutions, and a holistic approach to adaptation. However, a hindrance to adaptation measures is the lack of resources to fund large-scale projects, which leads to beneficiaries being required to provide money and land themselves to be considered for projects. This risks systematically excluding the landless poor, and there is therefore a need to reform adaptation financing systems so that measures benefit the most vulnerable. / Bangladesh är ett av de länder i världen som är mest sårbara för klimatförändringarna. Kustområdena är mest känsliga. Längs Bangladeshs kust finns mangroveskogar, som skyddar mot klimateffekter som stormar, cykloner, havsnivåhöjning, kusterosion, och saltvattenintrång. På Char Kukri Mukri, en avlägsen ö utanför Bangladeshs centralkust i Bengaliska viken, har mangrover av arten Keora (Sonneratia apetala) planterats. Skogen är praktiskt taget en monokultur som håller på att förstöras, och det finns därför ett behov av att restaurera skogen. Denna studie syftade till att undersöka möjligheterna och hindrena för restaurering av mangroveskogarna som klimatanpassning på Char Kukri Mukri. För att uppnå detta genomförde vi semistrukturerade intervjuer med lokalbefolkningen och andra nyckelintressenter, och analyserade jord- och vattenprover tagna vid öns sydkust. Våra resultat indikerar att jorden har hög salthalt, vilket i kombination med ökade klimateffekter minskar mer känsliga mangrovearters möjligheter att överleva i dessa områden. Klimateffekter påverkar människorna och deras försörjning på Char Kukri Mukri i hög grad. Lyckad klimatanpassning kräver mer inkludering av lokalbefolkningen i initativ, platsspecifika lösningar, samt ett holistiskt tillvägagångssätt. Resursbrist hindrar dock investeringar i storskaliga och långsiktiga projekt, vilket gör att förmånstagare behöver bidra med pengar och mark till projekten. Detta gör att fattiga människor som inte äger mark systematiskt exkluderas ur anpassningsprojekten. De nuvarande finansieringssystemen behöver därför reformeras för att projekten ska ge fördelar till de människor som är mest sårbara för klimatförändringarna.

Vårt samhälle står inför stora utmaningar när det kommer till klimatförändringarna. Inte minst i att anpassa samhället för att hantera konsekvenser som stigande havsnivåer och kusterosion. Denna studie kommer därför att undersöka hur arbetet kring stigande havsnivåer och kusterosion hanteras och samordnas i kommunal och regional fysisk planering. Den kommer också att undersöka vad nationella och regionala planeringsdokument har för betydelse för kustkommuners implementering av åtgärder i sin översiktsplanering. Syftet med studien är att undersöka fyra skånska kustkommuners arbete med frågan. I studien används teorier kring governance (nätverksstyrning), New Public Management, implementeringsteori, wicked problems och ett analysverktyg om skyddsstrategier: reträtt, försvar och attack. Uppsatsen har en kvalitativ ansats där fallstudier använts som metodologi, databassökningar med nyckelord samt dokumentstudie med närläsning som metod. Det empiriska material som studerats är kommunernas översiktsplaner och regionala planeringsdokument. Det har också skett en närläsning av nationella planeringsdokument som en viktig bakgrund i studien. Under uppsatsen har vi även haft kontakt med två tjänstepersoner inom kommunal förvaltning. Genom sin expertkunskap har de bidragit med vägledning i hur planeringsvärlden fungerar. Studien har visat på både likheter och skillnader i kommunernas strategier för upprättande av kustskydd. Länsstyrelsen Skåne anser dock att samtliga kommuner är för vaga i sin vägledning. Av både de nationella planeringsdokumenten och det empiriska materialet framgår det att flera aktörer anser att ansvaret för klimatfrågan är otydligt. Den nationella nivån kritiseras också för att ge för vaga riktlinjer. Nätverksstyrningen och lagstiftningen är två orsaker som ofta lyfts fram. Genom det empiriska materialet kan vi se att otydliga riktlinjer leder till problematik när länsstyrelsen och kommunerna gör olika bedömningar kring implementering av kustskydd. Vi har kunnat konstatera att det ofta sker en krock på grund av det kommunala planmonopolet. Kommunerna och i vissa fall även länsstyrelserna efterfrågar tydligare statlig styrning. Vår bedömning är att det kan finnas en fördel med att den statliga styrningen i klimatanpassningsfrågan förtydligas. Antingen genom tydligare lagstiftning eller bättre samordning av en myndighet. Vi bedömer också att kommunerna behöver låta klimatanpassningsfrågan ta större utrymme i översiktsplaneringen. / Our society is facing major challenges when it comes to dealing with climate change, not least in adapting society to deal with consequences such as rising sea levels and coastal erosion. This study will examine how the work on rising sea levels and coastal erosion is managed and coordinated in municipal and regional spatial planning. It will also examine how national and regional planning documents affect the implementation of coastal protection in the municipalities' comprehensive planning. The purpose of the study is to investigate four coastal municipalities in Skåne. The study uses theories of governance, New Public Management, implementation theory, wicked problems and an analysis tool on protection strategies: retreat, defense and attack. The thesis has a qualitative approach where case studies are used as a methodology, data base researches and document study with close reading as a method. The empirical material studied is the municipalities' comprehensive plans and regional planning documents. A close reading of national planning documents has also been used as an important background to the study. During the thesis, we have also had contact with two experts in municipal administration. Through their expertise, they have contributed with knowledge of how the planning world is functioning. The study has shown both similarities and differences between the municipalities and their strategies for establishing coastal protection. However, the County Administrative Board of Skåne believes that all municipalities are too vague in their guidance. Both the close reading of the national planning documents and the empirical material show that several actors consider the responsibility for the climate issue to be unclear. The national level is also often criticized for providing unclear guidelines. Governance and legislation are often identified as causes. In the empirical material, we can see that unclear guidelines lead to problems when the county administrative boards and the municipalities make different assessments regarding the implementation of coastal protection. We have found that there is often a clash due to the Swedish municipal planning monopoly. The municipalities, and in some cases also the county administrative boards, demand clearer state control. Our assessment is that there may be an advantage in clarifying the governmental management of the climate change adaptation issue, either through clearer legislation or better coordination by an authority. We also believe that municipalities have to prioritize the climate change adaptation issue better in their comprehensive planning.

I denna uppsats studeras den svenska strategin för klimatanpassning, i syfte att skapa förståelse för hur risk och sårbarhet framställs inom arbetet. Den globala uppvärmningen gör att negativa effekter av klimatförändringar blir vanligare, vilket även gör att katastrofer blir mer förekommande. Det är därför avgörande att samhället anpassas efter ett förändrat klimat och de risker som följer. Inom arbetet med klimatanpassning finns olika syn på risk och sårbarhet, där vissa pekar på att eftersom alla grupper i samhället inte drabbas lika hårt av klimatrelaterade konsekvenser och katastrofer behöver social kontext tas hänsyn till. Tidigare forskning menar att arbetet med klimatanpassning riskerar att bli ineffektivt och orättvist om sociala faktorer utelämnas, därför talar flera forskare för att integrera ett intersektionellt genusperspektiv. För att skapa förståelse för det svenska arbetet med klimatanpassning ställer denna uppsats frågor om hur risk och sårbarhet framställs, förstått ur intersektionell riskteori, och vilka effekter som dessa framställningar kan tänkas få. För att besvara frågeställningarna tillämpas en poststrukturalistisk ansats med hjälp av Bacchis “What is the problem represented to be”, WPR-metoden. Denna uppsats resultat visar att det finns varierande framställningar av risk och sårbarhet inom svensk klimatanpassning, där exempelvis risker kopplas till fysisk miljö, snarare än människor, och när sårbara grupper beskrivs är det oftast utan någon hänsyn till intersektionella faktorer. Detta bekräftar till stor del vad tidigare forskare har kommit fram till. Det verkar dock finnas motstånd inom diskursen om klimatanpassning, som utmanar de dominerande framställningarna, vilket tyder på att det finns potential att skapa en strategi för klimatanpassning som är både effektiv och rättvis.

With increased urbanization and climate change, heavy rainfall events and urban floods are becoming more frequent. To meet the demands for effective climate adaptation strategies and mitigation measures, Nature-Based Solutions (NBS) have received increased attention. The city of Stockholm has a long history of implementing such solutions for local stormwater management, to capture surface runoff by infiltration and retention at its source. Implementing urban trees with skeletal soil is a well-established approach with the potential as an effective mitigation measure. Nevertheless, the literature review found few studies with evidence of their effectiveness in terms of flood risk mitigation. To contribute to this knowledge gap, the aim of this study was to quantitatively assess the effectiveness of urban trees with skeletal soils. By investigating their effectiveness in reducing flood extent, runoff volumes, and peak flows during different rainfall events, the results are thought to provide new insights and support decision-makers. In fulfilling the study objectives, the hydrological functions of plant beds with skeletal soils were investigated, and an urban flood model was developed within the MIKE+ 2D Overland Module. Three scenarios, including a baseline scenario and two full-scale implementations of skeletal soils, were evaluated under different design storms. The results revealed that urban trees with skeletal soils have low effectiveness in flood risk reduction under heavy rainfall events, but are an effective measure for rainfalls with low return periods. For flood risk mitigation, this study emphasizes a hybrid approach, combining multiple NBS with traditional grey infrastructure. Uncertainties related to model performance and hydrological parameters raised concerns about the reliability of the results. Therefore, plant beds with skeletal soils should not be disregarded, but require further investigations. This study recommends alternative modelling approaches, such as coupling the 2D overland flow model with a 1D network model, and emphasizes the need for comprehensive analyses, empirical data, and field measurements. Future research should explore the collective impact of various NBS, and incorporate economic valuation through cost-benefit analysis (CBA). / Med en ökad urbanisering och påverkan av klimatförändringar blir intensiva nederbördshändelser och stadsöversvämningar allt vanligare. För att möta kraven på mer effektiva strategier för klimatanpassning och riskbegränsande åtgärder har naturbaserade lösningar fått ökad uppmärksamhet. Stockholms stad har en lång historia av att använda sådana lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten, med fokus på att fånga upp ytavrinning genom infiltration och fördröjning. En väletablerad metod innefattar användandet av stadsträd med skelettjordar, med potential som en effektiv skyfallsåtgärd. Trots detta visade litteraturstudien att det finns begränsat vetenskapligt stöd för deras effekt när det gäller översvämningshantering. För att fylla denna kunskapslucka syftar denna studie till att kvantitativt bedöma effekten hos stadsträd med skelettjordar. Genom att analysera deras effekt när det gäller att minska översvämningsmängder, avrinningsvolymer och toppflöden under varierande nederbördshändelser hoppas studien kunna bidra med nya insikter samt stödja beslutsfattare. För att uppnå dessa mål genomfördes en analys av de hydrologiska funktionerna hos skelettjordar, och en skyfallsmodell togs fram inom ramen för MIKE+ 2D Overland Module. Tre scenarier, inklusive ett nulägesscenario samt två fullskaliga användningar av skelettjordar, utvärderades under varierande typregn. Resultaten visade att skelettjordar har generellt låg effekt vid intensiva regn, men kan betraktas som en effektiv åtgärd för dagvattenhantering vid normala flöden. För att minska risken för översvämningar betonar denna studie vikten av att kombinera flera naturbaserade lösningar med traditionell grå infrastruktur. Osäkerheter relaterade till modellens prestanda och hydrologiska parametrar väckte dock tvivel kring resultatens tillförlitlighet. Således bör stadsträd med skelettjordar ej helt förkastas som skyfallsåtgärd. Studien föreslår alternativa modelleringsmetoder, såsom att koppla 2D-modellen med en nätverksmodell, samt understryker behovet av avancerade analyser och empiriska data för att förbättra modellens precision och tillförlitlighet. Framtida forskning bör inriktas mot att undersöka den samlade effekten av olika naturbaserade lösningar samt inkludera ekonomisk värdering genom kostnadsnyttoanalys.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida skapandet av en resilient stad bidrar till en jämn och rättvis utveckling. Med detta som utgångspunkt undersöker vi hur vårt studieobjekt, Höganäs Kommun, arbetar och planerar för att bli översvämningsresilienta, samt vilka åtgärder som kan implementeras för att främja en jämn resilient utveckling. Genom att vi analyserar referensprojekten, som ligger i framkant i arbetet med resilient utveckling, Cloudburst Management Plan Copenhagen och Amsterdam Rainproof har vi kunnat identifiera mönster och dra slutsatser kring vilka åtgärder som kan implementeras för att generera en jämn utveckling. Vi har tillämpat en tolkningsansats för att analysera tidigare studier och empiriskt material. Analysen består av en tematisk analys där vi identifierar mönster och skapar teman som vi studerar i djupare detalj. Utifrån ovanstående fann studien att resilienta städer förknippas med invånare av högre status. Därför har vi identifierat förslag som kan generera en jämn resilient utveckling där alla kan vara motståndskraftiga även under framtidens klimatutmaningar. / The purpose of this study is to analyze whether the making of resilient cities contributes to an even and fair development. With this as a starting point, we examine how our case study, Höganäs Municipality works and plans toward flood-resilience, and  what changes can be implemented to contribute to the making of a socially equal  flood-resilient city. By analyzing the reference projects that are advanced in the subject of creating a resilient city, Cloudburst Management Plan Copenhagen and Amsterdam Rainproof, we have been able to identify patterns and draw conclusions about what changes can be implemented to generate an even development. We applied an interpretive approach to analyze past studies and empirical material. The analysis consists of a thematic analysis, where we identify patterns and create themes which we study in deeper detail. Based on our findings, we have shown that resilient cities are associated with residents of higher status and we have made proposals that can contribute towards socially equal resilient developments in which everyone can be resilient even during the future climate challenges.

Klimatförändringar medför nya utmaningar som både ställer krav och sätter prov på det svenska samhällets förmåga att kunna anpassa sig efter nya förutsättningar. Översvämningar, skyfall, erosion och förhöjda havsnivåer orsakar redan idag allvarliga problem inom många delar av landet. Idag finns det kunskap kring klimatförändringar samt vad som behövs för att skapa hållbara och robusta samhällen, däremot kan vägen dit se annorlunda ut. Syftet med arbetet grundar sig därför i att belysa de svårigheter som uppstår under det kommunala klimatanpassningsarbetet, det genom att fokusera på två svenska kommuner, Karlstad och Ystad. Genom kvalitativa intervjuer och granskning översiktsplanerna har empirin insamlats och därefter analyserats tematiskt. Studiens teoretiska ansats utgår från institutionell kapacitet och tillsammans med empiri har det svenska klimatanpassningsarbetets utmaningar studerats. Brister i kunskap, resurser, samverkansförmåga samt mobilisering av dessa medel framträder som huvudsakliga svårigheter. Det finns däremot ingen universell modell för att förbättra klimatanpassningsarbetet, då kommunernas förutsättningar varierar. / Climate change poses new challenges that both demand and test the adaptability of the Swedish society. Floods, heavy rainfall, erosion, and rising sea levels already cause serious problems in many parts of the country. While there is knowledge about climate change and what is needed to create sustainable and resilient communities, the path may vary. This study aims to illuminate the difficulties in municipal climate adaptation, focusing on two Swedish municipalities, Karlstad and Ystad. Through qualitative interviews and reviewing the municipalities strategic plans, empirical data was collected and thematically analyzed. The study's theoretical framework is based on institutional capacity, examining the challenges of Swedish climate adaptation efforts. Primary difficulties include knowledge gaps, resource limitations, collaboration issues, and mobilization of these resources. However, due to the variety in municipal conditions, there is no universal model to improve climate adaptation.

Denna uppsats utforskar effektiviteten av klimatanpassningsåtgärder i Norrköpings kommun, med särskilt fokus på hanteringen av ökad klimatpåverkan. Genom en detaljerad genomgång av klimatförändringarnas påverkan på den urbana infrastrukturen identifierar studien centrala utmaningar och strategiska val som har implementerats mellan åren 2010 och 2024. Med användning av tematisk analys som både metod och teoretiskt ramverk, analyseras data insamlat från djupgående intervjuer och omfattande dokumentstudier för att ge en systematisk överblick av de anpassningsstrategier som tillämpats. Resultatet i denna uppsats utforska och analysera de utmaningar som svenska kommuner står inför i sin strävan att anpassa sig till det ökande behovet av klimatanpassningsåtgärder. Resultaten diskuteras i ljuset av tidigare forskning om institutionell kapacitet, styrningsmekanismer och samverkan mellan olika sektorer. Denna forskning bidrar till en djupare förståelse för de politiska, tekniska och administrativa aspekterna av klimatanpassning. / This thesis explores the effectiveness of climate adaptation measures in Norrköping Municipality, with a particular focus on managing increased precipitation levels and stormwater. Through a detailed examination of the impact of climate change on urban infrastructure, the study identifies key challenges and strategic choices implemented between the years 2010 and 2024. Using thematic analysis as a method and theoretical framework, data collected from in-depth interviews and extensive document studies are analyzed to provide a systematic overview of the adaptation strategies employed. The study's findings reveal a range of adaptive measures that have been utilized to mitigate the effects of climate change. The results are discussed in light of previous research on institutional capacity, governance mechanisms, and collaboration between different sectors. This research contributes to a deeper understanding of the political, technical, and administrative aspects of climate adaptation.

Arkeologins långtidsperspektiv på relationen mellan människan och naturen har en lovande potential att bidra till kampen mot klimatförändringarna. Flertalet studier har visat på arkeologins spännande potential som ett ämne vilket kan hjälpa till att överbrygga det dualistiska perspektivet mellan natur och kultur. Fram till nyligen har mycket av miljöforskningen i andra ämnen än arkeologi fokuserat på biologiska mångfald. Genom att inkludera kulturell mångfald som en faktor för samhällens motståndskraft kan nya insikter ges. Flertalet författare påpekat att arkeologin inte har haft den genomslagskraft som behövs när det kommer till att omsätta denna kunskap i handling. Därför kommer denna uppsats att analysera arkeologins roll i det svenska miljökvalitetsmålet’’ett rikt odlingslandskap’’. Genom att göra en tematisk innehållsanalys av rapportmaterial och djupintervjuer med aktörer inom målet vill undersökningen spegla det dualistiska förhållningsättet mellan natur och kultur påverkar forskningens möjliga kunskapsspridning, syftar denna studie till att ge arkeologi ett visst erkännande för dess potentiella användning och att peka ut olika perspektiv som kan hjälpa arkeologin att bättre inkluderas i frågor om klimatanpassning. / Archaeology with its long durée perspective on human-nature interrelationships have a promising potential to contribute to the fight against climate change. Many recent studies have shown its intriguing potential as a subject that could help overcome the dualistic perspective of nature vs culture. Until recently a lot of environmental research has focused on biological diversity alone. By including cultural diversity as a factor for societies resilience we can enrich our understanding.  However, as pointed out by many authors, it has not had the recognition needed when it comes to bringing the archaeological knowledge into action. Therefore, this thesis will analyze how archaeology is represented in the Swedish environmental quality goal towards a more rich and diverse agricultural landscape. Through reports and deep interviews this thesis will point out how this dualistic concept of nature vs culture affects the use of archaeological knowledge; this study aims to give archaeology some recognition for its potential use and to point out different perspectives that might help archaeological knowledge be better included in questions regarding climate adaptation.

Klimatförändringar är ett problem i dagens samhälle och förväntas öka i framtiden. En utmaning som Sveriges kommuner, inte minst Göteborgs stad och Helsingborgs stad, står inför är stigande havsnivåer till följd av klimatförändringar. Syftet med studien är att undersöka hur Göteborgs stad och Helsingborgs stad hanterar översvämningar vid stigande havsnivåer samt vilka riktlinjer som ligger till grund för arbetet. Med hanteringen följer även utmaningar i planeringsprocessen, som i studien undersöks. Med hjälp av ramverket Urban Climate Risk Framework samt begreppen risk och sårbarhet visar studien att olika förutsättningar påverkar hur kommuner planerar för risken att utsättas för översvämning. En dokumentanalys och kompletterande kvalitativa intervjuer ligger till grund för studiens genomförande. Resultatet av studien visar att det finns likheter i de båda kommunerna med hur de hanterar stigande havsnivåer med hjälp av åtgärder och strategier, dock krävs det en förändring i lagstiftningen i takt med att ny kunskap framkommer. / Climate change is a problem in today’s society and is expected to increase in the future. A challenge that Gothenburg and Helsingborg are facing is rising sea levels as a result of climate change. The purpose of the study is to investigate how these two municipalities handle floods in the event of rising sea levels and which guidelines are used in the work. The managing of floods poses challenges for the planning process, which are examined in the study. Using the Urban Climate Risk Framework and the concepts of risk and vulnerability, we acknowledge that different conditions affect how municipalities plan for the risk of being exposed to flooding. The study's methods are document analysis and supplementary qualitative interviews. Results from the study show that there are similarities in the two municipalities with how they deal with rising sea levels, however, change in legislation is required as new knowledge emerges.