Klimatförändringarnas påverkan på stadsmiljöer blir alltmer påtagligt med ökande frekvenser av extrema väderfenomen, vilket kräver resilienta städer med förmågan att anpassas till framtida störningar. Urbaniseringen förtätar städerna och leder till mer hårdgjord mark och minskad vegetation som kan resultera i fenomenet urbana värmeöar. Fenomenet koncentrerar och förlänger värmen i städer, vilket hotarmänniskors hälsa, särskilt under extrema värmeböljor. Värmeöar är väldokumenterade globalt men är en förbisedd fråga i Sverige. Examensarbetets syfte var därför att öka förståelsen kring värmeöar för svenska kommuner och myndigheter med exempel från städerna Gävle, Sundsvall och Uppsala. Målen var att föreslå resilienta planeringsåtgärder som både kan förbättra det pågående arbetet mot värmeöar samt nya inslag från internationell forskning.Studiens metoder var litteraturstudie, dokumentstudie av översiktsplaner (ÖP) samtintervjuer. En spatial multikriterieanalys (MKA) användes för att skapa farokartor av var värmeöar kan uppstå. Kriterier valdes genom litteratur, viktades med analytisk hierarkiprocess samt genomgick en känslighetsanalys. Farokartorna valideradessedan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) värmekartering. Resultaten visade att värmeöar behandlades på en övergripande nivå i ÖP. Varierade kunskaper om fenomenet framkom av respondenter från både kommuner och myndigheter. Flera utmaningar, möjligheter och planeringsåtgärder identifierades iarbetet mot värmeöar. Resiliens framhölls som ett nyckelkoncept i stadsplaneringen för att beakta olika klimatrisker där värmeöar är ett exempel. Litteraturstudien gav förslag på resilienta planeringsåtgärder i arbetet mot värmeöar som kan användas i svensk stadsplanering, vilka sedan sammanställdes. För att skapa resilienta städer krävs både reduceringsåtgärder (minska den byggda miljöns påverkan på stadsvärme)samt hanteringsåtgärder (förebyggande arbeten för att minska människors värmeexponering).  Farokartorna visade att värmeöar framför allt kan uppstå i bostads-, handels- och industriområden. MKA som metod för kartläggning av värmeöar överensstämdedelvis med marktemperaturer från MSB:s värmekartering. Slutsatsen av studien var att värmeöar behöver uppmärksammas mer i den svenska stadsplaneringen. Utmaningarna inkluderade att inkorporera värmefrågor i befintlig bebyggelse, medan möjligheterna fanns i fler planeringsunderlag och detaljerade kartläggningar. Främjandet av resiliens, särskilt genom reducerings- och hanteringsåtgärder,behöver utvecklas i Sverige för att stärka planeringsarbetet mot värmeöar i både nutida och framtida stadsplanering. / The impact of climate change on urban environments is becoming increasinglyapparent with higher frequencies of extreme weather phenomena, which requires resilient cities with the ability to adapt to future disturbances. Urbanization densifies cities and leads to more hard surfaces and reduced vegetation which can result in urban heat islands (UHI). This phenomenon concentrates and prolongs heat in citieswhich threatens human health, especially during extreme heat waves. UHI are well documented globally but are an overlooked issue in Sweden.  The aim of the study was therefore to increase the understanding of UHI for Swedish municipalities and authorities with examples from the cities of Gävle, Sundsvall and Uppsala. The goals were to propose resilient planning measures that can both improve the ongoing work against UHI as well as new elements from international research. The study's methods were a literature study, a document study of comprehensive plans (översiktsplan) and interviews. A spatial multicriteriaanalysis (MCA) was used to create hazard maps of where UHI can occur. Criteria were selected through literature, weighted using analytic hierarchy process and underwent a sensitivity analysis. The hazard maps were validated with the Swedish Civil Contingencies Agency’s (MSB) heat mapping. The results showed that UHI were treated at an overall level in comprehensiveplans. Varied knowledge about the phenomenon emerged from respondents from both municipalities and authorities. Several challenges, opportunities and planning measures were identified in the work against UHI. Resilience was highlighted as a key concept in urban planning to consider various climate risks where UHI are an example. The literature study provided suggestions for resilient planning measures in the work against UHI that can be used in Swedish urban planning, which were then compiled. To create resilient cities, both reduction measures (reducing the built environment's impact on urban heat) and management measures (preventive work to reduce people's heat exposure) are required.  The hazard maps showed that UHI mainly occur in residential, commercial and industrial areas. MCA as a method for UHI mapping partially matches ground temperatures from MSB's heat mapping. The conclusion of the study was that UHIneed more attention in Swedish urban planning. Challenges included incorporating heating issues into existing buildings, while the opportunities were in more planning documents and detailed mapping. The promotion of resilience, especially through reduction and management measures, needs to be developed in Sweden to strengthen the planning against UHI in both present-day and future urban planning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om regnbäddar utnyttjas till sin fulla kapacitet avseende dess multifunktionalitet i relation till miljönytta och klimatförändringar. Mer konkret ämnade studien att ta reda på om regnbäddar kan användas till att både ta hand om ökade regnmängder och skapa en magasinering av vatten för torrperioder. Vidare syftade studien till att förstå vilka möjligheter, hinder och utmaningar det finns vid implementering av regnbäddar utifrån klimatanpassningssynpunkt eftersom klimatförändringarna leder till både stora vattenmängder och extrema torrperioder. Strategiskt urval och snöbollsurval användes som urvalsmetod i enlighet med Bryman (2018) för att välja ut relevanta informanter inför utförandet av semistrukturerade intervjuer. Kodning av empirin visade att där fanns en stor variation av möjligheter, hinder och utmaningar.  Resultatet visade att både möjligheter, hinder och utmaningar förekommer i de två kustkommunerna relaterade till implementeringen av regnbäddar med kombinerade användningsområde. Resultatet påvisade att regnbäddar ofta implementeras för att uppfylla en fördröjande funktion. Dessutom framkom det att regnbäddar erhåller multifunktionalitet utifrån dess utformning, konstruktion och placering. Slutsatsen är att regnbäddar inte implementeras i de två undersökta kustkommunerna i syfte att samtidigt omhänderta stora vattenmängder vid skyfall, öka infiltrationen i områden med hårdgjord mark, rena regnvatten och magasinera vatten för användning vid torrperioder för bevattning av grönstruktur. Alltså kombineras inte olika användningsområden i regnbäddar. Det främsta syftet som regnbäddar implementeras för är fördröjning av vatten och därmed köpa sig tid så att ledningsnätet blir mindre belastat. / This bachelor thesis examined if rain gardens are used to their full capacity regarding their multifunctionality in relation to environmental benefits and climate change. More specifically, the study aimed to examine if rain gardens can be used to take care of increased rainfall and create a self-storage of water for dry periods. Furthermore, the study aimed to understand which opportunities, barriers and challenges there are implementing rain gardens from a climate adaptation point of view. Since climate change leads to both large amounts of water and extremely dry periods. Strategic sampling and snowball sampling has been used as sampling methods in accordance with Bryman (2018) to select relevant informants for the performance of semi structured interviews. Coding of the empirical data showed that there are a variety of opportunities, barriers and challenges. The result showed that there are both opportunities, barriers and challenges when it comes to implementation of rain gardens with combined functions in the two coastal municipalities.  The result also showed that rain gardens often are implemented with the purpose of fulfilling a delaying function. In addition, it emerged that rain gardens acquire multifunctionality based on how they are designed and their placement. The study’s conclusion is that rain gardens in the two coastal municipalities are not implemented in purpose to dispose large amounts of water during heavy rainfall, increase infiltration in areas with hard soil, purify rainwater and store water for usage during dry periods for irrigation of green structure. Therefore, different functions are not combined in rain gardens. The primary purpose for which rain gardens are implemented is to delay water and gain more time so that the pipeline system is less affected.

Extreme weather events and effects of climate change are threats to the transport sector’s functionality and safety. Risk management in this context implies a necessity to focus on the connection between near-term experiences and coping strategies on one hand, and long-term adaptation analyses on the other. How learning from past events and subsequent knowledge sharing can be adopted is a question that needs to be explored, discussed and tested. A systematic approach to lessons learned calls for measures of investigation, reporting, planning, implementation and evaluation. A qualitative case study approach was used in this thesis. In the first paper the practices of accident investigation in operation and maintenance were inventoried within the Swedish Transport Administration (STA). Three accident investigation methods were applied and tested on a cloudburst event, causing flooding in a railway tunnel in Sweden. In the second paper, semi-structured interviews, documents, and archival records were used as means for penetrating deeper into the attitudes and understanding of lessons learned concerning extreme weather events within a procured public-private partnership. The results of the two studies showed weak signals of feedback on lessons learned. Partly, these weak signals could be traced back to weak steering signals. Various obstacles impeded learning curves from lessons learned. The obstacles were of both hard and soft values, e.g. resources in time and equipment, systematic investigation methods, incentives for lessons learned, education and knowledge, values, norms and attitudes towards how and why identified problems should be solved. Successful knowledge sharing requires that close attention is paid to such obstacles and that an adaptive approach is adopted. / Den pågående och framtida klimatförändringen sätter press på aktörer att möta risker som associeras med klimatförändring. Syftet med denna avhandling är att bidra med kunskap om lärande och kunskapsöverföring inom offentlig förvaltning av landtransportinfrastruktur. Eftersom lärande och kunskapsöverföring är grundläggande för planering och beslutsfattande om strategier och åtgärder som främjar ett robust transportsystem. Målet för detta arbete är att belysa lärande och kunskapsöverföring inom och mellan olika organisationer i det svenska samhället. Det socio-tekniska systemperspektivet - som används som analysram i båda studierna ger en djupare förståelse för bakomliggande faktorer. En kvalitativ ansats, som omfattar intervjuer, deltagande observationer och dokumentanalys, har används i detta licentiatarbete. I den första studien belyses möjligheten att använda sig av industriella utredningsmetoder på naturolyckor i en svensk kontext av en översvämning i en järnvägstunnel. De industriella utredningsmetoderna visade sig vara användbara för utredning av konsekvenser efter skyfall, med olika metodologiska fördelar och nackdelar. Den andra studien utforskar hur Trafikverkets verksamhetsområde Underhåll arbetar med lärande kopplat till väderextremer; hur de fångar upp erfarenheter och kunskap som finns hos kontrakterade entreprenörer, samt hur entreprenörerna uppfattar att lärande och erfarenhetsåterföring sker. Resultatet från båda studierna visar på både svaga styrsignaler och svaga återkopplingssignaler, vilket medför svaga lärandekurvor. Olika hinder sågs ligga bakom med svaga styr- och återkopplingssignaler bl.a. resurser i tid och processer, systematik i utredning av naturolyckor, incitament att lära av varandra, utbildning och kunskap, värderingar normer och attityder till hur och varför identifierade problem ska lösas. Ett adaptivt förhållningssätt innebär att man behöver ta hänsyn till dessa hinder på ett systematiskt sätt. / The agreement in Paris in 2015 was an historic manifestation that society has to work with both mitigation and adaptation to achieve a reduction of the adverse effects of climate change. One way to achieve adaptation is through the integration of present coping strategies. A first step is to study the existing processes and routines that support short-term coping. This licentiate thesis targets different aspects of learning as a strategy for coping and building adaptive capacity. Road infrastructure and maintenance in relation to extreme weather are used as the physical context and the Swedish Transport Administration as a case to study. Paper I shows the possibility to apply industrial accident investigation methods to an extreme weather event and get useful insights into underlying root causes. Paper II shows the intra- and interrelated patterns that exist in public-private partnerships (PPP) in Sweden. The paper describes a parallel of systems with infrequent overlaps regarding lessons learned.  In both papers the socio-technical perspective approach was used to highlight aspects of learning from and investigating damage due to extreme weather at different tiers in society. The socio-technical perspective provides an understanding of how decisions and legislation that affect our actions and behavior today may have been taken in different time and space settings. This thesis contributes to concept and theory building regarding the socio-technical system approach. / <p>Paper 2 ingick i licentiatuppsatsen som manuskript, nu publicerat.</p>

Cultural heritages are environments created by humans that are considered to have a conservation value for the posterity. They can be seen as one of society's non renewable resources. It is important to have knowledge of how cultural heritages are affected by future climate changes. The water flow in Uppsala is estimated to increase during winter and decrease during spring and summer. Precipitation will gradually increase as well as the intense short period precipitation. The average temperature is estimated to increase as well. Despite the increased precipitation the soil moisture is predicted to decrease, as a result of the rising temperatures with an increased evaporation rate as a consequence. This study is carried out for the county administrative board in Uppsala county, in the field of climate change adaptation on the unit for emergency preparedness and civil contingency.The study focuses on three areas in Uppsala, city centre, Hågadalen and Vallsgärde. Focus in the study is on the earth scientific consequences related to flooding as well as changes in precipitation. Maps has been produced in ArcGIS where floodings, soil types and cultural heritages are presented (appendix 1-3). 17 cultural heritages within the three areas has been established to be affected from floodings from Fyrisån where most of them are situated in the city centre of Uppsala. The changes in precipitation are the same throughout all studied areas, to what degree it will impact the cultural heritages depends on the characteristics of them. The ground is estimated not to be strongly affected by the increased amounts of water. But smaller settlings and land slides in clay rich soils can occur. The conservation of cultural heritages in the studied areas will not be widely negatively affected, except for some single objects, by the studied parameters. / Kulturmiljöer är miljöer skapade av människan som anses ha ett bevarandevärde för eftervärlden. De kan ses som en av samhällets icke-förnyelsebara resurser. I och med de framtida klimatförändringarna är det viktigt att ha kunskap om hur bevarandet av kulturmiljöerna påverkas av dessa. I Uppsala kommer vattenflödena öka under vinterhalvåret men minska under våren och sommaren. Nederbörden kommer öka successivt och även perioder med intensiv korttidsnederbörd kommer öka. Även medeltemperaturen kommer öka. Trots den ökande nederbörden antas markfuktigheten minska, som resultat av den ökade medeltemperaturen med en ökad avdunstning som följd. Det här arbetet är utfört för Länsstyrelsen i Uppsala län, inom klimatanpassning på enheten för samhällsskydd och beredskap. Arbetet är inriktat på tre områden i Uppsala, stadskärnan, Hågadalen och Vallsgärde. Fokus i arbetet ligger på de geovetenskapliga konsekvenserna kopplade till översvämningar samt nederbördsförändringar. Kartor har producerats i ArcGIS där översvämningar, jordarter och kulturmiljöer redovisas (bilaga 1-3). 17 kulturmiljöer inom de tre områdena har konstaterats påverkas av översvämningar från Fyrisån varav merparten finns i Uppsala stadskärna. Förändringen av nederbörd är densamma över alla områden, till vilken grad det kommer att påverka kulturmiljöerna beror på kulturmiljöns karaktär. Marken bedöms inte påverkas nämnvärt av de ökade vattenmängderna. Mindre sättningar och skred i lerjordar kan dock uppkomma. Bevarandet av kulturmiljöer i de undersökta områdena kommer inte försvåras nämnvärt av undersökta parametrar, dock kan enskilda objekt påverkas mer.

Conventional agriculture has impacts on the environment such as soil degradation, biodiversity loss and pollution of ecosystems, which could be enhanced further by climate change. The effects can be more or less extensive depending on whether adaptation is carried out. Agriculture in Sweden is controlled by EU- and national regulations that set the rules and possibilities for adaptation through financial and advisory support. This study aimed to examine what impacts climate change will impose on the agriculture in Sweden, as well as how the theoretical and practical side of the adaptation measures available through policy regulations, is perceived on farm level. The question of research was: ‘How sufficient are the agricultural policy regulations in enabling Swedish farmers to adapt to climate change?’, which was investigated by interviewing Swedish farmers. The results were analyzed through the theoretical framework adaptive capacity, as a criterion for successfully enabling climate change adaptation. The results showed that several barriers exist within the regulations which can obstruct adaptation due to bureaucratic complexity and a gap between theory and practice in regard to the effectiveness of measures. The results also showed that economic, human and social capital included in the adaptation capacity concept can be strengthened for better adaptation. The discussion presented several points of improvement for regulations to adopt a practical farm-perspective in order to enable farmers to adapt to climate change. / Konventionellt jordbruk har negativa effekter på miljön, såsom markförstöring, förlust av biologisk mångfald och förorening av omgivande ekosystem, vilket kan förvärras av klimatförändringar. Effekterna kan bli mer eller mindre omfattande beroende på om anpassning genomförs. Jordbruket i Sverige styrs av Europeiska- och nationella lagar som anger regler och möjligheter för anpassning genom ekonomiska och rådgivande stöd. Studien syftade till att undersöka vilka konsekvenser klimatförändringarna kan innebära för jordbruket i Sverige, samt hur den teoretiska och praktiska sidan av anpassningsåtgärder tillgängliga genom regelverket, uppfattas på gårdsnivå. Frågeställningen för undersökningen var således: ‘Hur tillräckliga är existerande regelverk i att möjliggöra svenska jordbrukares anpassning till klimatförändringar?’. Forskningsfrågan undersöktes genom en intervjustudie med svenska lantbrukare. Resultatet analyserades genom det teoretiska ramverket Anpassnings-kapacitet som är ett kriterium för att möjliggöra klimatanpassning. Resultatet visade att det existerar hinder inom regelverket som begränsar anpassning på grund av byråkratisk komplexitet samt en klyfta mellan teori och praktik gällande utvecklingen och effekten av åtgärder, vilket gav slutsatsen att regelverkets ansträngningar i att möjliggöra anpassning är överlag otillräckliga. Resultatet visade att ekonomiskt, human- och socialt kapital som ingår i konceptet Anpassnings-kapacitet kan stärkas för att bättre anpassning ska ske. Diskussionen presenterar flera förbättringar för att regelverket ska kunna anta ett gårds-perspektiv för att göra det möjligt för lantbrukare att anpassa sig till klimatförändringarna.

På skolan i Revinge utbildar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) personer inom områdena skydd mot olyckor och krisberedskap. Vid ett flertal tillfällen har Kävlingeån översvämmat skolområdet vilket resulterat i att verksamheten blivit stillastående i flera veckor. Grundvattennivån ligger nära markytan på skolområdet och platsen är därför extra känslig för översvämningar både från ån och extrem nederbörd. För att kunna minimera konsekvenserna vid en översvämning identifierades olika objekt, byggnader och områden, som i rapporten är benämnda som skyddsobjekt, som drabbas mest vid översvämning. För att ta hänsyn till att framtida väderförhållanden kan bli mer extrema undersöktes två klimatanpassade scenarier, höga flöden från ån och extrem nederbörd. Olika åtgärder mot översvämningar som potentiellt kan passa skolområdet togs fram och viktades utefter kostnader, lagar och skyddskapacitet. Skyddsobjekten som togs fram är skolans övningytor, kontorsbyggnader, hus med källare, spillvattenbrunnar, områden som kan sprida miljöfarliga ämnen, elskåp samt fordonshall/förråd. Skyddsobjekten viktades utefter översvämningskonsekvensernas direkta kostnader, hinder för utbildning samt fara för människor och natur, i relation till hur sannolikt det är att objekten blir översvämmade. Övningsytor, spillvattenbrunnar och områden som kan sprida miljöfarliga ämnen fick högsta prioritet. De åtgärder mot översvämning som undersöktes var gröna tak, regnmagasin, regnbäddar, träd, kontrollerad översvämningsyta och permanent vall. De fyra förstnämnda bedömdes billiga och lagligt sett icke komplicerade i relation till permanent vall och kontrollerad översvämningsyta. En summering av vilka skyddsobjekt varje åtgärd skyddar lades till. En effektivitetsfaktor togs fram i relation till vilka scenarier åtgärderna verkar mot och i vilken grad de kan motverka ett scenario på egen hand. Detta gav värderingen, från högst till lägst, permanent vall, träd, översvämningsyta, regnmagasin, regnbäddar och gröna tak. Som ytterligare åtgärder rekommenderas det att utesluta användning av källare helt och bestämmelser kring nybyggnation bör tas i relation till var det finns störst risk för översvämning på området. Ett förslag till MSB finns om att ta kontakt med Kävlingeå-projektet som arbetar med att utöka andelen våtmarker utmed Kävlingeån, där ett av målen för projektet är att motverka översvämningar. Arbetet drivs av Kävlingeåns Vattenråd, vilka också kan ha mer information kring hur regleringen av Vombsjön kan påverka risken för översvämning på skolområdet.

Havsnivåhöjning och kraftigare stormar är två konsekvenser av klimatförändringarna som i sin tur leder till ökad erosion och översvämning. När kustområdena omvandlas, och i värsta fall försvinner, påverkas människors möjligheter att bo och leva där. För att minska risken att sociala, ekonomiska och ekologiska värden går förlorade krävs att vi planerar skyddsåtgärder för havsnivåhöjning, erosion och översvämning samt planerar för hur vi kan anpassa oss efter dessa föränderliga förutsättningar.  Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska kommuner planerar för klimatanpassning idag och hur planerad reträtt skulle kunna användas som strategi i Sverige. Flexmark, en idé som tagits fram i ett projekt lett av SGI, inkluderades i studien för att ta reda på om den kan underlätta planeringen för klimatanpassning i Sverige. För att genomföra undersökningen valdes de skånska kommunerna Ystad, Trelleborg och Lomma ut samt Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne för djupare studie. I studien undersöktes plandokument rörande klimatanpassning framtagna av kommunerna, regionen och länsstyrelsen. En intervjustudie med informanter från samtliga organisationer kompletterade studien. Resultatet visade att de valda kommunerna jobbar med klimatanpassning men än så länge inte med planerad reträtt. Osäkerhet kring vad som är möjligt enligt PBL, motstånd hos kommuninvånare samt frågan om vem som skulle ansvara för och finansiera reträtten angavs som några av de aspekter som gör strategin svår att införa.  Naturbaserade lösningar och vallar är klimatanpassningsåtgärder som används inom kommunerna idag. Majoriteten av de intervjuade anser att planerad reträtt kommer behövas i svensk planering i framtiden men att det idag inte finns möjlighet eller vilja att utföra en sådan åtgärd. För att ge inspiration till hur reträtt kan planeras och hanteras presenteras tre internationella exempel som en referensram för vad som varit framgångsfaktorer för lyckade reträtter i andra länder. De internationella fallen tillsammans med intervjuerna och dokumentstudien analyseras för att undersöka hur planerad reträtt skulle kunna användas som strategi i Sverige. Idéen om flexmark fick ett generellt positivt mottagande bland informanterna i intervjustudien och skulle med fördel kunna användas som verktyg inom strategin planerad reträtt.  Tillvägagångssätt för planerad reträtt i en svensk kontext analyserades utifrån styrningsmodellerna hierarkisk styrning, samarbetsstyrning samt självstyrning som presenterar olika alternativ för initiativ, styrning och finansiering av planerad reträtt. Samarbetsstyrd planerad reträtt, med initiativtagande och styrning på lokal nivå samt rätt till ekonomisk stöttning från nationell nivå, är enligt forskarna i den här studien, den strategi som lämpar sig bäst inom svensk planering. För att planerad reträtt ska få ett lyckat resultat krävs att berörda parter involveras tidigt och att kontinuerlig dialog förs mellan dem under processen. / Sea level rise and increased intensity of storms are two consequences of climate change which in turn lead to increased erosion and flooding. When coastal areas are transformed, and in the worst case disappear, many people's everyday life will be affected. To reduce the risk of social, economic and ecological values ​​being lost, we need to plan for protection against sea level rise, erosion and flooding and plan for how we can adapt to these changing conditions. The purpose of this study is to investigate how Swedish municipalities plan for climate change adaptation today and how planned retreats could be used as a strategy in Sweden. Flexmark, an idea developed in a project led by SGI, was included in the study to find out if it can facilitate planning for climate change adaptation in Sweden. To carry out the investigation, Skånes’s municipalities Ystad, Trelleborg and Lomma were selected, as well as the County Administrative Board of Skåne and Region Skåne for deeper study. The study examined planning documents concerning climate change adaptation produced by the municipalities, the region and the county administrative board. An interview study with informants from all organizations supplemented the study. The results showed that the selected municipalities are working with climate change adaptation but so far not with planned retreats. Uncertainties regarding what is possible according to the Planning and Building Act, opposition from municipal residents and the matter of who would be responsible for and finance the retreat were stated as some of the aspects that make the strategy difficult to implement. Nature-based solutions and dikes are climate change adaptation measures used in municipalities today. The majority of the interviewees believe that planned retreats will be needed in Swedish planning in the future, but today there is no opportunity or willingness to carry out such a measure. To provide inspiration for how retreats can be planned and managed, three international examples are presented as a reference framework for what have been key factors for successful retreats in other countries. The international cases together with the interviews and the document study are analyzed to investigate how planned retreats could be used as a strategy in Sweden. The responses to ​​flexmark were generally positive among the informants and the idea could be used as a tool within the strategy planned retreat. Approaches of planned retreat in a Swedish context were analyzed based on the governance modes hierarchical governance, co-governance and self-governance, which present various alternatives for initiative, governance and financing of planned retreats. Cooperative planned retreat, initiated and governed at local level with financial support from national level, is according to the researchers of this study, the strategy that is best suited in Swedish planning. In order for a planned retreat to generate a successful result, it is necessary that all affected parties are involved early and that a continuous dialogue is conducted between them during the process.

Med hänsyn till förhöjda temperaturer, som i framtiden kan uppstå till följd av klimatförändringar, finns det ett behov av att undersöka energieffektiviteten och energiförbrukningen i byggnader. En möjlig åtgärd, för att motverka effekten av de förhöjda temperaturerna, kan vara att anpassa kraven som BBR ställer på bland annat U-värde och andra faktorer som påverkar inomhusklimatet. Studien undersöker om det finns ett behov av att klimatanpassa byggnaders klimatskal och tillhörande krav. Det har undersökts om behovet av att anpassa BBR:s krav på U-värden, energiprestanda och inomhusklimat, för att motverka påverkan av klimatförändringar, är aktuellt. Målet med studien är att undersöka och analysera om det är nödvändigt att anpassa kraven som BBR ställer på byggnader och därifrån utvärdera och se vilka metoder och designlösningar som skulle fungera som åtgärder till problemet. Resultatet av studien påvisade vikten av krav och hur de anpassar byggnaders energiprestanda. En möjlig anpassning av BBR:s krav är att minska de maximala tillåtna U-värdena för en byggnads ytterväggar, tak och fönster. Vid förhöjda temperaturer kommer antalet uppvärmningsdagar för byggnader att minska och därmed minskar även energiförbrukningen för uppvärmning. Däremot uppstår ett kylbehov där det i många fall kommer behövas installationer av kylsystem och ventilation. Plötsligt förändrade temperaturer kan även leda till problem i inomhusklimatet och därav är byggnadens tidskonstant av stor vikt för att hålla byggnader tåliga mot förändringar av utomhustemperatur. Metoder för att ta fram ett optimalt U-värde har diskuterats och det anses vara lämpligt att implementera dessa metoder i Sverige. U-värdet och primärenergitalet har en viktig koppling och har visat sig vara ytterst viktiga vid klimatanpassning av byggnader. En stor del av anpassningen beror på det lokala klimatet vilket kan komplicera processen för att göra en mer generell anpassning av kraven. Studien visade även att fönster står för 20–40% av byggnaders energiförluster men mot förmodan ger det inte en särskilt stor påverkan vid förhöjda temperaturer. Möjliga åtgärder som ger en minimal förbättring är bland annat smarta fönster och val av fönster med passande g-värde. Sammanfattningsvis kan anpassning av BBR:s krav på bland annat U-värde, inomhusklimat och energiprestanda vara en lämplig åtgärd för att minska energiförbrukningen i byggnader och därmed minska de negativa effekterna av klimatförändringar. En anpassning av kraven kan vara gynnsamt men är inte helt avgörande gällande byggnaders inomhusklimat. Arbetet betonar andra viktiga faktorer som byggnadens termiska tröghet och mängden isolering i byggnadselement, dessa har en större inverkan på inomhusklimatet i varmare utetemperaturer. / Considering the increased temperatures that may occur in the future as a result of climate change, there is a need to examine the energy efficiency and energy consumption of buildings. One possible measure to counteract the effects of increased temperatures could be to adjust the requirements set by BBR for factors such as U-value and indoor climate in order to meet the desired criteria. The study investigates whether there is a necessity to climate-adapt the building envelopes of structures. It has been explored whether the need to adapt BBR´s requirements for U-values, energy performance and indoor climate to mitigate the impact arising from climate change is pertinent. The objective of the study is to scrutinize and analyze the necessity of adapting the demands set by BBR, followed by an evaluation of the methods and design-solutions that could function as remedies to the problem. The findings of the study demonstrated the significance of requirements and how they can tailor the energy performance of buildings. One potential adjustment to BBR´s requirements is to reduce the maximum permissible U-values for a building's external walls, roof, and windows. In times of elevated temperatures, the number of heating-degree days for buildings will decrease, thus leading to a reduction in heating energy consumption. However, a cooling demand arises, often necessitating the installation of cooling systems and ventilation. Abrupt temperature changes can also result in indoor climate issues, underscoring the importance of the buildings time constant in maintaining resilience against alterations in outdoor temperatures. Methods for evaluating an optimal U-value have been deliberated upon and considered suitable for implementation in Sweden. The U-value and primary energy demand are closely interlinked and have proven to be crucial in the climate adaptation of buildings. A substantial portion of adaptation depends on the local climate, which can complicate the process of making a more generalized adjustment of requirements. The study also revealed that windows account for 20–40% of buildings energy losses, yet surprisingly, they do not exert a particularly significant influence during elevated temperatures. Potential measures yielding minimal improvement include smart windows and the selection of windows with appropriate solar heat gain coefficients (g-values). In conclusion, the adaptation of BBR's requirements, including U-value, indoor climate, and energy performance, can be a significant measure to reduce energy consumption in buildings and thereby alleviate the adverse effects of climate change. An adjustment of requirements may be beneficial but not entirely decisive concerning indoor climate. Instead, the work has emphasized other vital factors such as the building's thermal inertia and the amount of insulation in building elements.

Extrema väderhändelser, temperaturförändringar, ökad nederbörd och översvämningar belyser behovet för Sveriges kommuner att stärka sin beredskap. Med klimatförändringar som en av vår tids mest brådskande utmaningar, står våra kommuner med det viktiga ansvaret att förbereda och anpassa sig till dess omvälvande effekter. Detta arbete tittar närmare på kommunernas översiktliga klimatanpassningsarbete, och belyser den viktiga roll som kommunerna spelar genom den fysiska planeringen i att minska Sveriges klimatrelaterade sårbarheter. Nationella experter har konstaterat att kommunernas beredskap för klimatförändringar är i behov av förbättring. Uppföljningar av kommunernas klimatanpassningsarbete sedan införandet av den nationella klimatanpassningsstrategin år 2018 har resulterat i en otillräcklig och fragmenterad bild av hur kommunerna arbetar med klimatanpassning. Det hindrar att kunskap om kommunernas klimatanpassningsarbete kan användas för att utveckla arbetet och att tillhandahålla bästa möjliga förutsättningar. Studien fokuserar på kvalitativa analyser av kommunernas översiktsplaner för att framställa detaljerad och nyanserad kunskap om hur det lokala klimatanpassningsarbetet i Sverige ser ut efter införandet av den nationella klimatanpassningsstrategin. Hanteringen av klimatanpassningen i översiktsplanerna jämförs sedan med forskningsbaserade principer för god plankvalitet inom klimatanpassningsplanering. Genom att analysera olika översiktsplaner från kommuner med varierande förutsättningar söker studien att förstå kommunernas förutsättningar, utmaningar och skillnader när det gäller att klimatanpassa den fysiska miljön. Resultaten visar att de studerade översiktsplanerna håller en förvånansvärt låg kvalitet vid jämförelse med de forskningsbaserade principerna för god plankvalitet inom klimatanpassningsplanering. Alla de studerade översiktsplanerna, även från kommunen som kommit längst i sitt klimatanpassningsarbete, uppvisar allvarliga brister gällande uppföljning och sociala aspekter. Om dessa brister kvarstår över tid kan det leda till förspilld utvecklingspotential, onödiga kostnader och socialt orättvisa utföranden.

One of the challenges today ́s planners face with the urbanization is how to adapt the city to the climate changes, with the increasing precipitation that causes flooding. The concept of Sustainable stormwater management aims to prevent flooding and ensure good water quality, which complies with the EU Water Framework Directive. The aim of this thesis is to investigate how Sustainable stormwater management and climate adaption is implemented in municipal planning in the Bothnian Bay Water District and to map the prevailing conditions and obstacles that may occur. Semi-structured interviews were conducted with municipal planners in Luleå, Umeå, Haparanda, Kiruna, Boden, Piteå and Skellefteå. The answers were analyzed using a deductive thematic analysis method. The interview answers were coded at different levels with the research questions as a focus. This resulted in main themes and subcategories. The result shows that five of seven interviewed municipalities are in the process of implementing Sustainable stormwater management. The municipalities are aware of pollution in stormwater and the importance of good water quality, the goal is to achieve a natural flow of stormwater. Most of the municipalities work with the stormwater issue across administrative boundaries in collaboration. The climate adaptation work in the municipalities consists mainly of rainfall mapping and elevation of buildings. The greatest obstacles to the implementation are unclear division of responsibilities, lack of resources and knowledge and the question of land use. Regarding the municipality's size and geographical locations, factors such as terrain, watercourses / recipients, demographics, finances and human resources are of importance. / En av utmaningarna som urbaniseringen för med sig och som dagens planerare måste hantera är hur staden ska anpassas till klimatförändringarna; med den ökande nederbörden som orsakar översvämningar. Konceptet Långsiktigt hållbar dagvattenhantering syftar till att förhindra översvämningar och säkerställa god vattenkvalitet, vilket överensstämmer med EU: s Vattendirektiv. Syftet med denna studie är att undersöka hur Långsiktigt hållbar dagvattenhantering och klimatanpassning implementeras i kommunal planering i Bottenvikens vattendistrikt och att kartlägga rådande förutsättningar och hinder för denna implementering. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tjänstepersoner i Luleå, Umeå, Haparanda, Kiruna, Boden, Piteå och Skellefteå. Svaren analyserades med hjälp av en deduktiv tematisk analysmetod. Intervjusvaren kodades på olika nivåer med forskningsfrågorna som fokus. Detta resulterade i huvudteman och underkategorier. Resultatet visar att fem av sju intervjuade kommuner arbetar med att implementera Långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Kommunerna är medvetna om föroreningar i dagvatten och vikten av god vattenkvalitet, målet är att uppnå ett naturligt flöde av dagvatten. De flesta av kommunerna arbetar i förvaltningsövergripande samverkan med dagvattenfrågan. Klimatanpassningsarbetet i kommunerna består främst av skyfallskartering och höjdsättning av byggnader. De största hindren för implementeringen  är oklar ansvarsfördelning, brist på resurser och kunskap och frågan om markanvändning. När det gäller kommunens storlek och geografiska läge är faktorer som terräng, vattendrag / recipienter, demografi, finansiering och humankapital av betydelse.