Översvämningar är ett stort globalt problem som förväntas bli allt mer frekventa. Syftet med denna studie är att utreda hur klimatanpassningsarbetet kring översvämningsrisker hanteras på lokal nivå, i detta fall i Halmstad kommun. Syftet menar också att jämföra beskrivningen av hur arbetet bedrivs i praktiken med teori och tidigare forskning. Frågeställningarna som ska besvara syftet är om hur Halmstad kommun beskriver dess arbete och vad det finns för förklaring till detta samt hur detta kan tolkas och förklaras utifrån forskningsteoretiska begrepp ‘evidens’ och ‘urban resiliens’.   Studien har utförts som en kvalitativ fallstudie genom en intervju med kommunal tjänsteperson och innehållsanalys av styrdokument relevanta för kommunens klimatanpassningsarbete. Det teoretiska ramverket består av begreppen ‘resiliens’ och ‘evidens’ som förklaras med en sammankopplad figur. Studiens resultat visar att klimatanpassningsarbetet är komplext då flera aspekter måste avvägas men Halmstad kommun är välutvecklade inom frågan främst då de är en resursrik kommun. / Flooding is a global issue that’s becoming more frequent. This study means to investigate how climate adaptation may be managed on a local level, by performing a case study of Halmstad municipality. We mean to investigate and compare how the work is described in practice and theory. This will be done by answering questions on how the municipality describes their work, how it can be explained and how it can be interpreted in the context of the theoretical concepts' ‘evidence’ and ‘urban resilience’.  The study is based on qualitative methods, an interview and content analyses of strategic documents. The theory consists of the terms ‘resilience’ and ‘evidence’ that are interpreted with an explanatory figure.  The studies' result highlights the complexity of climate adaptation since many aspects of climate risk must be acknowledged. Halmstad can, however, be considered developed in this area which is explained by the resources at their disposal.

Krympande kommuner har ett begränsat skatteunderlag som innebär att de måste göra prioriteringar mellan olika intressen. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka vilka förutsättningar krympande kommuner har att genomföra klimatanpassningsarbete för att förstå hur de prioriterar sina resurser. Uppsatsen baseras primärt på en intervjustudie där vi har genomfört intervjuer med personer från Valdemarsviks och Ydre kommun, Länsstyrelsen Östergötland och SMHI. Vi utgick huvudsakligen från de teoretiska begreppen; tillväxtnorm, klimatanpassningsbehov, resurskoordinering och asymmetrisk ansvarsfördelning. Vi diskuterar hur det är ett problem att kommunerna har samma uppdrag men olika förutsättningar att genomföra dessa där det inte finns något system för att hantera denna skillnad. Vi presenterar asymmetrisk ansvarsfördelning som en potentiell lösning på detta problem. Vår främsta slutsats är hur kommunernas existensberättigande måste prioriteras framför satsningar inom klimatanpassning. / Due to shrinking municipalities having fewer resources they have to prioritise between interests. The aim of this thesis is to explore what opportunities shrinking municipalities have to implement climate adaptation in order to understand their resource prioritisation.We have conducted interviews with Valdemarsviks and Ydre municipality, Länsstyrelsen Östergötland, and SMHI. This study is based on the theoretical concepts; ‘growth norm’, ‘need for climate adaptation’, ‘resource coordination’, and ‘asymmetrical allocation of responsibilities’. We discuss the problem of municipalities having the same responsibilities but different amounts of resources to execute them. Together with a lack of system to manage this difference this creates a problem. We present asymmetrical allocation of responsibilities as a solution to this problem. Our main conclusions refer to municipalities’ strive to sustain a justification for their existence which leads to them prioritising this over climate adaptation.

Studiens syfte är att öka förståelsen om arbetet med klimatanpassning och hur frågan kan integreras i kommunala sektorer som inte har klimatanpassning som sitt främsta uppdrag. Genom att öka kunskapen om det praktiska arbetet inom utbildnings- samt vård och omsorgssektorer bidrar studien med insikter om faktorer som påverkar effektiviteten av integrering av klimatanpassning. Arbetet bygger på totalt 10 semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom kommunala utbildnings- samt vård- och omsorgssektorer i Norrköping. Intervjuerna gav en bred bild av medarbetarnas erfarenheter och insyn genom deras dagliga arbete. Materialet analyserades och diskuterades i relation till vad tidigare forskning kommit fram till. Resultatet visar att arbetet med klimatanpassning inom kommunen har kommit långt, men att det saknas en klar strategi för hur kommunens riktlinjer för klimatanpassning ska integreras i organisationen. Identifierade faktorer för en effektiv implementering är tydligt uppsatta mål, koordination, politiskt engagemang, ökade och riktade ekonomiska resurser samt kunskapsutbyte. / The purpose of the study is to increase the understanding of the work with climate adaptation and how the issue can be integrated in municipal sectors that do not have climate adaptation as their main task. By increasing the knowledge of the practical work in education- as well as care and nursing sectors, the study add insights into factors that influences the effectiveness of the integration of climate adaptation. The work is based on 10 semi-structured interviews with key staff within education as well as care and nursing sectors in Norrköping municipality. The interviews provided a broad overview of experiences and insights by the staff through their daily work. The material was analyzed and discussed in relation to what previous research had concluded. The results show that the work with climate adaptation within the municipality has come a long way, but that there is no clear strategy for how the municipal guidelines for climate adaptation should be integrated into the organization. Found factors for an effective implementation are clearly set goals, coordination, political commitment, increased and targeted financial resources and knowledge exchange.

Historical maps have been utilized diligently in various circumstances by archaeologists and antiquarians alike with the ambition to expose past landscapes and recreate features of the past. However, there is a shortage of information regarding the usage of historical maps relating to the climate change adaption. This study examines whether information about climate risks in Swedish historical maps can be revealed and subsequently used as an aid in climate change adaptation. To answer this question a literature review pertaining to historical maps, GIS-adaptations and current climate data was conducted in combination with a GIS-analysis integrating rectified historical maps and modern climate data. The results show that the maps exhibit some potential regarding the climate adaption mainly in relation to inundations and erosion. However, with future examination of the reliability of individual maps and vectorization in conjunction with added accessibility of map contents more valuable knowledge can be quantified and retrieved. / Historiska kartor har använts under olika omständigheter av arkeologer samt antikvarier i syfte att avslöja tidigare landskap och återskapa dåtida landskap. I detta sammanhang finns emellertid en brist på information om användningen av historiska kartor för klimatanpassningsarbetet. Denna studie avser att svara på om information om klimatrisker i svenska historiska kartor kan avslöjas och användas som ett hjälpmedel i klimatanpassningsarbetet med särskilt fokus på fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. För att besvara denna fråga genomfördes en litteraturöversikt avseende historiska kartor, GIS-anpassningar och aktuella klimatdata i kombination med en GIS-analys som integrerade rektifierade historiska kartor samt moderna klimatdata. Resultaten visar att kartorna uppvisar en viss potential när det gäller klimatanpassningen främst i förhållande till översvämningar och erosion. Med en framtida undersökning vad gäller tillförlitligheten av enskilda kartor samt en vektorisering och ökad tillgänglighet av kartornas innehåll kan en större mängd kvantifieras och upptäckas.

I takt med att klimatförändringarnas effekter ökar, ökar även behovet av klimatanpassning av den fysiska miljön. Trots behovet av klimatanpassning råder det tveksamheter kring hur proaktiva de svenska kommunerna är gällande deras klimatanpassningsarbeten, där det finns nationell information och reglering som uppmanar kommunerna att genomföra klimatanpassningsarbeten. Det råder även tveksamheter inom forskningsläget kring hur planerarna förhåller sig till klimatanpassning inom sitt yrkesutövande. Sammantaget blir det relevant att undersöka hur kommunerna resonerar kring och planerar för klimatanpassning.   Studien pekar mot att de svenska kommunala klimatanpassningsstrategierna utformas med målet att kunna skydda den befintliga byggda miljön, men att kommunerna även prioriterar skapandet av naturmiljöer som upplevs som estetiskt tilltalande och attraktiva. Det orsakar en konflikt med den statliga ledningen som prioriterar skydd av naturmiljöerna, och därmed strategier som reträtt, till en högre grad än kommunerna. Där den nationella styrningen kan ha lett till att kommunerna agerar för att motverka klimatförändringarnas effekter, men kommunerna väljer andra strategier och policys än de som i princip prioriteras från statligt håll.

Climate changes are causing extreme weather conditions, which is expected to increase. Extreme precipitation is an example of this, which, through flooding, affects humans and buildings. This study aims to investigate how management of extreme precipitation takes place in two Swedish municipalities, the city of Gothenburg and Örebro municipality. Based on a thematic analysis of qualitative interviews with employees in the municipalities and document analysis of the municipalities' strategic planning documents, this study takes shape. The theoretical approach is based on what the existing research considers to be the most successful strategic, practical and organizational approaches. The result of this study shows that there is a need for better knowledge and clearer regulations regarding the management of extreme precipitation. The municipalities have come further in the work with strategic planning than with practical measures. Multifunctional facilities are a priority and, based on the study material, is the most effective way to implement practical measures.

Denna rapport utreder möjligheten att implementera avfallsplast, specifikt polyeten, som polymertillsats i svenska asfaltvägar. Tekniken, med avseende på avfallsplast, används idag i begränsad utsträckning i andra länder samt utreds på flera håll som en möjlig metod att främja hållbar utveckling genom att öka materialåtervinningen av plast. I Sverige förbränns idag en stor mängd plast för energiåtervinning och införandet av metoden skulle, förutsatt att den ersätter en del av energiåtervinningen, bidra till att minska växthusgasutsläpp från fossila material. Det används idag jungfruliga polymerer som tillsatser i vägmaterial tillsammans med bitumen som utvinns ur råolja, införandet av metoden kan således även substituera uttag av fossila råvaror. För att inhämta resultatet har en litteraturstudie tillsammans med intervjuer med representativa experter inom området utförts. Resultatet redogör för plasters egenskaper och hur dessa fördelaktigt samverkar med, och kan integreras i, asfaltmaterial. Vidare hur dessa egenskaper bidrar till att klimatanpassa vägbyggnationer, leva upp till kravställningen på vägar samt hur egenskaperna utreds genom olika mätmetoder. Även negativa aspekter som kan uppstå kopplat till miljö- och hälsorisker redogörs för. Ett urval av aktuella aktörer som berörs av implementeringen presenteras ur konkurrens- och synergiperspektiv samt med en beskrivning av verksamhetens mål och drivkrafter kopplat till metoden. En stor del av aktörsperspektivet inhämtades från de genomförda intervjuerna med representanter inom asfaltindustrin, bitumentillverkning och innovations- och kemiindustrierna. Inställningen till implementeringen i syfte att arbeta med hållbar utveckling bedöms vara försiktigt positiv på grund av höga krav på sorteringsgrad, jämnhet hos materialströmmar samt eventuella följdproblem som kan följa av införandet. Däremot har tekniken visat sig vara positiv ur ett prestandahöjande perspektiv för vägen genom att vidga tillgängligt temperaturområde, öka åldrings-, deformations- och nötningsresistens samt vattenbeständigheten. För att göra en mer rättmätig bedömning, och ytterligare slutsatser, krävs vidare studier för att undersöka de långsiktiga effekterna av att tillämpa metoden i svenska vägar. / This report investigates the possibility to implement plastic waste, specifically polyethylene, as a polymer additive in Swedish asphalt roads. The technique, when applied with waste plastic, is used to a limited extent in other countries and is investigated as a method in order to forward sustainable development by increasing material recycling of plastics. A large quantity of plastics is incinerated for energy recovery in Sweden today and introducing the method would, given that it replaces parts of the energy recovery method, contribute to decrease greenhouse gas emissions derived from fossil materials. Today virgin polymers are used as additives in road materials as well as bitumen that is extracted from crude oil, introducing the method could therefore substitute the outtake of fossil raw materials. In order to obtain the result a literature review was carried out along with interviews with representative experts related to the area. The result presents properties of plastics and how these can beneficially cofunction and integrate with asphalt material. Furthermore, how these properties contribute to adapt the road to climatic changes, achieve overall related demands and how these properties are measured. Negative environmental and health aspects related to the method are also presented. A selection of would-be affected actors are portrayed with regards to competition and synergies as well as overall goals and driving factors related to the method. A large portion of the chapter portraying actors is based on the information collected during the interviews with representatives from the asphalt industry, bitumen manufacturers and the Chemical and innovation companies. The overall outlook on implementing the method in order to forward sustainable development is considered carefully optimistic, due to high requirements on consistent material streams and potential problems that can arise from the implementation. The technique has been proven to be beneficial regarding performance by broadening the available temperature range as well as increasing resistance towards aging, deformation, wear and water. In order to more precisely analyse and make conclusions regarding the method further studies regarding long-time effects in Swedish roads are needed.

The consequences due to sea level rise are many, and will affect the environment and societies all around the world. There is uncertainty about how much and how quickly the sea will rise. Despite the uncertainties, society must be adapted to a changing climate. The climate change adaptation work is relatively new in Sweden, and there are still uncertainties about how this work should be carried out, and by whom. This thesis examines to what degree the Swedish parliament parties’ view on how to plan and adapt to sea level rise differ. The study is based on interviews with representatives from a majority of the political parties in the Swedish parliament. The results show that the interviewed representatives all agree that climate change and sea level rise are important issues to work with. The result also shows that the different parties have managed to agree on what they want to achieve, but not how or when it is best to implement adaptation measures towards sea level rise and other climate change-related effects. / Konsekvenserna av havsnivåhöjningar är många och kommer att påverka miljön och samhällen över hela jorden. Det råder osäkerheter om hur mycket och hur snabbt haven kommer höjas. Trots osäkerheterna så måste samhället anpassas till ett förändrat klimat. Klimatanpassningsarbetet är relativt nytt i Sverige och det råder fortfarande oklarheter om hur detta ska genomföras och av vem.   Uppsatsen undersöker i vilken utsträckning de svenska riksdagspartiernas åsikter angående planeringen och anpassningar till havsnivåhöjningen skiljer sig. Studien bygger på intervjuer med representanter från en majoritet av de politiska partierna i riksdagen. Resultaten visar på att de intervjuade representanterna alla håller med om att klimatanpassning är viktigt att arbeta med. Resultaten visar även på att de olika partierna har lyckats enas om vad man vill uppnå, men dock inte på vilket sätt man ska gå till väga eller när det är bäst att implementera åtgärder mot havsnivåhöjning och andra klimatförändringsrelaterade effekter.

Klimatförändringarna kommer med flera utmaningar. Det handlar inte enbart om att försöka minimera utsläppen av växthusgaser utan också om att anpassa samhället till ett nytt klimat och nya förutsättningar som kommer med det. Sverige kommer påverkas på flera sätt, och frågan om klimatanpassning av svenska samhällen är därmed högst aktuell. Som ansvariga för den fysiska planeringen ligger en stor del av klimatanpassningsarbetet hos kommunerna, med stöd från andra myndigheter såsom länsstyrelser, SMHI, MSB och Boverket.   En viktig del i klimatanpassningsarbetet i Sverige handlar om att hantera en ökad översvämningsrisk. I slutet av seklet väntas en ökning av nederbörden med upp till 40% i Sverige, och med den ökar även flödena i de svenska vattendragen. Arbetet med klimatanpassning i svenska kommuner kan försvåras av intressekonflikter, exempelvis mellan attraktiva bostäder nära vatten och hotet om ökad översvämningsrisk. Dessutom har forskning visat att det finns kunskapsluckor när det kommer till hur översvämningsrisken ska hanteras. För att hantera den ökade översvämningsrisken som klimatförändringarna medför finns riktlinjer på nationell, regional och lokal nivå att tillgå. Dessa riktlinjer kan dels vara till hjälp för kommunerna, men även något som de måste förhålla sig till i sin fysiska planering. Trots ett stort utbud av riktlinjer finns en efterfrågan hos många kommuner på ytterligare vägledning.   Detta arbete har till syfte att undersöka vilka riktlinjer som existerar idag som hjälpmedel för hantering av de framtida utmaningar som kommer med klimatförändringarna, med fokus på översvämningsrisker. Genom en fallstudie undersöks vilka riktlinjer som används i ett urval av svenska kommuner. Riktlinjerna och dess praktiska användning granskas därefter. Då översvämningar från sjöar och vattendrag varit mest vanligt förekommande i Sverige historiskt har arbetet avgränsats till att fokusera enbart på dessa. Resultatet visar att det stora utbudet av riktlinjer inte alltid är till hjälp för kommunerna. De kan skilja sig åt eller säga emot varandra vilket medför missförstånd eller förvirring. För mindre kommuner kan dock ett stort utbud av riktlinjer vara till hjälp då de har sämre möjligheter att ta fram egna och utreda riskerna på egen hand.   Många av riktlinjerna är formulerade på ett flexibelt och övergripande sätt för att vara anpassningsbara, men detta gör dem ofta svåra att implementera och många kommuner efterfrågar mer specifika riktlinjer. Det är dock tydligt att översvämningsrisken ser mycket olika ut i olika svenska kommuner idag, och klimatförändringarna kan komma att förstärka dessa skillnader. Det är därför mycket svårt att ta fram specifika riktlinjer som på nationell nivå ska fungera för alla kommuners olika förutsättningar och det kan vara mer lämpligt att ta fram dessa på regional eller lokal nivå. Resultatet har även visat att översiktsplanen är ett viktigt verktyg för implementering av riktlinjer i svenska kommuner idag. / A challenge that arises with climate change is the adaption of society to the new climate. In Sweden an important part of this work is about handling an increased flood risk due to increased precipitation. The municipalities are responsible for the spatial planning and therefore also in many ways responsible for this adaption, with help from other national authorities. In the climate adaption work various conflicts of interest can emerge, for instance when it comes to buildings in attractive areas by the water, and there are inadequacies of knowledge among the municipality officials. To deal with these issues multiple guidelines on climate adaption exists on national, regional and local level to assist the municipalities in their task. This thesis investigates what guidelines are available today and how they are used by the municipality officials by conducting a field study on six municipalities. The results show that there is a wide selection of guidelines available from several different authorities and that this sometimes generates confusion rather than guidance. The large variety of guidelines can however be helpful for smaller municipalities with inadequate resources to assess the risks on their own. The guidelines are often phrased in an inexplicit way to enable flexibility, which can make them hard to implement and many officials ask for more specific guidelines. Due to different needs and conditions in the municipalities there are difficulties in developing specific guidelines on a national level and these might be more suitable on a regional level. The results also shows that the comprehensive plan is an important tool for implementation of guidelines in the municipalities.

The climate is in a state of perpetual flux and we, the public, are constantly reminded of this fact via the latest environmental reports which are wholeheartedly discussed in the media. Communities experience 50-year-rainfalls more frequently than ever, leading to recurring flooding of streets and homes. And yet, progress on adapting to this ever-changing climate has been slow. When discussing climate adaptation, a widely accepted fact is that there exists an intrinsic inertia in the Swedish planning system which largely stems from a governmental path dependance, a general lack of willingness to focus on adaptation measures in favor of societal and economic growth, and inadequate knowledge and communication of climate-related issues within the governing body. The aim of this study is to identify what kind of climate adaption measures are implemented in two Swedish municipalities, and to ascertain whether there is any merit to the use of the term adaptive barriers, which supposedly hinder the implementation of other climate adaptation measures. With respect to climate adaptation, theories regarding contextual vulnerability and adaptive capacity, among others, will be applied to the Swedish planning system with a focus on municipal planning documents via a qualitative research approach. To answer questions regarding barriers to adaptation within the municipal organization, and to strengthen the validity of the study, two semi-structured interviews with relevant authorities on climate adaptation have been conducted. This study finds that there has been some progress in later years regarding the implementation of climate adaptation measures in municipal planning, but that organizational barriers still fundamentally impede efficient implementation of some adaptation measures.