Ytvattenfärgen i barrskogsbältet har sedan industrialismen på mitten av 1900-talet förändrats noterbart. Orsaken till detta är brunifiering och innebär att organiskt material från barrskogen samlar sig i sjöar. En påtaglig effekt av detta fenomen är förändringar i vattenfärg, ju mer löst organiskt material (dissolved organic matter, DOM), desto mörkare vattenfärg. Löst organiskt kol (dissolved organic carbon, DOC) kan komma från två olika källor som visat sig påverka vattenfärgen olika. Alloktont DOC är producerat utanför sjön i de omgivande markerna och ger mörkare färg än autoktont som är producerat inom sjön. Det har även visat sig att DOC inte alltid själv står för vattenfärgen utan att den även påverkas av Fe och andra ämnen bundna till DOC. Exakta processerna bakom brunifiering och hur dessa processer påverkas och samarbetar är ännu inte helt klarlagt. Huvudorsaken bakom brunifiering är klimatförändringar vilka ger förändrad hydrologi, men minskat surt nedfall är också en bidragande faktor. Trots att detta är klargjort finns det forskning som visat extrema DOC-koncentrationer i sjöar som inte går att förklara med något av dessa fenomen. Brunifieringens påverkan på ytvattnet kan leda till allt från ekosystemsförändringar till minskade rekreationsvärden såsom fiske och bad, vilket har en negativ påverkan på turistnäringen. Självklart påverkas även dricksvattenkvaliteten av kvaliteten på råvattnet, vilket i barrskogsbältet till stor del kommer från ytvattentäkter. Den hittills största hälsofaran i dricksvatten är patogena organismer, men på grund av brunifieringen kan detta komma att ändras. DOC är inte giftigt i sig själv men kan transportera med sig giftiga ämnen och i vattenreningsverk kan det organiska materialet reagera med desinfektanterna och bilda desinfektionsbiprodukter (DBP). DBPs bildas då organiskt material reagerar med starkt oxiderande desinfektanter såsom klor och ozon, vilka är vanligt använda i vattenreningsverk. En grupp av DBP som hittats i dricksvatten är trihalometan (THM) vilket är både mutagent och karcinogent. Om brunifieringen fortsätter i samma riktning som nu måste åtgärder vidtas för att bibehålla en god dricksvattenkvalité. Dessa åtgärder handlar om att placera vattenreningsverken nedströms i sjöarna för att minska DOC-koncentrationerna i råvattnet och i vissa fall att övergå från ytvatten till grundvatten som råvattentäkt. Då det finns luckor i kunskapen om brunifieringens orsaker och konsekvenser krävs mer forskning för att bättre förstå och motverka fenomenet och dess effekter.

Den pågående klimatförändringen är en av de största utmaningarna som mänskligheten står inför idag. Den rådande situationen är alarmerande och omedelbara insatser behövs på såväl samhälls- som individnivå. Utbildning och undervisning har en viktig funktion att fylla då man funderar över hur klimatförändringen bör tacklas på bästa sätt och lärare har en avgörande roll i att utbilda elever inom detta område. Syftet med arbetet var att undersöka geografilärares undervisning om klimatförändringen i åländska skolor (åk7-9). Undersökningen fokuserade på hur lärarna undervisar om klimatförändringen samt vilka utmaningar de identifierar i samband med detta och för att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visade att undervisningen om klimatförändringen huvudsakligen handlar om vad klimatförändring är, och mindre om hur den påverkar människa och samhälle samt vilka åtgärder som är nödvändiga. Resultaten från studien visade att undervisningen om klimatförändringen huvudsakligen tas upp inom biologi eftersom läroplanen uttryckligen nämner klimatförändringen inom ramen för det ämnet. Klimatförändringen är inte enbart ett biologiskt fenomen utan ett samhälleligt fenomen. Undervisning om klimatförändringen inom ramen för andra läroämnen, däribland även geografi, kunde möjliggöra ett bättre helhetsperspektiv av fenomenet bland elever.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Fårös kustlinje utvecklas fram till år 2100, genom att undersöka fenomen som påverkar dess utveckling. Detta genomförs genom att öns landhöjning, klimat samt dess geomorfologiska komponenter undersöks och analyseras. Vidare undersöks även vad dessa fenomen år 2100 kan ha för betydelse för öns bebyggelse. Frågeställningar och syfte besvaras genom en kvantitativ forskningsmetod, då en litteraturstudie har gjorts för att undersöka ovanstående fenomen. Följaktligen gjordes även ett antal kartor med hjälp av geografiska informationssystem vilka presenterar de resultat angående det framtida Fårö som litteraturstudien gett. Fortsättningsvis diskuteras hur resultaten ställer sig till den tidigare forskning som beskrivits i uppsatsen samt hur resultaten kommer påverka bebyggelsen på Fårö år 2100. Det diskuteras även en del kring hur ett förändrat klimat kan innebära att Fårö i framtiden får fler stormar vilka även tenderar vara mer kraftfulla än de är idag. Resultaten av uppsatsen visar på att särskilt den västra delen av Fårös kustlinje kommer förändras till år 2100 och dessutom tyder resultaten på att områden med kustplattformar ger ett bra skydd mot stormar och stigande havsnivåer.

Klimatforskning visar att det i första hand är människan som orsakat vårt förändrade klimat, genom utsläpp av växthusgaser som värmer upp vår planet. Enligt forskare kan dessa förändringar i klimatet bidra till en sårbar turismnäring. Uppsatsen syftar till att undersöka hur vinterturismaktörer i Sverige arbetar med klimatfrågan, samt hur de anpassar sig inför klimatförändringarna. För att nå syftet har vi utgått från en kvalitativ metod baserad på intervjuer med aktörer som har en koppling till vinterturismen i Sverige. Det har visat sig att vinterturismaktörer ser klimatförändringarna som ett tydligt hot mot deras verksamheter. För att kunna överleva måste de jobba med olika anpassningsåtgärder där största “räddningen” anses vara utvecklingen av tekniken för tillverkning av konstgjord snö.

Berättelsens huvudpersoner är finansmannen och fågeln som bor i hans trädgård. Världen har blivit fruktansvärt varm och slutet är nära. Men det bekymrar inte finansmannen, han ser ljust på framtiden.  Ett utforskande av animation och illustration med avstamp i vår nya tidsålder antropocen. / A short story about a financial man and a bird living in the Anthropocene. The world has become terribly warm and the end is near. But that doesn't bother the financial man, he takes a bright view of the future. An exploration of animation and illustration that departs from reflections on the Anthropocene.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida det finns samband mellan nederbörd och migration. Studien fokuserar främst på nederbördsunderskott då nederbördens påverkan på migration i utvecklingsländer sker framförallt via jordbruket, ett nederbördsunderskott skulle därmed begränsa försörjningen i dessa samhällen och därmed orsaka migration. Data och metod: Urvalet är 127 stater som är klassade som låg- och medelinkomststater. Data om nederbörd är sammanställd av Climatic Research Unit (CRU) i University of East Anglia och hämtad från Världsbankens databas. Data gällandes migration är hämtad från United National Population Division (UNPD). Observationerna i datasetet är från var femte år mellan årtalen 1964–2009. Studiens hypoteser har testats med hjälp av spridningsdiagram och linjära regressionsanalyser. Nettomigration per 1000 invånare och procentuell populationsandel som bor i urbana områden har använts som beroende variabler i analyser medan procentuell nederbördsskillnad från ett nederbördsgenomsnitt (1961–1990) har använts som oberoende variabler. Även kontrollvariablerna livsmedelstillgång, procentuell BNI från jordbruk, världsdel/region och procentuell andel av populationen som är under 15 år har inkluderats i analyserna. Resultat: Studien finner inga starka stöd för hypoteserna. Dock så pekar resultatet på att det finns samband mellan en stats nettomigration/urbanisering och ekonomiska variabler såsom andel i jordbruk som ofta är beroende av nederbörd. Resultatet tyder även på att det finns ett samband mellan ett uppvisat nederbördsunderskott och positiva värden i nettomigration för Europa och Asien samt en ökad urbaniseringstakt i Afrika och Asien vid uppvisat nederbördsunderskott. Diskussion/Slutsats: Studiens resultat går till en viss del i linje med tidigare forskning.  Dock uppmärksammas en del begränsningar såsom eventuella konflikter och krig som ej tas hänsyn till, länders olika förutsättningar att hantera torka och nederbördens betydelse för varje enskild stat och dess befolkning.

The effects of the climate changes are expected to generate several substantial direct and indirect consequences on both ecosystems and societies. It is the extent of the negative consequences that determents the vulnerability of the things or the ones exposed. The knowledge of the effects and consequences by a changing climate provides an opportunity to take measures to reduce the vulnerability.Our society’s vulnerability depends on how we choose to act out of the existing knowledge and what measures we choose to take.  Karlstad municipality has good knowledge and perception of the increased flood risks the climate changes will generate and the probable consequences that most likely will follow. How the municipality decides to manage the flooding issue is not just affected by the will to mitigate the vulnerability but also by the vision to increase the number of citizens. Karlstad municipality wants to oblige the citizen’s demand of settlements close to the water in order to reach the aim to gain the population quantity. Hereby attractive areas are developed even though they are estimated to be vulnerable. The motivation is that the knowledge about the flood risks makes it possible to take necessary measures to reduce the risks.

No description available.

I det närmaste fri tillgång till fossila bränslen som olja och stenkol har varit en förutsättning för den industriella revolutionen i västvärlden och östra Asien. Den storskaliga användningen av fossila bränslen har dock resulterat i att halten av koldioxid i atmosfären har ökat. Koldioxid är atmosfärens viktigaste växthusgas och den ökande halten håller på att förändra jordens klimat. Denna studie fokuserar på hur samhällena i Sverige och andra länder kommer att påverkas av klimatförändringen. De andra länderna är Nederländerna i nordvästra Europa och nordafrikanska Sahel, som inkluderar flera stater. Klimatförändringen kommer att drabba samhällena i de båda regionerna på väldigt olika sätt. I Sverige liksom i Nederländerna kommer klimatet att bli fuktigare, vilket samhällets olika funktioner redan förbereder sig för. Situationen i Sahel är helt annorlunda, där kommer klimatet att bli torrare. Dessa länder är fattiga och kunnande såväl som resurser är knappa, vilket innebär att dessa länder få det svårt att anpassa sig till de nya förhållandena. Det har även varit av intresse att studera nationella såväl som internationella överenskommelser med ambitionen att minska användningen av fossila bränslen. Intervjuer genomfördes för att få information om kunskapsläget rörande klimatförändringar och dess konsekvenser för Sverige och övriga världen. Som lärare i geografi, såväl som i andra ämnen, är det viktigt att stödja kunskapsutvecklingen vad det gäller klimatförändringen med de problem och möjligheter som följer. / The industrial revolution in the western world and later on in East Asia has only been possible due to extensive use of fossil fuel, like petroleum and coal. This has resulted in increased concentrations of carbondioxid in the atmosphere. Carbondioxid is the most important greenhouse gas and increasing levels in the atmosphere are underway to cause a global climate change. The focus of this thesis was to study how societies in Sweden as well in other countries will be affected in the long term by a climate change. The other countries investigated are the Netherlands in North Western Europe and the North African Sahel, including a number of states. The climate change will have a very different impact on the societies in these two regions. In Sweden as well as in the Netherlands the climate will become moister and preparations for these consequences are taken care of. The situation in the Sahel is totally different since the climate will become drier and will result in drought. These countries are poor and both knowledge and resources are scarce, so there are small possibilities to adapt to the new conditions. It is also of interest to study national as well as international agreements to reduce the use of fossil fuel. Interviews were performed to get information about the knowledge of climate change and its consequences for Sweden as well as well for other parts of the world. As a teacher in Geography, as well as in other subjects, it is of importance to improve the knowledge of problems as well as possibilities regarding climate change and its consequences for the society.

Vilka inramningar använder sig tidningarna Dagens Nyheter och The Times of India av i bild- och rubriksättning av artiklar om klimatförändringar? I vilka artikeltyper förkommer dessa artiklar och har antalet bildsatta artiklar och bilder per år förändrats från 2000 till 2009? Dessa frågeställningar har vi besvarat med hjälp av teorier om inramning (framing), bildretorik, semiotik och mediernas påverkan på människor. Vi valde att jämföra en svensk och en indisk tidning eftersom Sveriges och Indiens inställningar till klimatförändringar skiljer sig åt. Vi ville se om ländernas inställningar återspeglas i tidningarnas rapportering. Då Dagens Nyheter och The Times of India är de största dagstidningarna i respektive land sett till upplaga, och informationen i dem därför når många människor, är det intressant att se vilka inramningar de använder sig av i artiklar om klimatförändringar. Metoden, vilken är en kvantitativ bildanalys, har vi designat med stöd av ovanstående teorier. Bildanalysen har bestått av tjugo variabler med tillhörande variabelvärden med vilka vi har kategoriserat insamlad data. Totalt har vi analyserat 374 bilder uppdelat på 235 artiklar. Resultaten visar att en etisk inramning (där ansvarsaspekten av klimatförändringar är huvudsaken) var vanligast i båda tidningarna. Nyhetsartiklar var den vanligaste artikeltypen följt av opinionsartiklar. Vad gäller en förändring i antalet bildsatta artiklar och bilder, och om dessa har ökat med åren, kan vi inte dra några generella slutsatser men se en trend som visar på en ökning. Bilder på politiker och aktioner/demonstrationer är vanliga i vårt material. Slutsatserna vi drar av detta är att klimatförändringar är frågor som måste lösas på politisk nivå och att den politiska kontexten tidningarna verkar i påverkar vilken inramning de använder sig av. Vi upplever även att klimatförändringar har fått högre prioritet och att bilder har blivit viktigare i rapporteringen om dessa frågor.