De samhällsorienterande ämnena ligger till stor del i grund för att skapa ansvarstagande medborgare i dagens samhälle. Elever inom autismspektrumet har generellt svårt med sociala interaktioner och kunskapskraven för de samhällsorienterande ämnena i grundskolan årkurs 4-6 kräver att man ska diskutera, resonera, jämföra och analysera. Hur hjälper och motiverar verksamma lärare dessa elever att bli ansvarstagande medborgare genom att nå upp till kunskapskraven i de samhällsorienterande ämnena? Hur ser problematiken ut för elever inom autismspektrumet och hur upplever lärare den problematiken? Syftet med studien är att ta reda på hur verksamma lärare anpassar sin undervisning för att motivera elever inom autismspektrumet att nå upp till kunskapskraven inom de samhällsorienterande ämnena i grundskolan årskurs 4-6. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och kvalitativa intervjuer används som metod. Resultatet visar att anpassningar som lärare använder för att motivera elever inom autismspektrumet att nå upp till kunskapskraven i de samhällsorienterande ämnena stämmer överens med det tidigare forskning visar.

Friluftsliv och utevistelse är idag en huvuddel inom ämnet idrott och hälsa i grundskolan sett till läroplanen. Det finns dock forskning som tyder på att det finns en problematik i undervisningsmomentet friluftsliv och utevistelse inom ämnet idrott och hälsa. Forskning visar bland annat att dagens kursplaner består av fria formuleringar vilket öppnar för lokala tolkningar av lärare, vilket kan leda till att friluftsliv och utevistelse ofta åsidosätts och förekommer lite under läsåret. För att ta reda på om det finns ytterligare antydningar till att undervisningsmomentet friluftsliv och utevistelse är ett bristande moment inom idrott och hälsa så formulerades studiens syfte och frågeställningar, att undersöka i vilken utsträckning elever anser sig få ta del av friluftsliv och utevistelse utifrån det centrala innehållet samt kunskapskraven inom ämnet idrott och hälsa. Eftersom elevers perspektiv förekommer i låg utsträckning i tidigare forskning kring ämnet idrott och hälsa så ansågs det även betydelsefullt i studien att belysa just detta.  Studien utgick ifrån en kvantitativ metod i form utav en webbenkät där urvalet bestod utav 178, varav 119 deltog, högstadieelever i årskurs 9 fördelat på tre skolor placerade på tre olika orter i Sverige. I resultatet framgick det att hälften av eleverna anser sig fått tagit mycket del utav det centrala innehållet samt av kunskapskraven gällande friluftsliv och utevistelse. I resultatet framgick det också att 3/4 av eleverna anser sig nöjda med undervisningsmomentet friluftsliv och utevistelse. I diskussionen poängteras bland annat att för få elever anser sig fått tagit mycket del utav friluftsliv och utevistelses centrala innehåll och kunskapskrav. Avslutningsvis uppmuntrar studien till framtida kvalitativ och kvantitaiv forskning kring ämnet idrott och hälsa att framhäva och sätta elevers perspektiv i fokus. / In primary school, outdoor education is today a main part in physical education (PE) regarding the curriculum. However, todays science shows a problematic picture of outdoor education in PE. Science claims that todays syllabus is defined unclear which makes it able for PE teachers to construe it in their own way which might lead outdoor education in PE to be put aside during the school year. To search if there is more about this problematic situation regarding outdoor education in PE the purpose and questions of this study was formed to search in which extent students consider themselves taking part in outdoor education in the central content and knowledge requirement of PE. In earlier science about PE there is few studies who illuminate the perspective of the students, and that is why this study choose this matter.  This study is based on a quantitative method and consists of a web survey. In the study 178 high school students was selected and 119 participated. The students were located in three different schools in three different cities in Sweden. The result of the study showed that half of the students consider that they are taking much part in outdoor education regarding the central content and knowledge requirements in PE. In the result of the study there was also showed that 3/4 of the students consider themselves pleased with the education of outdoor education in PE. In the discussion its pointed thet there are too few students who consider themselves taking much part in the central content and knowledge requirements of outdoor education. As closure, this study encourages future studies in PE, both in quantitative and qualitative forms, to highlight the perspective of students.

Denna studie har som syfte att beskriva en lärares tillvägagångssätt för att tydliggöra kunskapskraven i Lgr 11 som är relaterade till skriftlig språkfärdighet i spanska, samt att ta reda på elevernas uppfattningar om detta tillvägagångssätt. I den här studien används uttrycket att tydliggöra i en bred mening, vari ingår både lärarens verbalisering av kunskapskraven och alla aktiviteter som läraren sätter igång och som ska hjälpa eleverna att utveckla en förståelse för dessa. Undersökningen bygger på en fallstudie i vilken olika källor har använts: intervjuer med läraren och fyra elever, enkät, klassrumsobservationer, en matris och ett urval rättade uppgifter. Resultatet visar att läraren och hennes elever verbaliserar sina tolkningar av kunskapskraven på ett likadant sätt. För att tydliggöra kunskapskraven använder läraren flera olika tillvägagångssätt, främst utsagor om kvalitet och exempel på korrekta meningar. Som utsagor om kvalitet använder läraren de formuleringar som finns i kursplanen, samtidigt som hon förklarar med andra ord och tydliggör för eleverna vilka konkreta tecken på kvalitet dessa innebär i en text. Återkopplingen till eleverna är också ett tillfälle för att tydliggöra kunskapskraven. Som metod för att tydliggöra kunskapskraven efterlyser eleverna framförallt konkreta råd om hur en text kan bli bättre, samt att få exempel på bra och mindre bra texter. Både läraren och eleverna är tveksamma till vilken roll tydliggörande av kunskapskraven spelar i undervisningen. / This study aims to describe a teacher’s way to clarify knowledge requirements regarding written expression skills in Spanish. It also aims to find out how students perceive their teacher’s way to clarify those requirements. In this study the expression “to clarify” is used in a broad sense, in which is included not only the teacher’s verbalization of knowledge requirements, but also all the activities that the teacher starts in order to help the pupils understand them. This investigation is based on a case study in which data is gathered from the following sources: in-depth interviews with the teacher and four students, a survey, structured observations and documents (a scoring rubrics and a selection of assessed compositions). The results show that the teacher and her students verbalize their understanding of knowledge requirements in a similar way. The teacher uses different ways to clarify knowledge requirements, mainly through descriptive statements and examples of correct sentences. As descriptive statements she uses the same expressions that are used in the course plan while at the same time explaining them with other words and showing the students which specific characteristics those requirements imply when writing a text. Feedback to the students is also an opportunity to clarify knowledge requirements. As a method to clarify knowledge requirements students would like to get concrete advice about how a text could be better and exemplars of texts of varying quality. Both the teacher and the students have doubts about what role clarifying knowledge requirements may have for instruction.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar och resonerar om elever som har åtgärdsprogram eller som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Vidare syftar studien till att belysa vilka diskurser och maktrelationer lärarna är en del av och hur dessa förhåller sig till varandra vid bedömning och betygsättning av dessa elever. För att nå syftet används fyra kvalitativa intervjuer tillsammans med fyra befintliga åtgärdsprogram i ämnet idrott och hälsa. Empirin analyseras sedan med hjälp av diskursanalys samt begreppen makt och kategorisering. Studien visar att lärarna delar in elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i ett antal olika kategorier: lata och bekväma, rädda, ointresserade, språkliga förbistringar och fysiologiska och eller psykologiska orsaker. Beroende på vilken kategori eleverna anses tillhöra resonerar lärarna olika om hur undervisningen bör bedrivas gällande dessa elever. Genomgående är närvaron av stor betydelse för hur eleverna kategoriseras och därefter behandlas i undervisningen av lärarna. Studien visar även att lärarna inte har all makt när det gäller bedömning och betygsättning av dessa elever. Utan de måste i själva verket förhålla sig till andra diskurser såsom ledningsinflytande, elevinflytande och i viss mån även föräldrainflytande. Dessa tre diskurser befinner sig i kamp med diskursen om lärarinflytande om makten över bedömningen och betygsättningen. / The aim of this study is to investigate how upper secondary teachers in physical education describe and discuss about students with an individual education plan (IEP) or at risk of not achieving the national knowledge requirements. Furthermore, this study aims to illustrate the discourses and power relations teachers are a part of and how these relate to each other in the assessment and grading of these students. The investigation is based on four qualitative interviews plus four existing IEPs which are analyzed with help of discourse analysis and the concepts power and categorization. The investigation shows that the teachers divide the students at risk of not achieving the national knowledge requirements in a variety of categories: lazy and comfortable, afraid, uninterested, language difficulties and physiological and or psychological reasons. The investigation shows that the teacher reasons differently about the education depending on which category the student belongs to. Throughout the investigation the student’s attendance levels are important in relation to how the teachers categorize and thereafter treat the students. The investigation also highlights that the teacher does not have all the power when it comes to the assessment and grading of these students. The teachers have to relate to other discourses like the discourse of management influence, the discourse of student influence and to some extent the discourse of parental influence. These three discourses find themselves in a struggle with the discourse of teacher influence about the power over the assessment and grading.

The aim of this essay is to examine the supervisor’s view on the structure and content of the tasks given to students during their vocational training. The investigation could be of help for teachers when devising new vocational training tasks. The study is based upon qualitative interviews with five supervisors, all of whom work at preschools. The supervisors were asked to grade all the vocational training tasks on a scale from one (easy) to five (difficult). The results were then used as a starting point for a discussion with the supervisors about their grading of the tasks. When devising vocational training tasks, one of the foundations is the knowledge requirements as expressed in the syllabus, and how they are reflected in the vocational training. An important aspect of the student’s learning is the supervisor’s ability to clarify the goals and criteria of vocational training. The supervisor plays an important role and is responsible for the student’s vocational training period. This study has given me a better understanding of the supervisor’s view on the structure of the vocational training tasks and I have been given many useful suggestions as to how it can be improved to strengthen the quality of the education. The Swedish Schools Inspectorate carried out an investigation in 2011 and noticed shortcomings in the grading of the vocational training, which is interesting and relevant for my study. The supervisor assesses the student’s performance during the vocational training according to a certain scale of grades. The findings suggest that we need to revise the structure and assessment of the vocational training tasks. At the upper secondary school used in this study, the tasks are devised in a way that makes it difficult for the supervisor to support the student in his/her learning process, because the tasks are too numerous and the instructions contain many ill-defined terms. The supervisors also want closer contact with, and visits from, the upper secondary school teachers, so that both the former and the students can receive more feedback and better support. / Syftet med denna uppsats är att undersöka handledares syn på praktikuppgifternas utformning och innehåll. Undersökningen kan vara till hjälp för lärare när nya praktikuppgifter ska utarbetas. Arbetet bygger på fem kvalitativa intervjuer som har genomförts med handledare som är verksamma inom förskoleverksamheten. Handledarna fick göra en bedömning av praktikuppgifterna utifrån en svårhetsskala från ett till fem, där fem är mycket svår och ett är mycket lätt. Utifrån skalans bedömning samtalade vi kring varför de gjord den bedömningen. Vid utformning av praktikuppgifter är en av byggstenarna kunskapsmålen som kopplas till praktiken utifrån ämnesplanerna. En viktig del i elevens lärande är att handledaren kan tydliggöra mål och kriterier i det arbetsplatsförlagda lärandet. Handledaren har en viktig roll och ansvar för eleven under praktikperioden. Under undersökningens gång har jag fått inblick i hur handledarna ser på praktikuppgifternas utformning och fått bra förslag på hur de kan förbättras för att stärka kvalitén på utbildningen. Då skolinspektionen genomfört en kvalitets undersökning 2011 och sett brister i betygsättningen kopplat till praktiken är detta intressant och relevant att koppla till mitt arbete. Handledarna sätter omdöme på eleven under praktikperioden utifrån en betygsskala. Resultatet tyder på att vi behöver se över praktikuppgifternas utformning och bedömning innan eleverna går ut på praktik i höst. Som praktikuppgifterna ser ut idag i åk 1 på den för studien aktuella gymnasieskolan har handledarna svårt att stödja elevens lärande, uppgifterna består av många svåra begrepp samt att de är för många till antalet. Det finns också önskemål om tätare kontakt med skolan samt praktikbesök för att stötta och ge återkoppling till både handledare och elev.

In my essay, I will explore how, as a primary teacher in a leisure home, I may try to communicate the value base we are to convey equal to the central content. It is in the sign of measurability that the school is now in the approach we applied to the students, that they have also begun to apply to themselves and their fellow human beings. They place their intrinsic value outside themselves and on results and other measurable things. I want to be able to work for them to attribute to them a self-worth and a good self-esteem, regardless of their study results or other measurable things. They live and breathe and it should suffice to acknowledge their existence and worth as fellow human beings. The questions that underlie this essay arose because I felt that we lack a dimension in discussions about the school that can highlight how we as teachers work with motivation or self-esteem. After all, trying to get students to approach new things they can't yet and trust in their own and the common life is, after all, perhaps the most important thing we can work on. I used two dilemmas where the students in their everyday situations at school express their despair and frustration at not really feeling that they are worth living as they are. I will then, through my questions, try to find out if there is any way to find a better way to equip them for life and its challenges. I start from a hermeneutic perspective to emphasize the importance of self-reflection as an important part of being able to meet and deal with myself, subject and object at the same time. I have chosen to use Gert Biesta's thoughts on what functions are at play when we talk about education. He wants us to focus on what these functions do for us so that we can discuss what is desirable based on it and not by simply looking at "what works" and what can be measured. Together with Biesta, Hannah Arendt's thoughts on the active life helps me in my search for an educational look at education that values people as complex beings and not just certain measurable parts of us. / I min essä kommer jag utforska hur jag som grundlärare inom fritidshem kan försöka kommunicera värdegrunden vi ska förmedla likställt med det centrala innehållet. Det är i mätbarhetens tecken som skolan nu befinner sig, och det mätbara synsätt vi applicerar på eleverna har de även börjat tillämpa på sig själva och sina medmänniskor. De lägger sitt egenvärde utanför sig själva, på resultat och andra mätbara saker. Jag vill kunna jobba för att eleverna ska tillskriva sig själva ett egenvärde och en god självkänsla oavsett studieresultat eller annat mätbart. De lever och andas, det borde räcka för att bekräfta deras existens och värde som medmänniskor. De frågor som ligger till grund för denna uppsats uppstod genom att jag ansåg att vi saknar en dimension i diskussioner om skolan som kan lyfta fram hur vi som lärare jobbar med motivation eller självkänsla.  Att försöka få eleverna att ge sig på nya saker de ännu inte kan och ha tillit till det egna och det gemensamma livet är trots allt kanske det viktigaste vi kan arbeta med. Jag har utgått från två dilemman där eleverna i deras vardagssituationer i skolan uttrycker sin förtvivlan och frustration över att inte riktigt känna att de duger som de är. Jag kommer sedan genom mina frågeställningar försöka undersöka om det finns något sätt att bättre rusta dem inför livet och dess utmaningar. Jag utgår från ett hermeneutiskt perspektiv för att poängtera vikten av självreflektion som en viktig del i att kunna möta och bemöta mig själv som subjekt och objekt samtidigt. Jag har valt att ta hjälp av Gert Biestas tankar om vilka funktioner som är i spel då vi pratar om utbildning. Han vill att vi ska fokusera på vad dessa funktioner gör för oss för att på så sätt kunna diskutera vad som är önskvärt och inte genom att enkom titta på ”vad som fungerar” och vad som kan mätas. Tillsammans med Biesta hjälper mig Hannah Arendts tankar om det aktiva livet mig i sökandet efter en pedagogisk blick på utbildning som värdesätter människor som komplexa varelser och inte bara vissa mätbara delar av oss.

Skolverkets kunskapskrav finns det vissa kravnivåer för att nå ett visst betygssteg i ämnet teknik.Olika skolor låter elever arbeta med olika teknikprojekt och det är utifrån dessa projekt som läraren bedömer sina elever. I de nuvarande kunskapskraven för teknikämnet används olika värdeord för att gradera betygsstegen. Det kan medföra att olika lärare tolkar värdeorden olika jämfört med sina kollegor. Detta kan leda till att elevernas betyg i teknikämnet inte blir jämlikt bedömt.Skolverket (2018) har publicerat allmänna råd med kommentarer för betyg och betygsättning för att hjälpa lärarna att bedöma och betygsätta elever. Men det finns inte exakta riktlinjer för hur lärarna ska bedöma en elevs teknikkunskaper och relatera dem till kunskapskraven i teknik. Skolverket har lämnat över det ansvaret till den enskilda teknikläraren. Syftet med denna studie är att undersöka hur tekniklärare tolkar kunskapskraven för teknikämnet på högstadiet, samt hur tekniklärarna gör i praktiken när de ska tolka kunskapskraven relaterade till projektarbeten, rapporter, osv.Denna rapport beskriver en kvalitativ studie. Studien bygger på skriftliga frågor och muntliga interjuver med lärare. Sju tekniklärare deltog i de muntliga intervjuerna, samtalen spelades in och transkriberades. Därefter lästes tekniklärarnas svar flera gånger för att generera olika teman som passar för denna studies frågeställningar. Fem tekniklärare svarade på skriftliga frågor i en enkät. Processen för enkätsvaren var det samma som det transkriberade filerna. Därigenom deltog totalt 12 olika tekniklärare i denna studie.Resultatet visar att det finns ett gemensamt tankesätt bland tekniklärarnas om hur de ska tolka kunskapskraven. Studien visar att lärarna använder tidigare elevexempel för att synliggöra kvalitetsskillnaden för eleverna, detta synliggjordes då lärarna uttryckte sig att de brukar jämföra elevernas prestationer med varandra för att synliggöra kunskapskraven. Studien visar också att flera lärare använder nationella prov mall för naturvetenskap och SO för att tolka kunskapskravens värdeord. Men samtidigt visar studien att själva lärarna bestämmer var gränserna för kunskapskraven ska ligga. Resultatet visar även att lärarna kunde lägga kunskapskraven ganska högt men kunde i efterhand sänka det. Detta tyder på att kunskapskraven tolkas på olika sätt av olika lärare. / According to the Swedish National Agency for Education's knowledge requirements, there are certain requirement levels for achieving a certain grade step in the subject of technology.Different schools have let students work with different technology projects and that it is on the basis of these projects that the teacher assesses his students. In the current knowledge requirements for the technology subject, different value words are used to grade the grade steps. This can lead to different teachers interpreting the values in different ways compared to their colleagues. This can lead to students' grades in the technology subject not being assessed equally. around the country.The Swedish National Agency for Education (2018) has published general advice with comments for grades and grading to help teachers assess and grade students. But there are no exact guidelines for how technology teachers should assess a student's technology skills and related them to the knowledge requirements in technology. The National Agency for Education has handed over this responsibility to the individual technology teacher. The purpose of this study is to analyze how the technology teachers interpret the knowledge requirements for the technology subject in upper secondary school, and how the technology teachers do in practice when they are to interpret the knowledge requirements related to project work, reports, etc.This report is made up of describes a qualitative study. The study is based on questionnaires, written questions and oral interviews with teachers. Seven technology teachers participated in the oral interviews, conversations were recorded and then transcribed. the technology teachers' answers in seven different files. After that, the technology teachers' answers were read carefully several times to create generate different themes that are suitable for this study's questions. Five technology teachers answered questionnaire written questions in a questionnaire. The process for the survey responses was the same as the transcribed files. Note that a total of 12 different technology teachers participated in this study.The results show that there is a common way of thinking among technology teachers' views about how to interpret the knowledge requirements. The study shows that the teachers use previous student examples to make visible the quality difference for the students, this was made visible when the teachers expressed that they usually compare the students' performance with each other to make the knowledge requirements visible. The study also shows that several teachers use national test templates for science and SO to interpret the value words of the knowledge requirements. But at the same time, the study shows that the teachers themselves decide where the boundaries of the knowledge requirements should be. The results also show that the teachers could set the knowledge requirements quite high but were able to lower it afterwards. This indicates that the knowledge requirements are interpreted in different ways by different teachers.

Bedömning och betygsättning är väsentligt för eleverna, eftersom de är till för att mäta och följa upp elevers lärande. Det ingår i lärarens roll att bedöma och sätta betyg på elevers visade kunskaper. Detta förväntas göras i förhållande till kunskapskraven. Kunskapskraven beskriver vad som anses vara godtagbara kunskaper hos eleverna och kännetecknas av de så kallade värdeorden. Kunskapskraven behöver därför tolkas av läraren för att betyg ska sättas på rättssäker grund, vilken ska vara lika för alla elever. I denna studie undersöks tekniklärares tolkning av kunskapskraven i teknik och hur de omsätter sina tolkningar till praktisk handling. Studien har för avsikt att svara på följande frågeställningar:  Hur tolkar tekniklärare kunskapskravens värdeord?  Hur omsätter lärare sina tolkningar till praktisk handling?  Hur ser lärare på kunskapskraven i teknik och hur förhåller de sig till dessa kunskapskrav?  Vilka svårigheter med teknikämnet ger lärarna uttryck för i betygsättningen? För att besvara frågeställningarna intervjuades fem tekniklärare på högstadiet. En kvalitativanalysmetod som kallas ”constant comparative method’’ har använts för att analysera lärarnas utsagor. Studien avgränsas till kunskapskravens värdeord som berör bedömningsaspekten resonemang. De valda värdeorden är: enkla och till viss del för betyget E, utvecklade och relativt väl för betyget C och välutvecklade och väl för betyget A (Skolverket, 2018). Studiens resultat visar att tekniklärare upplever att kunskapskraven i teknik är svårtolkade. Trots detta tolkar lärarna värdeorden för betygen E och C lika, medan det fanns skillnader i lärarnas tolkning av värdeorden för betyget A. I resultatet framkommer det också att naturorienterandeämnen påverkar bedömning och betygsättning i teknik, då vissa lärare grundar sin bedömning av elevernas kunskaper på Skolverkets material för naturorienterande ämnen, eftersom de anser att bedömningsstöd i naturorienterande ämnen är tydligare och enklare att förhålla sig till i bedömningspraktiken. / Assessment and grading are essential to measure and follow up students’ learning. It is an essential part of the teacher’s role to assess and grade student’s demonstrated knowledge. This is expected to be done in relation to the knowledge requirements. The knowledge requirements describe what is considered acceptable knowledge of students’ learning and is characterized by the so-called value words. The knowledge requirements therefore need to be interpreted by the teacher in order for grades to be set based on equity for all students. This study examines teachers’ interpretation of the knowledge requirements and how teachers use their interpretation in assessment. The study intends to answer the following questions: How do technology teachers perceive the knowledge requirements and how do they interpret the value words of the knowledge requirements? And how do teachers use their interpretation of the knowledge requirements in assessment and grading? And what difficulties do teachers experience with assessment and grading in the subject of technology? To answer the research questions, five technology teachers in upper secondary school were interviewed. A qualitative analysis method called constant comparative method has been used to analyze the data collected from the interviews. This study is limited to the value words of the knowledge requirement which describes the level of student’s reasoning ability. The concerned value words are: ‘‘simple and to some extent’’ informed reasoning for grade E, ‘‘well developed and relatively well’’ informed reasoning for grade C and ‘‘well developed and well’’ informed reasoning for grade A (Skolverket, 2018). The results show that technology teachers feel that the knowledge requirements in technology are difficult to interpret. Despite this, the teachers interpret the value words for grades E and C alike while there were differences in how teachers interpret the value word for grade A. The results also show that science subjects have a great influence on assessment and grading in technology as teachers base their assessment of students’ knowledge on the National Agency for Education’s material for science subjects simply because teachers believe the National Agency for Education’s material in science is clearer and easier to relate to in assessment practice.

I essäns form utforskas här grunderna till och eventuella effekter av formuleringar i läroplanen för gymnasieskolan där entreprenöriella förmågor framhålls. Dessa ska främjas hos eleverna vilket ska leda till att de i framtiden kan starta och driva företag. Syftet är att undersöka varför läroplanen innehåller dessa formuleringar, om det är möjligt eller önskvärt att lärare omsätter dem i undervisning, vad det kan innebära för eleverna, utbildningen, arbetslivet och för samhället i stort. Essän tar sin utgångspunkt i ett boksamtal om romanen Yarden som författaren till denna essä och en grupp elever hade hösten 2017. Ur denna berättelse och ur upplevelsen av kontrasten mellan det som kan vara undervisningens mål och mening och de skrivningar om entreprenörskap läroplanen innehåller växer utforskandet fram. Det utmynnar i en kritik av den nyliberala politik som skapat den marknadsanpassade skolan. Essän ifrågasätter också tron på att vi kan utbilda för en tänkt framtid. Slutligen pekar den mot det nödvändiga i reformer som kan undandra skolan från marknaden. / An essay that investigates the basis and possible effects of certain formulations in the upper-secondary curriculum that emphasise entrepreneurial skills. Such skills are to be promoted in pupils, with the aim of their being able to start and operate businesses in the future. The purpose is to examine why the curriculum contains these formulations, whether it is possible or desirable for teachers to implement them in their instruction and what this might mean for the pupils, their education, the professional world and society as a whole. The essay is based on a discussion of the novel Yarden (“The Shipyard”) by Kristian Lundberg, which the author of this essay and a group of pupils read in autumn 2017. The exploratory aspect of the essay develops out of this story and the experience of the contrast between what is perhaps the goal and purpose of the instruction, and the writings about entrepreneurship contained in the curriculum. The result is a criticism of the neoliberal policy that created market-adapted schooling. The essay also questions the belief that we can educate people for a hypothetical future. Finally, it points to the necessity of reforms that can extract schools from the market.

Skolverket konstruerar och ger ut nationella prov för elever som studerar svenska som andraspråk på grundläggande nivå i grundskolan. Däremot finns inga nationella prov för vuxna elever på vuxenutbildningen. Elevernas provresultat kan ge en uppfattning om den tillägnade språkkunskapen i svenska är tillräcklig för att gå vidare till svenska som andraspråk på gymnasienivå. Denna mindre studie behandlar hur några lärare på vuxenutbildningen motiverar huruvida avslutande kursprov behövs eller inte. Hur detta formuleras i läroplanen för vuxenutbildningen och kursplanen för svenska som andraspråk undersöks också. Några språkforskares syn på kunskap, lärande och bedömning utgör den teoretiska utgångspunkten. De resultat studien visar, pekar på att avslutande kursprov efterfrågas av lärarna. Lärarna uppfattar att även elever efterfrågar dessa prov. Detta jämförs med de centrala dokumenten, som stödjer att avslutande prov ska ge lärare stöd i sin bedömning. Några teoretikers syn på kunskap, lärande, prov och bedömning behandlas också för att tydliggöra en motivering av avslutande kursprov. / Skolverket constructs and distributes final examination in Swedish as a second language. These tests are only given to younger students at compulsory level, not to adult students. The students' test results can give an idea of whether the language proficiency in Swedish is sufficient to move to Swedish as a secondary language at upper secondary level. This smaller study treats how teachers in adult education perceive whether or not the final exam test is necessary. How this is formulated in the curriculum for adult education and the syllabus for Swedish as a second language is also examined. Some language researchers' views on knowledge, learning and assessment constitute the theoretical point of origin. The results of the study indicate that the final exam tests are demanded by the teachers. Teachers perceive that even students request these tests. This is compared with the central documents supporting the final exam to provide teachers with support in their assessment. Some theorists' views on knowledge, learning, testing and assessment are also discussed to clarify a motivation for the final exam.