<p>Municipalities must establish budget annually but they are free to decide how the governance should be designed, this can lead to lack of consistency and measurability within and between municipalities. The purpose of this thesis was to present a proposal for a unified and more measurable financial structure of a municipality where this was lacking.</p><p> </p><p>In our theory we describe the issues of traditional management control and we introduce an alternative control with non-financial ratios included, called the Balanced Scorecard. In the empirical data it is investigated how the governance of a municipality could be designed, according to the respondents. In the analysis the information gathered to reach the answers to what are considered to be useful governance in municipality, are examined.</p><p> </p><p>In the conclusion, we design Balanced Scorecards with both financial and non-financial ratios to the councils of the municipality.</p> / <p>I kommunallagen preciseras inte hur styrningen i kommuner skall ske, bara att förvaltning skall ske. Det finns lagstadgat att kommuner årligen skall upprätta budget men de får själva bestämma hur styrningen skall utformas, vilket kan leda till avsaknad av enhetlighet och mätbarhet inom och mellan kommuner. Syftet med uppsatsen var att finna ett förslag till en enhetlig och mer mätbar ekonomistyrningsstruktur i en kommun där detta saknades. En kvalitativ fallstudie valdes för att få svar på problemformuleringen. Informationen insamlades via litteratur, kommuners dokument och genom intervjuer med utvalda respondenter. Fokus har även lagts på organisationen Rådet för främjande av kommunala analyser. I teorin beskrivs den traditionella ekonomistyrningen och problematiken med denna. Den kan i många fall leda till kortsiktighet då lite fokus läggs på icke-finansiella mått, vilka främjar långsiktig styrning. En alternativ styrning med även icke-finansiella nyckeltal, benämnt Balanced Scorecard, introduceras där utformning samt användning av detta verktyg beskrivs. Genom att se verksamheten utifrån olika perspektiv och finna nyckeltal till dessa kan styrningen blir mer långsiktig och även innefatta de icke-finansiella aspekterna av verksamheten. Kommuner är komplexa organisationer och för att illustrera problematiken kommer även detta tas upp i teorin. I och med att kommuner till skillnad från företag inte drivs i primärt vinstsyfte måste styrningen anpassas till detta faktum. I empirin undersöks olika kommuner och deras styrning samt Rådet för främjande av kommunala analyser parallellt med den kommun som i dagsläget saknar struktur i sin ekonomistyrning. Det utreds hur styrningen för denna kommun, enligt respondenterna, skulle kunna utformas. Det framhävs att det är viktigt att kommuner inte bara styrs utifrån finansiella termer och de studerade kommunerna använder alla någon form av Balanced Scorecard. Även Rådet för främjande av kommunala analyser framhäver vikten av att styrningen sker utifrån en kombination av icke-finansiella och finansiella nyckeltal. I analysen studeras insamlad information för att nå svar på vad som är att betrakta som bra styrning i en kommun. Kortsiktigheten vid traditionell ekonomistyrning åskådliggörs och Balanced Scorecard rekommenderas som komplement. Det är viktigt att utgå från kommunens vision, strategi och framgångsfaktorer när nyckeltal till verksamheten tas fram. För att alla viktiga delar skall kunna mätas måste kommunens verksamhet ses utifrån ett antal perspektiv. Dessutom skall nyckeltalen vara få men mätbara. I slutsatsen tas ställning till vad vi anser skulle fungera i utvald kommun. För att få en mer mätbar och enhetlig struktur på kommunens ekonomistyrning anser vi att Balanced Scorecard skall användas. Utifrån vision, strategi och framgångsfaktorer utformas balanserade styrkort med både finansiella och icke-finansiella nyckeltal till kommunens nämnder.</p>

Denna studies huvudsakliga syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarnas yrkesutövning och kompensatoriska arbete påverkas av den kommunala styrningen i tre olika kommuner. Frågor som belyses är hur kommunernas policydokument lyfter fram vägledningens betydelse för kompensatorisk vägledning och hur vägledarna uppfattar styrningens påverkan. Metod som använts är tredelad, datainsamling från kommunernas styrningsdokument, enkäter till vägledare på gymnasier och grundskolor och intervjuer med två vägledare i respektive kommun. Resultatet visar att skillnader förekommer mellan kommuner, att studie- och yrkesvägledningen inte behandlas specifikt i kommunala policydokument och att styrningen ger en stark påverkan av vägledarnas möjligheter att arbeta kompensatoriskt. I två av studiens tre kommuner har steg tagits för organisatoriska ändringar och visade på ökad fokus på vägledningen. En av tre kommuner hade begränsade resurser vilka hade en direkt inverkan på, och begränsade, möjligheterna till kompensatorisk vägledning. / The main purpose of this study is to investigate what effect the municipal governance have on study- and career counselors professional practice and on their compensatory work in three different municipalities. Research is made on how, and if, the municipality policy documents mention counseling practice in the compensatory work at schools and how the study- and career counselor perceive the effects of governance. The method used is triangular, data collection from municipal policy documents, using questionnaires to career- and study counselors at high and elementary schools and interviews with two counselors in each municipality. The results show differences between the municipalities and that study and career counseling is not specified in the municipal policy documents. It also shows that the governance has a strong influence on counselors’ opportunity to work compensatory. Two out of three municipalities show that steps had been taken for organizational changes and indicated an increased focus on career-and study counseling. One of the three municipalities had limited resources which had a direct impact on, and limited the practice, of compensatory work.

Bakgrund: Under början av 1990-talet influerades offentlig sektor av New Public Management och anammade styrverktyg som initialt användes i näringslivet. Ett sådant styrverktyg som kom att användas var internprissättning. Internprissättning är ett styrverktyg som bland annat används för att kunna allokera kostnader i en divisionaliserad organisationsstruktur. Det finns många olika sätt som man kan arbeta med internprissättning på och det finns inget övergripande optimalt prissättningssystem utan olika prismodeller kan användas i olika situationer. Då internprissättning är ett ämne som är relativt outforskat inom Sveriges kommuner, var det av intresse att studera hur internprissättning som styrverktyg kan användas i den kommunala sektorn. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en teoretisk modell som förklarar hur en kommun kan arbeta med internprissättning. Samtidigt är syftet att kartlägga hur Växjö kommun arbetar med internprissättning för att sedan, utifrån den framtagna modellen, se hur internprissättningssystemet kan förbättras. Metod: Studien har genomförts som en utvärderingsstudie på Växjö kommuns internprissättningssystem. Detta för att inspektera hur väl internprissättningen faktiskt fungerar samt studera hur man kan åstadkomma önskvärda förändringar och förbättringar. Den teoretiskt framtagna internprissättningsmodellen bygger på teori om internprissättning som har samlats in via facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Empirin samlades in via kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär. Slutsats: Den framtagna teoretiska modellen inleds med att förklara vilka syften en kommun kan tänkas ha med att bedriva internprissättning. Följaktligen tar modellen upp vilka prismodeller en kommun kan arbeta med, hur internprissättningen kan administreras och kopplas ihop med kommunens budgetarbete för att slutligen gå igenom de positiva och negativa effekter som internprissättningen kan orsaka. Genom att jämföra Växjö kommuns internprissättningssystem med den framtagna teoretiska modellen kunde vi ge förslag på hur kommunens internprissättningssystem kunde förbättras. / Background: In the early 1990s, the public sector was influenced by New Public Management and embraced management control tools that were initially used in the private sector. One of those tools that came into use was transfer pricing. Transfer pricing is a managing control tool that, among other things, is used to allocate resources in a divisional organizational structure. There are many ways you can work with transfer pricing and there is no overall optimal pricing system, however different pricing models can be used in different situations. Since transfer pricing is a topic that is relatively unexplored in Sweden’s municipalities, we found an interest in studying how transfer pricing as a control tool can be used in the municipal sector. Purpose: The purpose of this study is to create a theoretical model explaining how a municipality can work with transfer pricing. At the same time, the purpose is to map how Växjö municipality works with transfer pricing, after which, based on the developed model, see how their transfer pricing system can be improved. Method: The study has been conducted as an evaluation study on Växjö municipality transfer pricing system. This in order to see how well the transfer pricing system actually works and to see how they can achieve desirable changes and improvements. The construction of the theoretical model is based on theory of transfer pricing that was collected through non-fiction and scientific articles. The empirical material was collected through qualitative interviews of a semi structured nature. Conclusion: The developed theoretical model begins by explaining what purposes a municipality have with working with transfer pricing. Consequently, the model identifies the price models a municipality can work with, how the transfer pricing can be administrated and linked with the municipalities budget and finally, what different positive and negative effective outputs you can expect when working with transfer pricing in a municipality.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur styrkortsanvändning hos svenska kommuner upplevs av involverade chefer, särskilt sett till användbarhet och användarvänlighet. Metod: Denna studie antar ett kvalitativt och tolkningsinriktat synsätt och har en abduktiv ansats. Tillvägagångssättet omfattar en litteraturstudie samt empiri-insamling medelst semistrukturerade intervjuer, vilka sedan växelvis har ställts mot varandra genom en tematiserad analys. Slutsats: Vår slutsats är att styrkortsanvändning hos svenska kommuner uppvisar avsevärd variation, men att styrkorten överlag upplevs som användbara för organisationen; något mindre användbara för den enskilde chefen samt att bristfällig användarvänlighet är vanligt förekommande. Förslag till fortsatt forskning: Se stycke 6.4. Studiens bidrag: Vår studie bidrar med empirisk bekräftelse av att balanserat styrkort upplevs vara ett användbart koncept för kommunal styrning. Vidare påvisar studien att styrkortet främst är praktiskt användbart för organisationen som helhet; sett till den enskilde chefen är användbarheten och användarvänligheten mer begränsad, och förbättringspotentialen upplevs vara stor sett till båda perspektiv. / Aim: The purpose of this study is to create an understanding for how scorecard usage in Swedish local government is perceived by the involved managers, especially in terms of usefulness and ease of use. Method: This study adopts a qualitative and interpretative stance and has an abductive approach. The mode of procedure includes a literature study and collection of empiric material through semistructured interviews, which have then iteratively been positioned versus each other in a thematised analysis. Conclusions: Our conclusions are that scorecard usage in Swedish local government organisations encompasses considerable variation, but that the scorecards in general are perceived as useful for the organisation; somewhat less useful for the individual manager and that inadequate ease of use is commonly occurring. Suggested future research: See paragraph 6.4 below. Contribution of the thesis: Our study contributes with empiric confirmation that the balanced scorecard is perceived to be a suitable concept for Swedish local government management. The study also shows that the scorecard is useful primarily for the organisation as a whole; the usefulness and ease of use seen to the individual manager is more limited, and the potential for improvement is perceived to be considerable seen to both perspectives.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om vilka förutsättningar som påverkar kommunernas handlingsutrymme att styra mot ökat byggande i trä. Utgångspunkten är att ökat byggande i trä är en viktig hörnsten i Sveriges arbete för att nå klimatmål om minskade koldioxidutsläpp. I fallstudie undersöker jag Växjö och Skellefteå kommun som sedan länge arbetat aktivt med att öka byggande i trä och båda antagit kommunala träbyggandsstrategier. I fallstudie undersöker jag hur såväl kontextuella (projektspecifika och informella förutsättningar) som formella förutsättningar påverkar kommunens handlingsutrymme. Resultatet visar att processer för att identifiera planförutsättningar och överbrygga olika perspektiv är avgörande för att skapa ett kontextuellt handlingsutrymme. Resultatet visar vidare att kontextuella förutsättningar även har potential att till viss del skapa handlingsutrymme utanför det formella handlingsutrymmets ”uppenbara” ramar. / The aim of this study in to increase the knowledge of municipal possibilities and constraints to increase building in wood by examining the municipal planning conditions. Point of departure is that building in wood is a prerequisite to reach the Swedish climate targets of drastically reducing national CO2-emissions. In a case study two municipalities are examined, Växjö and Skellefteå, two municipalities with strategies to increase building in wood and with long experience in doing so. The study explores how contextual planning conditions (project specific and informal conditions) alongside formal planning conditions affects the municipal space of action. The result shows that processes to identify planning conditions and to bridge different perspectives are crucial in order to create a contextual space of action. The result further demonstrates that contextual planning condition withhold the potential to, to a certain degree, create space of action outside the presupposed boundaries of the formal planning system.