The purpose of this thesis is to find out the central, essential, and important issues concerning teaching adult students within the municipal adult education system in Sweden. In accordance with the used method, Grounded Theory, the research question runs as follows: What is the main concern of adult educators and how do they deal with it? Formal and informal conversations with and between adult educators, classroom observations and events occurring outside the classrooms were used as data. A constant comparative analysis of empirical data, supported by literature and results from previous research ended up in an empirical grounded theory. The main concern of the adult educators is the high degree of absence and the many dropouts among the students. To avoid this, a majority of the educators perform motivational work through pedagogical and social actions and try to find a balance between teaching and caring. A majority of the adult students, though, have needs that are of a socio-emotional kind; a caring dimension seems to prevail. So, the educational assignment becomes secondary to the social one, but the acts of caring are both of final and instrumental value. By teaching and caring, the adult educators try to help their students to lead a good life either at the moment or in the future, and to experience Quality of Life, the latter have to be motivated to attend school regularly. According to the andragogical principles, adults are responsible and motivated to learn by nature. However, this study shows that there is a distance between the ideal adult student and the actual one and that adult educators have to take on both the responsibility and motivational work. An informal theory, generated out of a basic set of values and an experienced-based knowledge that is vital to adult education, is thus put into educational practice.

Den svenska kommunala vuxenutbildningen har de senaste decennierna haft som inriktning att vara flexibel och anpassningsbar utifrån elevernas individuella behov. Den här avgränsade studien syftar till att utforska rektorers föreställningsvärldar och uppfattningar kring individualiseringen inom svensk kommunal vuxenutbildning. Fallstudien baseras på en analys av fyra semistrukturerade intervjuer med rektorer i två svenska storstäder. Resultatet visar att rektorerna i fallstudien uttrycker förståelse för och bottnar i styrdokumentens övergripande intention och riktning; inte minst när det gäller lärares förhållningssätt till den enskilda eleven i klassrummet, elevers val av tider och undervisningsformer samt den individuella handledningens betydelse. Här finns en bred samsyn kring individualiseringens nödvändighet och betydelse. Men rektorerna bär samtidigt på föreställningar om individualiseringens bortre gränser där de ser risker för motsättningar i prioriteringar mellan grupper i skolan, felaktigt använda resurser, hög arbetsbelastning på lärare samt en frustration över att inte kunna ställa krav på motprestationer från elevernas sida. Standardisering av undervisningen som en del av lösningen på detta är omstridd bland rektorerna medan digitaliseringen uppfattas som en möjlighet i processen. Förhoppningen är att studien kan utgöra en utgångspunkt och referensram för fortsatta studier om hur det lokala organisations- och ledningsperspektivet uppfattar individualiseringen inom svensk kommunal vuxenutbildning. / In recent decades, Swedish Basic Adult Education has focused on being flexible and adaptable based on students' individual needs. This study aims to explore principals' performances and perceptions of individualization in Swedish Basic Adult Education. The case study is based on an analysis of four semi structured interviews with principals in Basic Adult Education in two major Swedish cities. The results show that the principals express an understanding of, and are rooted in, the overall intention and direction of the governing documents; not least when it comes to teachers' attitudes towards individualized classroom practices, students' choice of times and forms of education and the importance of individual supervision. There is a broad consensus on the necessity and significance of individualization. But at the same time, the principals carry notions about the distant boundaries of individualization where they see risks of contradictions in priorities between groups in the school, ineffectively used resources, high workload on teachers and a frustration at not being able to demand any consideration in return from the students. Standardization of teaching as part of the solution is controversial among the principals, while digitalization is perceived as an opportunity in the process. Hopefully the study can constitute a starting point and frame of reference for further studies of how the local organizational and management perceives individualization in Basic Adult Education.

Denna studie har undersökt hur kommuner i Stockholms län följer upp det systematiska kvalitetsarbetet vid de privata skolföretag som kommunen har avtal med för att erbjuda kommunal vuxenutbildning till sina kommuninvånare. Studien önskade att samla in en så heltäckande bild som möjligt gällande vilka arbetssätt som användes i denna uppföljning samt undersöka på vilket sätt uppföljningen kan bidra till ett förbättringsarbete. Datainsamlingsmetoden som valdes var enkäter, dessa skickades till rektorer på kommunerna och till rektorer på privata skolföretag. Enkäten som var riktad mot kommuner skickades ut till 22 rektorer som tillsammans representerade Stockholms läns 26 kommuner. Enkäten som var riktad mot skolor skickades ut till 39 rektorer som representerar de 39 privata skolföretag som har avtal med en eller flera av Stockholms läns kommuner. Svarsfrekvensen för respondenter från kommun blev 46,1% och respondenter från skola blev 28,2%. Den totala svarsfrekvensen landade på 35,3%.  Resultatet visade att de arbetssätt som användes var bland annat: ·         Kontinuerlig kontakt med skolorna under terminen ·         Fysiska besök på skolorna ·         Samla in elevers synpunkter ·         Läsa skolornas årsrapporter ·         Begära in olika typer av dokumentation ·         Begära in handlingsplaner när brister upptäcks ·         Skapande av forum för dialog och erfarenhetsbyte Resultatet visade att sätt där uppföljningen kunde leda till utvecklig var bland annat att: ·         Brister upptäcks ·         Uppföljningen underlättar dialog och vidare samarbete ·         Stöd gällande lag och förordning ·         Goda exempel kunde lyftas Resultat och analys visade dock att det fanns en viss diskrepans mellan svaren hos kommunrepresentanter och skolrepresentanter. Kommunrepresentanterna ansåg i högre utsträckning att uppföljningen var utformad i syfte att utveckla utbildningen tillsammans med skolan, att den dokumentation som begärdes in användes i ett utvecklingsarbete samt att arbetet har ett fokus på både kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling medan skolrepresentanterna inte upplevde detsamma i lika stor utsträckning. / This study has examined how municipalities in Stockholm County follow up the systematic quality work at the private school companies with which the municipality has an agreement to offer municipal adult education for its municipal residents.  The data collection method chosen was questionnaires sent to principals in the municipalities and to principals of private school companies. The questionnaire, which was aimed at municipalities, was sent to 22 principals who together represented all the municipalities in Stockholm County. The questionnaire, which was aimed at schools, was sent out to 39 principals representing private school companies that have agreements with one or more municipalities in Stockholm. The response rate for respondents from the municipalities was 46,1% and respondents from school was 28,2%. The total response rate ended up at 35,3%.  The results showed that the methods used by the municipalities included: ·         continuous contact with the schools during the semester  ·         physical visits to the schools ·         collecting student views ·         reading annual reports ·         requesting different types of documentation ·         requesting action plans when deficiencies are discovered ·         creation of forums for dialogue and exchange of experience The results showed ways in which the follow-up could lead to development:  ·         discovering deficiencies ·         the follow-up facilitates dialogue and further cooperation ·         support for current law and regulations ·         good examples could be highlighted.  The results and the analysis showed, however, that there was a certain discrepancy between the answers of municipal representatives and school representatives. The municipal representatives considered to a greater extent that the follow-up was designed with the aim of improving the education together with the school, that the documentation requested was used in a development work and that the follow-up has a focus on both quality assurance and quality improvement while the school representatives did not fully experienced it in the same way. / <p>2022-06-05</p>

Skolverket konstruerar och ger ut nationella prov för elever som studerar svenska som andraspråk på grundläggande nivå i grundskolan. Däremot finns inga nationella prov för vuxna elever på vuxenutbildningen. Elevernas provresultat kan ge en uppfattning om den tillägnade språkkunskapen i svenska är tillräcklig för att gå vidare till svenska som andraspråk på gymnasienivå. Denna mindre studie behandlar hur några lärare på vuxenutbildningen motiverar huruvida avslutande kursprov behövs eller inte. Hur detta formuleras i läroplanen för vuxenutbildningen och kursplanen för svenska som andraspråk undersöks också. Några språkforskares syn på kunskap, lärande och bedömning utgör den teoretiska utgångspunkten. De resultat studien visar, pekar på att avslutande kursprov efterfrågas av lärarna. Lärarna uppfattar att även elever efterfrågar dessa prov. Detta jämförs med de centrala dokumenten, som stödjer att avslutande prov ska ge lärare stöd i sin bedömning. Några teoretikers syn på kunskap, lärande, prov och bedömning behandlas också för att tydliggöra en motivering av avslutande kursprov. / Skolverket constructs and distributes final examination in Swedish as a second language. These tests are only given to younger students at compulsory level, not to adult students. The students' test results can give an idea of whether the language proficiency in Swedish is sufficient to move to Swedish as a secondary language at upper secondary level. This smaller study treats how teachers in adult education perceive whether or not the final exam test is necessary. How this is formulated in the curriculum for adult education and the syllabus for Swedish as a second language is also examined. Some language researchers' views on knowledge, learning and assessment constitute the theoretical point of origin. The results of the study indicate that the final exam tests are demanded by the teachers. Teachers perceive that even students request these tests. This is compared with the central documents supporting the final exam to provide teachers with support in their assessment. Some theorists' views on knowledge, learning, testing and assessment are also discussed to clarify a motivation for the final exam.