Sveriges väg in i det kunskapsintensiva samhället har bidragit till att mänskliga resurser och den kompetens de besitter kan ses som organisationers största konkurrensfördel. Samtidigt råder en låg grad av arbetslöshet vilket skapar en ökad konkurrens om arbetskraften för organisationerna på arbetsmarknaden. Organisationer kan stärka sin konkurrenskraft och säkra sin överlevnad på marknaden genom att arbeta med strategin Talent Management. Föreliggande studies syfte behandlar området Talent Management och på vilket sätt organisationer, genom strategin arbetar med att attrahera, utveckla och behålla personal. Syftet uppfylls genom att besvara studiens tre frågeställningar som berör arbetet med att attrahera personal genom Employer Branding, utveckla personal genom kompetensutveckling och behålla personal genom motivation. Dessa delar utgör även grunden för den teori som används i studien. Studien bygger på en kvalitativ metod där sju organisationer undersöks genom intervjuer med personer från respektive verksamhet. Merparten av intervjupersonerna är verksamma inom HR-området medan fåtal intervjupersoner besitter annan ledande befattning. För att genomföra analys och utläsa resultat används teoristyrd tematisk analys som metod. Studiens resultat visar att struktur och ansvarsfördelning av Talent Management och dess huvudområden är centralt för strategins implementering i organisationerna. Resultatet visar även att organisationerna lägger stor vikt vid området attrahera, medan arbetet inom området behålla har viss utvecklingspotential. Studiens resultat visar även att organisationerna ålägger chefer ett stort ansvar för delar inom arbetet med Talent Management.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lågstadielärare fortbildade sig för att kunna möta de krav som ställs på dem vad det gäller digitalisering av matematikundervisning samt hur detta hänger samman med deras upplevda kompetens samt användning av IKT i matematikundervisningen.För att uppfylla syftet samlades studiens empiriska data in via en webbaserad enkätundersökning, som besvarades av 76 lågstadielärare. Resultatet visade att de flesta lågstadielärarna kompetensutvecklade sig på en mängd varierande sätt såväl på den formella arenan som på den informella arenan. Dessutom framkom det i resultatet att de lågstadielärare som fortbildade sig via webbaserade kompetensutvecklingssätt på den formella arenan i kombination med alla sätt på den informella arenan, högst uppskattade sina kunskaper inom delområdena TCK, TPK och TPACK samt använde IKT på flest sätt inom flest matematikområden. Vidare framkom det också att majoriteten av lågstadielärare fortbildade sig på alla sätt på båda arenor.Dessa lågstadielärare upplevde ha höga kunskaper i alla tre delområden, men deras IKT-användning låg på genomsnittsnivån för studiens samtliga kompetensutvecklingsformer. / The purpose of this study was to research how primary school teachers developed their professional competences/knowledges to meet the demands placed on them regarding the digitalization of mathematics education and how this is related to their perceived knowledges and their use of ICT in mathematics education. In order to fulfill the purpose, the empirical data of the study was collected through a questionnaire, which answered by 76 primary school teachers. The result showed that the majority of teachers developed their professional competences/knowledges in a variety of ways, both I the formal and informal arena. Moreover, the result indicated that the prime school teachers who engaged in online professional development activities in the formal arena combined with both online and traditional development activities in the informal area, highly experienced their knowledges in the TCK, TPK och TPACK sub-areas and used ICT in the most variety ways in the most mathematical areas. Furthermore, it also emerged the majority of primary school teachers engaged in both online and traditional development activities in both areas. These primary school teachers experienced good knowledge in all three sub-areas, but their ICT usage was on the average level for all the professional development model of the study.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med digitala verktyg för att främja barns språkutveckling och hur de anser att det fungerar samt vilket behov av kompetensutveckling som pedagoger anser sig ha för att kunna genomföra ett bra digitaliseringsarbete för att främja barns språkutveckling. Undersökningen utgår ifrån forskning och litteratur om språkutveckling och digitala verktyg samt styrdokument. Som teoretisk utgångspunkt har sociokulturell teori använts. Med hjälp av en enkätundersökning har data samlats in från 98 pedagoger. Resultatet av studien visar att många pedagoger ser möjligheter med digitala verktyg för att främja barns språkutveckling samt har kunskaper om hur detta kan gå till samtidigt som en stor andel av pedagogerna uppgav att de saknade kunskaper inom området och därför önskade mer kunskap om digitaliseringens möjligheter. Slutsatser kan dras om att arbetet med att främja barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg kräver kompetenta pedagoger vilka i sin tur kan vara i behov av stöd och vägledning för att de ska kunna genomföra uppdraget. Att rektorer lyssnar på pedagogernas önskemål om struktur gällande digitalisering kan vara en viktig del i detta.

No description available.

Jacobson, J. Sjuksköterskans omvårdnadskompetens och kompetensutveckling. En intervjustudie om första linjens chefers erfarenheter. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund. Forskning indikerar att sjuksköterskans omvårdnadskompetens inte alltid tillvaratas. Detta innebär att ett relevant chefs- och ledarskap och att goda strukturer för omvårdnad som ser till sjuksköterskors kompetens och möjlighet till att utvecklas har blivit allt viktigare. I dagsläget saknas dock relevant kunskap om hur chefer erfar sjuksköterskors omvårdnadskompetens och deras möjligheten till kompetensutveckling. Syfte. Studiens syfte var dels att undersöka hur första linjens chefer erfor sjuksköterskors omvårdnadskompetens och kompetensutveckling, samt att undersöka hur deras erfarenhet reflekterades i två av magnetmodellens område: strukturer för personlig utveckling och auktoritet för sjuksköterskor, samt utvecklande ledarskap för sjuksköterskor. Metod. Studien utfördes med en kvalitativ metod. Data samlades in genom intervjuer med första linjens chefer inom Region Skåne. Den transkriberade texten analyserades både deduktivt och induktivt. Resultat. Den induktiva analysen tolkades att kunna förstås utifrån två huvudkategorier; omvårdnad i skuggan av den medicinska vården och kompetensutveckling generellt inte en prioritet. Den deduktiva analysen tolkades att delvis kunna förstås utifrån magnetkriteriet professionell utveckling medan de övriga fyra magnetkriterierna; kvalité på ledarskapet av omvårdnaden, organisationens struktur, medarbetarpolicys och program för kompetensutveckling, synen på omvårdnadens innehåll och betydelse, inte reflekterades lika väl i den transkriberade texten. Resultatet indikerar att omvårdnadskompetens behöver tas tillvara på och utvecklas. Organisatoriska strukturer behöver samtidigt tydliggöras. Slutsats. Första linjen chefer behöver ges förutsättningar att planera, samordna, strukturera och utveckla omvårdnaden. Centrala kärnkompetenser, förändrade arbetssätt och tydliga karriärvägar som främja teamsamarbetet torde kunna underlätta att uppnå en kvalitativ omvårdnad med fokus på ett personcentrerat förhållningssätt. Nyckelord: kompetensutveckling, kvalitativ forskning, magnetmodellen, omvårdnad och omvårdnadskompetens / Jacobson, J, Nurses nursing skills and competence development. An interview study about first levels managers experiences. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background. Research indicates that the nurse's nursing skills are not always utilized. This means that relevant management and leadership and that good nursing structures that look for nursing skills and the opportunity to develop have become increasingly important. At present, however, relevant knowledge is lacking about how managers experience nursing skills in nursing and their ability to develop skills. Purpose. The purpose of the study was partly to examine how the first-line managers are in charge of nursing skills and competence development, and to investigate how their experience was reflected in two of the magnetic model's area: structures for personal development and authority for nurses, as well as developing leadership for nurses. Method. The study was performed with a qualitative method. Data was collected through interviews with first-line managers in Region Skåne. The transcribed text was analyzed both deductively and inductively. Results. The inductive analysis was interpreted to be understood from two main categories; nursing in the shadow of medical care and skills development generally not a priority. The deductive analysis was interpreted to be partly understood from the magnetic criterion of professional development while the other four magnetic criteria; quality of the nursing leadership, the organization's structure, employee policies and programs for competence development, the view of the content and importance of nursing, were not reflected equally well in the transcribed text. The result indicates that nursing skills need to be utilized and developed. At the same time, organizational structures need to be clarified. Conclusion. First line managers need to be given the conditions to plan, coordinate, structure and develop the nursing care. Central core competencies, changed working methods and clear career paths that promote team collaboration should be able to facilitate a qualitative nursing with a focus on a person-centered approach.Keywords: competence development, magnet model, nurses nursing skills, nursing, qualitative research

Begreppen organisationskultur och kompetensutvecklingsinsatser är båda väl utforskade ur en organisatorisk aspekt och även dess förankring till varandra. I befintlig litteratur saknas studier som fokuserar på individens synvinkel vilket lett fram till studiens syfte: Att beskriva individens upplevda organisationskultur i två olika organisationer samt förklara hur denna syn påverkar upplevelsen av kompetensutvecklingsinsatser. Detta syfte besvaras med hjälp av två forskningsfrågor: 1. Vilken är individens upplevelse av företagets organisationskultur? 2. Hur påverkar individuell upplevelse av företagets organisationskultur individens upplevelse av kompetensutvecklingsinsatser? Då inga studier med samma individuella perspektiv gjorts tidigare kan resultatet präglas av många faktorer. För att bemöta detta förhåller sig studien induktivt. Genom en kvalitativ metod samt genom semistrukturerade intervjuer på respondenternas arbetsplats har empiri samlats in. Denna data bearbetas sedan med hjälp av ett hermeneutiskt förhållningssätt. Detta leder fram till fyra kategorier som respondenterna valt för att beskriva verksamheternas organisationskulturer. Dessa kategorier är hierarki, relationer med kollegor och chefer, transparens samt organisatoriska mål och milstolpar. Genom vidare analys identifieras fyra teman inom dessa kategorier som tycks prägla individens syn på organisationskultur. Dessa teman används för att besvara studiens första forskningsfråga. De fyra teman är individuell upplevd rangordning, relationers utveckling över tid, graden av öppenhet inom organisationen samt tillgängligheten av organisatoriska och individuella mål. Men hjälp av dessa teman, bakgrunden till studien, förankring till nya teorier samt genom jämförelser skapas en figur. Denna figur bidrar i sin tur till insikt i hur upplevd organisationskultur påverkar upplevelsen av individens kompetensutvecklingsinsatser. / The concepts of organizational culture and human resource development are both well researched from an organizational aspect and also their connection with one another. In existing literature studies with a focus of the individual aspect is missing which has led to the purpose of the study: Describe the individual’s experienced organizational culture in two specific organizations and to explain how this point of view affect the experience of competence development. This purpose is separated into two research questions: 1. What is the individual experience of the culture within the organization? 2. How does the individual experience of the organizational culture affect the individual experienced outcome of human resource development? The lack of earlier similar studies with an individual focus makes it so that many factors can characterize the results. In response to this the study maintains an inductive manner. The data is collected through a qualitative method and through semi-structured interviews at the respondent’s workplace. This data is then processed through a hermeneutic approach. This leads to four categories that the respondents have used to describe their organizational culture. These categories are hierarchy, relationships between employees and manager, transparency and lastly organizational goals and milestones. Through further analysis four other categories are found within the first ones that seems to affect the individual’s view of the organizational culture and thereby answering the study’s first question. These categories are individual experienced rank, relationships development through time, the degree of openness within the organization and lastly the availability of the organization’s goals and milestones. With the help of these categories, background, anchoring with new theories together with comparison between the cases, a new model is created. This model helps to get an understanding of how experienced organizational culture affects the experienced outcome of the individual human resource development.

Syftet med den här studien har varit att studera hur kompetensutveckling påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse och hälsa, genom att ställa frågor om deras upplevelser av arbete, kompetensutveckling och lärande. Data samlades in från 129 projekt- och serviceledare på ett svenskt tjänsteföretag med hjälp av ett webbaserat enkätverktyg. Enkätens frågor formulerades utifrån de psykosociala faktorer som enligt tidigare forskning, främjar lärande och hälsa på en arbetsplats. Hypotesen om att kompetensutveckling påverkar medarbetaren, testades genom att jämföra skillnader utifrån respondenternas olika bakgrund och samband mellan olika variabler. Resultatet visar att utebliven kompetensutveckling påverkar medarbetarens arbetstillfredsställelse negativt, samtidigt som resultatet motsäger förväntningarna om att finna ett samband mellan arbetstillfredsställelse och att brister i arbetet går ut över hälsan. Då uppfattningar och värderingar är beroende av individuella faktorer så som yrkeskategori och erfarenhet, gör att studiens resultat inte är representativt för medarbetare inom andra branscher eller för andra yrkesgrupper på samma arbetsplats. Resultatet av studien kan vara ett stöd för aktuell arbetsplats i deras förbättringsarbete för lärande och kompetensutveckling av sina projekt- och serviceledare. En förhoppning är att studien kan bidra till ökad kunskap om arbetslivspedagogiska förutsättningar för lärande och utveckling i arbetslivet men också för att utöka medarbetarens förståelse för och medvetenhet om betydelsen av bildningsidealet det livslånga lärandet.

I vilken utsträckning åstadkommer ledarskapsutveckling effekter och resultat för de företag som bekostar och upphandlar ledarprogram? I föreliggande uppsats undersöks vilka effekter och resultat som kan härledas till företagsinterna program genom djupintervjuer av respondenter inom Folktandvården Skåne.  Undersökningen visar att programmet gett effekter på individuell och organisatorisk nivå - framförallt i en förflyttning från ett operationellt till ett mer relationellt perspektiv men också i fråga om en utvecklad helhetssyn på uppdraget som framförallt visar sig i ett utvecklat ledningsgruppsarbete.  Resultaten visar också att utformningen av programmen har betydelse i fråga om verksamhetsnära integration. Individer utvecklar såväl chefs- som ledarkompetens samtidigt som organisationen genom samordning av program och verksamhetsutveckling skapar goda förutsättningar för tillämpning av lärande.  Resultaten visar också att programmen och aktiviteter i företaget kan utgöra interna handlingsarenor, där ledarna genom interaktion i handling, utvecklar verksamhetsnära lärande och kunskap tillsammans med andra chefer där den egna kompetensen prövas och bekräftas.

Syftet med studien är att genomföra en uppföljningsstudie för att undersöka hur förskollärare konstruerar sin undervisning, om genomgången kompetensutveckling har förändrat dessa konstruktioner i relation till det undervisande uppdraget i förskolan samt vilka utmaningar och möjligheter förskollärare ser i dessa undervisningskonstruktioner. Studien har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som grund, där fokus är att undersöka förskollärarnas tolkningar och beskrivningar av detta. Studiens analysram utgick från tre olika teman, Förskollärarnas konstruktioner av undervisning, Förskollärarnas syn på undervisningens utmaningar och möjligheter och Kompetensutvecklingens påverkan på konstruktioner av undervisning. Studiens resultat visar sammanfattningsvis att det liksom i den tidigare studien från 2018 fortfarande föreligger otydligheter och missuppfattningar angående undervisningsbegreppets innebörd och att det fortfarande finns olika uppfattningar om vad undervisning är, vilket framgår av hur förskollärarna beskriver och konstruerar sin undervisning. Positivt är emellertid att den kompetensutvecklingen som förskollärarna genomgått under året har lett till ökad medvetenhet om undervisningsbegreppets innebörd, vilket är ett steg i rätt riktning. Studien visar också på att kontinuerlig kompetensutveckling är en förutsättning och en nödvändighet för att nå en samsyn om undervisningens konstruktioner så att undervisning ska kunna ske likvärdigt i alla förskolor.

Kraven på en likvärdig förskola med hög kvalitet, och därmed förskollärare med hög kompetens, har ökat och dessa krav kan upplevas överväldigande om inte rätt förutsättningar ges. En förutsättning för hög kvalitet i förskolan är kompetensutveckling. Därför riktades denna studie mot förskollärares syn på förutsättningar för kompetensutveckling och specialpedagogens roll i detta arbete. I denna kvalitativa studie har åtta förskollärare intervjuats och dess resultat har sedan analyserats med hjälp av teorin om KASAM. I studiens resultat framträdde förutsättningar såsom den egna viljan, tid, en stabil arbetssituation och att lära på olika sätt, som väsentliga för att förskollärarna skulle kunna öka sin kompetens med hjälp av kompetensutveckling. Dock fanns det ibland brister i dessa förutsättningar, vilket förskollärarna menade kunde innebära dåligt mående och att energi då kan saknas för att kunna ägna sig åt kompetensutveckling och förändringsarbete. De såg också olika på huruvida de själva hade möjlighet att påverka förskolans faktiska förutsättningar. Vidare bör specialpedagogen enligt studiens resultat vara lyhörd, delaktig och närvarande i verksamheten, för att kunna vara den stimulans som krävs för att en kompetenshöjning ska kunna ske.