Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka digitalisering och dess påverkan på kompetens och kompetensförsörjning inom svenska myndigheter. Detta med avseende på det 16:e hållbarhetsmålet, framtaget av FN, som syftar till att främja fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen för en hållbar utveckling. För att uppnå denna vision studeras e-förvaltning och dess inverkan på samhället. Insamling av primärdata har skett genom semistrukturerade intervjuer. Vidare har sekundärdata tillämpats i form av statistik för att stödja en del påståenden. Utifrån denna studie kan det konstateras att digitalisering inom de studerade myndigheterna dels bidragit till att ersätta arbetsuppgifter och dels till att förändra arbetsverktyg. De nya arbetsuppgifterna och arbetsprocesserna har ställt ökade krav på nya kompetenser bland medarbetarna inom den operativa verksamheten. Främst handlar det om en ökad digital kompetens hos medarbetare. Beroende på den digitala mognaden och införandet av digital teknologi varierar efterfrågan på den digitala kompetensen. Ur myndighetens perspektiv har digitaliseringen bidragit till ökad kompetensnivå. Detta har medfört att arbetsuppgifternas process och resultat blir av högre kvalitet. / The purpose of this thesis has been to study how digitalization has affected competency and competency management within Swedish authorities. This regards to the sixteenth sustainable goal developed by the UN which purpose is to promote peaceful, equitable and inclusive societies for a sustainable development. E-governance and its effect on the society is being studied to achieve the vision of a sustainable development. Collection of data has included primary data in the form of semi-structured interviews. Further on, secondary data have been applied in form of statistics for varying contexts. Based on the study’s findings it can be confirmed that the digital transformation within the examined authorities partially has contributed to replace professional tasks and partially to change the working tools used in the operation. The new professional tasks and their applied processes have contributed to higher demands of new competencies within the operation. It is mainly about an increased digital competency of employees. Depending on the digital maturity and the implementation of new technologies, the demand of digital competence varies between the authorities.

There exists a huge amount of quantitative research about organizational commitment, the psychological contract and its relevance for retention. We do, however notice a lack of qualitative research when it comes to commitment, the psychological contract and how different factors cooperate to achieve retention. Because of this, we would like to highlight the expectations employees have as well as which factors that make them committed to their organization, using a qualitative method. Through 15 semi-structured interviews with managers at IKEA Kalmar, we tried to identify what matters most för their wish to stay. We made the decision based on the assumption that managers will provide better inputs for our purpose thanks to a better insight regards to longer employment. One interview was held with the HR manager to provide the study with the organization's perspective. This study shows that professional and personal development and the work with employer branding and culture develop commitment and are a part of the psychological contract and important for managers’ willingness to stay. We also noticed that employee development is a part of the organization's culture, and that the factors cooperate to increase retention. These factors are important to uphold, as this study shows that they can increase over time in relevance, and continually affects commitment. We have also seen that what most affects retention in this context is the emotional bond between employee and organization, affective commitment. / Det finns stora mängder forskning om organizational commitment, det psykologiska kontraktet och dess relevans för anställdas önskan att stanna i en organisation av kvantitativ karaktär. Dock återfinns det en avsaknad av kvalitativ forskning ifråga om vad det är som har betydelse för att man vill stanna i en organisation i ljuset av organizational commitment, det psykologiska kontraktet och hur olika faktorer samspelar till det. Därför ville vi med en kvalitativ studie belysa vilka förväntningar anställda har och vilka faktorer som gör anställda committed till deras organisation. Vi genomförde 15 semistrukturerade intervjuer på IKEA Kalmar där chefer fick beskriva deras upplevelser och tankar kring vad som hade betydelse för att de ville stanna. Vi valde att fokusera på grupp- och avdelningschefer då IKEA är känt för sin internrekrytering och då vi ansåg att dessa är väl insatta i organisationen och har en bra erfarenhet då de har arbetat där en längre tid. En utav intervjuerna gjordes med en HRchef för att få organisationens perspektiv på varför anställda stannar och hur de arbetar med att behålla dem. Studien visar att kompetens- och karriärutveckling och arbetet med employer branding och organisationskultur, utvecklar commitment och ses som en del av det psykologiska kontraktet och har betydelse för chefernas vilja att stanna. Vi har även sett att aspekter såsom utveckling som har betydelse, inkluderas i organisationskulturen. Resultatet visar på att kompetens- och karriärutveckling och employer branding samverkar till viljan att stanna. Studien visar också på att de betydelsefulla aspekterna är viktiga att upprätthålla då de ökar i betydelse över tid och att commitment utvecklas över tid. Vi har också sett att det som mest förklarar att man vill stanna är att man känner ett känslomässigt band, affective commitment, till organisationen.

Denna studie syftar till att ge chefer bättre förutsättningar att coacha personal genom att undersöka vilka svårigheter och utmaningar de kan möta i ett coachande (pedagogiskt) ledarskap. Extra fokus riktas mot faktorer som påverkar förutsättningarna för just chefer att coacha i sin chefsroll, som dubbla arbetsroller och personalens mottaglighet. Ansatsen är av kvalitativ design och semistrukturerade intervjuer användes som metod. Utifrån kriterierna att vara chef med personal- och verksamhetsansvar, samt anse sig själv bedriva ett coachande ledarskap, intervjuades fem chefer. Säljö’s (2014) tolkning av det sociokulturella perspektivet har utgjort grund för tematisk analys. Resultaten visar att begreppet coachning definieras på olika sätt av olika chefer, och att det finns en uppfattad fördel om alla visste vad coachning innebar. Det kan vara svårt att hitta tid att coacha i chefsrollen och alla personer inblandade påverkar förutsättningarna. En god relation mellan chef och mottagare är av stor vikt och coachningens effekter påverkar motivationen. Resultaten visar även att ett coachande ledarskap behöver kombineras med andra former av ledarskap, och att avvägningen för användning är svår. Studien bidrar till en ökad förståelse för svårigheter och utmaningar chefer kan möta i ett coachande ledarskap, vilka med förhoppning kan avhjälpas och därmed bidra till ökad kompetensutveckling hos personal.

Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt Learning study kan fungera som modell för att utveckla kollegialt lärande och bidra till utbyte av erfarenheter mellan lärare i kommunal musik- och kulturskola. För att undersöka detta har ett arbetslag bestående av fyra gitarrlärare vid en kommunal musikskola fått genomföra en gemensam Learning study, med författaren som handledare. I studien användes en kombination av observation och intervju som metod för att följa arbetet och ta del av de deltagande lärarnas upplevelse av Learning study. Resultatet visade att det, genom att använda modellen Learning study, skapades kollegiala samtal och erfarenhetsutbyten som de deltagande lärarna knappt upplevt tidigare, trots lång erfarenhet i yrket. Likaså är ett resultat att modellen inspirerat lärarna till att prova nya idéer i den egna undervisningen. / The purpose of this study was to investigate how Learning Study can act as a model for developing collegial learning and contribute to experience-sharing between teachers in the Community School of Arts and Music. In order to investigate this, four guitar teachers at a Community School of Music has participated in a joint learning study, with the author as a researcher/facilitator. To evaluate the process and taking part of the participating teachers’ experience of learning study a method combining observation and interview was used. The result shows that by using the learning study method a kind of collegial conversations and experience-sharing was created, which the participating teachers had not experienced before. It also inspired the teachers to try new ideas in their own teaching.

Utbildning pekas ofta ut i såväl internationella som nationella styrdokument som centralt för att kunna skapa hållbar utveckling. Det saknas dock fortfarande en hel del kunskap om hur utbildning kan utformas och genomföras för att stärka handlingskompetens och miljömedvetenhet hos elever och studenter. Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp lärare i grundskolans årskurs f-5 uppfattar begreppet lärande för hållbar utveckling och hur de uttrycker att de förhåller sig till det i  sin egen undervisningspraktik samt om och på vilket sätt deras uppfattningar förändras under en kompetensutvecklingsinsats utformad som en studiecirkel som pågår under ett års tid. Studien är genomförd med blandad metod. Forskningsdesignen är en före-efter experimentell design med en kvalitativ uppföljning till den experimentella delen av datainsamlingen. En enkätundersökning genomfördes före och efter studiecirkelns genomförande och analyserades med SPSS icke-parametriskt Wilcoxon signed rank-test. De uppföljande intervjuerna analyserades med en fenomenografisk ansats. Resultaten visar att lärarna ändrade sina uppfattningar om vad lärande för hållbar utveckling kan vara till både innehåll och uttryck. Lärarna ger uttryck för ett större mod att utveckla sin undervisning att bli mer utmanande för elevernas tänkande och innehålla fler inslag av verkliga kontexter. Det går däremot inte att säga något om vad som faktiskt händer i deras undervisning och vad det som sker i undervisningen gör för elevernas förståelse, utveckling av nyckelkompetenser, motivation och engagemang för att arbeta för en hållbar framtid.

This thesis is a part of Master Degree within the field of Education science at Kristianstad University. The aim of this study is based on a few informants’ descriptions and experiences of the schools in a municipal school changed their work to increase inclusion for students with Autism Spectrum Disorders (ASD). The focus of the study is the changes which have been implemented, how it has influenced the student group's schooling and what success factors and challenges the school has encountered. According to the Swedish Education Act, shall the Swedish regular school be available to all scholars. However, several studies and accounts show that primary schools have found it difficult to meet the educational needs of students with ASD.  The national board of education (2009) and The Swedish schools inspectorate (2012) criticizing the school for not investigating the students' needs and supply adequate support. The study was conducted by a qualitative approach; data were collected through semi-structured - and focus interviews. The choice to use interviews are based on interesting to let each informant describes how their school, meet and educated students with ASD and what elements they consider important developments of an inclusive school for pupils with ASD. The implication of the results confirms that by increasing the knowledge about autism spectrum disorders of the instructors, the school has developed a more including learning environment for the students. By creating, a flexible organization in the school’s students gives the chance to be in school on their own terms. Belonging to a class on their own terms, with the possibility of instructing in different contexts, has increased the presence of many students.

Studien ämnar skapa förståelse om hur lärande möjliggörs för tidigare deltagare inom ett program för potentiella chefer. För att undersöka syftet definierades tre frågeställningar: “Hur beskriver deltagarna den lärmiljö programmet utgör?”, “Vilka konsekvenser uppges denna miljö generera till?” och “Hur kan dessa konsekvenser förstås, beskrivas och analyseras i termer av drivkrafter för lärande?”.   I studien genomfördes sju semi-strukturerade intervjuer med tidigare deltagare från utbildningsprogrammet på Försäkringskassan och därmed studerades deltagarnas upplevelser av hur lärande möjliggörs inom programmet. Materialet analyserades utifrån ett kontextuellt perspektiv på lärande samt drivkrafter för lärande. Ur materialet framkom fyra övergripande teman: Förväntningar, Programmets innehåll, Riktlinjer och Bekräftelse, vilka speglar hur lärande möjliggörs för programmets deltagare. Det framkom i resultatet att programmet var av varierande behållning för deltagarna. Resultatet visade även att studiens teman är väl sammankopplade till varandra och visar hur lärande kan möjliggöras inom programmets lärmiljö. / The study aims to create an understanding of how learning is enabled for former participants in a program for potential managers. In order to investigate this purpose, three questions were formed: “How do the participants describe the learning environment of the program?”, “Which consequences can this environment generate to?” and “How can these consequences, be understood, described and analysed in terms of motivations of learning?”.   The study was carried of seven semi-structured interviews with former participants of the training program at Försäkringskassan and the participants’ experience of how learning is enabled within the program was studied. The material was analysed from a contextual perspective of learning and motivations for learning. From the material it appeared four main themes: Expectations, Program contents, Guidelines, Confirmation, which reflects how learning is enabled for the participants of the program. Results showed that the benefits in the program varied amongst the participants. The results also showed that the themes in the study are well related to each other and is showing how learning can be enabled within learning environment of the program.

Syftet med föreliggande studie är att med avstamp i tanken om det livslånga lärandet, via teorier om situerat lärande, vilka utvecklats av Jean Lave och Etienne Wenger och i kombination med teorier om informellt lärande och lärande gemenskaper, undersöka hur aktivt deltagande i en facebookgrupp för förskoleanställda kan förstås som bidragande till dessas kompetensutveckling. Mina två frågeställningar fokuserar på vilka kategorier av pedagogisk kompetens som väcker störst engagemang samt vilka språkhandlingar deltagarna nyttjar för att skapa förutsättningar för lärande i diskussionerna. Genom att besvara dessa frågor kan jag visa att en majoritet av diskussionerna går att placera i någon av Lee S. Shulmans kategorier för pedagogisk kompetens (PCK) och därmed kan beskrivas som praxisrelaterade. Jag kan också beskriva de språkhandlingar som tydligast skildrar en lärande ambition hos deltagarna som varande rådgivning respektive tips. Med hjälp av dessa språkhandlingar kan deltagarna tränga in i de pedagogiska frågeställningarna och skapa förutsättningar för ny eller utvidgad kunskap under diskussionens gång. Studiens resultat visar att facebookgruppen dessa diskussioner äger rum i kan beskrivas som en lärande gemenskap. Här ägnar sig deltagarna åt ett frivilligt, demokratiserat, informellt lärande i syfte att utveckla den egna pedagogiska kompetensen eller verksamheten. Av resultatet har jag kunnat göra ytterligare observationer: Med utgångspunkt i hur diskussionerna i den dominerande kategorin (KEC) präglades av att vara mer praktik- än praxisnära resonerar jag i diskussionsdelen angående hur detta kan vara ett tecken på att de anställdas förutsättningar att utöva sitt uppdrag även påverkar deras förutsättningar för fortsatt lärande och utveckling – så kallad ”beprövad erfarenhet” – kring detta uppdrag. Jag ser också hur informellt lärande har både styrkor och svagheter som tjänar på att utforskas ytterligare. Kanske, reflekterar jag, ligger det informella lärandets egentliga värde i dess förmåga att komplettera och – om det tillåts – transcendera det formella? Sammanfattningsvis kan studien på en övergripande nivå förstås som en slags hyllning till det informella lärandet. Frågan är inte hur, utan i hur hög grad och på vilket sätt deltagandet i dessa lärande gemenskaper utvecklar deltagarnas kompetens och i förlängningen även praxis.

No description available.