This study is interesting because it highlights an imminent problem for the labor market and how Folkuniversitetets mission Support and Matching can prepare for the future labor market. The study was conducted on Folkuniversitetets assignment Support and Matching (in short STOM) in the regions of Stockholm and Sörmland. The purpose of the study was to provide suggestions on supporting processes and practical tools for the staff of STOM in handling applicants to Folkuniversitetet. To achive the purpose, the purpose has been divided into the following questions: - What processes are applicable to STOM? - What skills are needed for staff in the future? - How to create awareness amon applicants? In order to answer there questions, a number of semi-structured interviews have been conducted, both with supervisors at Folkuniversitetet but also from other actors who have insight into the labor market. The analysis also showed the results through a cause-effect diagram with "five why" as basis, a tree diagram and SMARTa target were used. The results show that a change is taking place in the labor market due to the reform of Employment Services and due to hand over the assignment to Support and Matching to external actors. The handover of Support and Matching will end up with actors outside the Employment Service. The analysis showed that open data is the future of the labor market, the skills needed for it are in open data management and AI and can be aquired through external training. Furthermore, the analysis also showed that Folkuniversitetet can use the strategy "pull" and its strong brand in social media and news sites to increase knowledge about Support and Matching. / Den här studien är intressant eftersom den belyser ett stundande problem för arbetsmarknaden och hur Folkuniversitetets uppdrag Stöd och Matchning kan förbereda sig för framtidens arbetsmarknad.    Studien har genomförts på Folkuniversitetets uppdrag Stöd och Matchning (förkortas STOM) i regionerna Stockholm och Sörmland. Bakgrunden till studien är att Arbetsförmedlingen genomför en reform som kommer resultera i att externa aktörer kommer behöva identifiera och attrahera sitt eget klientel. Det är en ny framtida arbetsmarknad som lutar mer och mer åt digitalisering. Syftet med studien är därmed att lämna förslag på stödjande processer och praktiska verktyg för personalen för STOM i hantering av sökande till Folkuniversitetet. För att nå syftet har syftet delats upp i följande frågor: -       Vilka processer är tillämpliga för digitalisering av STOM? -       Vilka kompetenser behövs det för personalen i framtiden? -       Hur ska man skapa kännedom hos sökande?  För att kunna besvara dessa frågor har ett antal semi-strukturerade intervjuer gjorts, både med handledare på Folkuniversitetet men även från andra aktörer som har inblick i arbetsmarknaden. Analysen visade att Folkuniversitetet har en förändring framför sig som bygger på öppen data, kompetens behövs för att börja arbeta mot öppen datahantering. Resultaten redovisas genom en egentolkad orsaks-verkan-diagram med ”fem varför” som grund, vidare användes även ett träddiagram och SMARTa-mål.  Analysen visade även att öppen data är framtiden för arbetsmarknaden, den kompetens som behövs inom öppen datahantering och AI kan införskaffas genom extern utbildning. Vidare visade analysen även att Folkuniversitetet kan använda sig av strategin ”pull” och sitt starka varumärke i sociala medier och nyhetssidor för att öka kännedomen om Stöd och Matchning.

Bakgrund: De nationella riktlinjerna i Vårdhandboken anger att sårbehandling är sjuksköterskans ansvarsområde, trots att undersköterskor oftast sköter uppgiften. Det finns inget hinder i lagstiftningen att sårbehandlingen överlåts på undersköterskan, förutsatt att vården är patientsäker. Forskning visar att sjuksköterskor ofta känner sig osäkra gällande sårbehandlingar, men forskning om undersköterskors erfarenheter saknas. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter av att vårda patienter med svårläkta sår på vårdavdelningar. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor och åtta undersköterskor analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Deltagarna beskrev att undersköterskor vanligen utför såromläggningar och att sjuksköterskor i varierande utsträckning försöker följa behandlingen, men att tidspress utgjorde ett hinder för sjuksköterskornas önskan om att vara mer delaktiga. Det framkom att sårbehandling är en komplex uppgift, för vilken de flesta ansåg att de inte hade tillräcklig kompetens. Stöd hämtades från erfarna kollegor och teamet runt patienten som bland annat bestod av sårexperter från Sårcentrum. Slutsats: Vårdgivaren behöver inse att komplexiteten i vården av patienter med svårläkta sår utmanar målet om god och säker vård. Därför krävs personal väl förberedd för uppgiften, både genom en god teoretisk grund och omfattande klinisk erfarenhet av sårbehandlingar – som ges den tid som faktiskt behövs. / Background: The National guidelines stipulate that wound care is the registered nurse's area of ​​responsibility, but usually assistant nurses perform the task. There is no hinder in legislation to entrust the task to assistant nurses, provided the care remains safe. Research shows that nurses often feel uncertain about wound care, but research on assistant nurses' experiences is lacking. The purpose: To describe registered nurses 'and assistant nurses' experiences of caring for patients with difficult-to-heal wounds in care units. Method: Semi-structured interviews with seven registered nurses and eight assistant nurses were analyzed with manifest qualitative content analysis with inductive approach. Results: Participants described that assistant nurses usually perform the wound care and that registered nurses try to follow the treatment to varying degrees, but that the time pressure constituted an obstacle to nurses' desire to be more involved. The result showed that wound care is a complex task, for which many felt they lacked sufficient competence. Support was obtained from experienced colleagues and the team around the patient, which consisted of wound specialists from the Wound Center. Conclusion: The caregiver needs to realize that the complexity of caring for patients with hard-to-heal-wounds is a challenge to patient safety and hence requires competent staff who are well prepared for the task, both through a theoretical basis and frequent practice of wound care that is granted the time actually required.

As the world changes, the European Parliament   and the Swedish Government have decided to digitize the school system. The   implementation of digitalization in the Swedish school system is supposed to   take place in a short period of time. In the subjects of mathematics and   technology, the teachers are supposed to use programming in their teaching.   Programming is a subject in which most teacher lack knowledge and they are   the ones who will ultimately introduce programming into their classes. This   report examines the needs of the teachers in relation to the plans of the   school management and the plans of the municipality, regarding the   introduction of programming in mathematics and technology education.     The report is based on a qualitative   cross-sectional study during the time period for the introduction in the   Swedish school. The information was obtained via semi-structured interviews   with three teachers and a school leader at one school, as well as a   digitization strategist, in a local municipality to Stockholm. The school and   municipalities were chosen by stratified selection combined with the   proximity principle and the material was analyzed by deductive thematic   analysis.   The study shows that many interacting factors   affect the teachers' introduction of programming in teaching. These factors   are external influencing factors such as government decisions, curricula and   the municipality's digitization strategies, but also school management   decisions, functioning technology and infrastructure. Tools such as teaching   aids, concerns about lack of time through the introduction of another element   in teaching and the need for competence development are also important   factors that influence the introduction of programming in mathematics and   technology teaching. The teachers are largely dependent on competence   development as they are now expected to teach in what they feel to be an   almost entirely new topic.   The following factors that, according to this   study, will benefit the teachers in their introduction of programming in   teaching is as follows. An opportunity to get education in programming and   time for teachers to joint reflection and discussion about teaching in   programming, preferably both in the municipality and in their own school.   Clear information on how the teachers 'continuing education should go and   what requirements are placed on them, but also help in relation to the   increased amount of content in the teaching could also improve the teachers'   opportunities. Finally, support in finding tools which can help teachers to   use programming in mathematics and technology teaching would be helpful to   the teachers. / Förändringar i omvärlden har   lett till att Europaparlamentet och Sveriges regering har beslutat att   digitalisera undervisningen i skolan. Införandet i den svenska skolan sker   under en kort tidsperiod och i ämnena matematik och teknik skall lärarna använda   programmering i sin undervisning, ett ämne i vilket de flesta saknar kunskap.   Lärarna är de som ytterst skall införa programmering i undervisningen och   denna rapport undersöker lärares behov i förhållande till skolledning och   kommuns planer gällande programmeringens införande i matematik- och   teknikundervisning.   Rapporten bygger på en   kvalitativ tvärsnittsstudie under tidsperioden för införandet i den svenska   skolan. Informationen inhämtades via semistrukturerade intervjuer med tre   lärare och en skolledare på en skola, samt en digitaliseringsstrateg, i en   kranskommun till Stockholm. Skolor och kommun valdes genom stratifierat urval   kombinerat med närhetsprincipen och materialet analyserades genom deduktiv   tematisk analys.   Studien visar att många   samverkande faktorer påverkar lärarnas införande av programmering i   undervisningen. Dessa faktorer är yttre påverkansfaktorer som   regeringsbeslut, läroplaner och kommunens digitaliseringsstrategier, men även   skolledningsbeslut, fungerande teknik och infrastruktur. Verktyg som   läromedel, oro kring tidsbrist genom införande av ytterligare ett moment i   undervisningen och behov av kompetensutveckling är också viktiga faktorer som   påverkar införandet av programmering i matematik- och teknikundervisningen.   Lärarna är till största delen beroende av kompetensutveckling då de nu   förväntas undervisa i vad några av respondenterna kallar nästan ett helt nytt   ämne.   De faktorer som enligt denna   studie skulle vara positiva för lärarnas införande av programmering i   undervisningen är möjlighet till fortbildning i programmering och tid för   lärare till gemensam reflektion och diskussion kring undervisning i   programmering. Tydlig information om hur lärarnas fortbildning skall gå till   och vilka krav som ställs på dem, men även hjälp med att förhålla sig till   den ökade mängden innehåll i undervisningen skulle även kunna förbättra   lärarnas möjligheter. Till sist skulle stöd kring vilka verktyg som finns   till förfogande för programmering i matematik och teknikundervisning vara   lärarna till hjälp.

Studiens syfte har varit att undersöka och få en förståelse för hur tjänstemän på ett medelstort företag värderar och motiveras till kompetensutveckling. Vi har vidare velat undersöka utifrån chefernas reflektioner företagets behov och vilka möjligheter kompetensutveckling kan innebära för individen och organisationen. Metoden som användes har varit en kvalitativ metod och det empiriska materialet har erhållits genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog åtta respondenter, två chefer och sex tjänstemän. Studiens resultat analyserades med hjälp av tidigare forskning och teoretiska ramverk som ansågs relevanta för undersökningsområdet. Resultatet visade att respondenterna var positiva till kompetensutveckling. Det som också framkom var att det som respondenterna värderade mest inom området kompetensutveckling var kompetensutbytet som skedde mellan företagets anställda. Det har utifrån resultatet framkommit att det kompetensutbyte som skedde inom organisationen, varit det som givit de anställda mest värde vid kompetensutveckling. Ytterligare satsning inom området har kunnat leda till ett ökat kompetensutbyte inom verksamheten. / The purpose of the study has been to investigate and gain an understanding of how officials at a medium-sized company value and motivate their skills development. We also wanted to investigate, based on the managers' reflections, on the company's needs and what opportunities development of skills can mean for the individual and the organization. The method that has been chosen is a qualitative method and the empirical material was obtained through semi-structured interviews. Eight respondents, two managers and six officials participated in the study. The study's results were analyzed using previous research and theoretical frameworks that were considered relevant to the study. The results showed that the respondents were positive about competence development. What also emerged, was that the respondents valued most in the area, was the exchange of skills that took place between the company's employees when developing skills. Based on the results, it has emerged that the exchange of skills in the organization, has been what has given the employees the most value in competence development. Further investment in the area has been able to lead to an increased exchange of skills within the business.

Testing and analysis of measurement data is a major part of the workday for development engineers within the section Fluid and Emission Treatment to assure the quality of products developed by Scania CV. The ineluctable variation and therefore uncertainty of results can be quantified and discussed with the use of statistical methods. The overall objective of this study is to examine how the competence of development engineers can be improved within the area of statistics. This has been done by relating the concept of competence with the use of statistical methods to analyse experimental data and by investigating which factors that influence the competence of the engineers. Observations of the daily operations, interviews and a focus group with development engineers and a workshop with management personnel, has been used as research methods in this study. The results show that the desired competence, from the perspective of the individual, consists of knowledge, motivation and support. It is important that none of these parts are neglected when the competence of engineers is to be strengthened. The demand of statistical analysis by management and decision makers is a factor that has been shown to have great influence on the competence of development engineers. The competence of development engineers is also influenced by which tools and other types of support the organisation offers. The conclusion is that competence development is more comprehensive than a one-time-effort, as for example a short course, since the competence needs to be maintained and develop as the business evolves. A continuous support from the organisation would probably contribute to a more active development of competence. Knowledge sharing between colleagues on internal digital platforms has great potential and could be a component of a continuous support for the development engineers. / Provtagningar och analys av mätdata är en stor del av utvecklingsingenjörernas arbetsvardag inom sektionen Fluid and Emission Treatment för att säkerställa kvalitén på de produkter som Scania CV AB utvecklar. Den ofrånkomliga variationen och därmed osäkerheten i resultat kan kvantifieras och diskuteras med statistiska metoder. Syftet med denna studie är att undersöka hur utvecklingsingenjörernas kompetens inom statistikämnet kan förstärkas. Detta har gjorts genom att relatera kompetensbegreppet till användningen av statistiska metoder för att analysera experimentella data samt utreda vilka faktorer som påverkar ingenjörens kompetens. Observationer av verksamheten, intervjuer och en fokusgrupp med utvecklingsingenjörer samt en workshop med personer i ledande befattning har använts som forskningsmetod i studien. Resultatet visar att den önskade kompetensen, ur individens perspektiv, består av tre delar, kunskap, motivation och stöd. Det är viktigt att ingen av dessa delar bortses ifrån när ingenjörernas kompetens ska utvecklas. Efterfrågan av statistiska analyser från chefer och beslutsfattare är en faktor som har visat sig ha stor påverkan på utvecklingsingenjörernas kompetens. Vilka hjälpmedel och övriga stöd som erbjuds från organisationen har även stor inverkan på kompetensen. Slutsatsen är att kompetensutvecklingen är mer omfattande än en punktinsats, som exempelvis en kort kurs, eftersom kompetensen måste underhållas samt utvecklas vartefter verksamheten utvecklas. Ett kontinuerligt stöd från organisationen bidrar sannolikt till en mer aktiv kompetensutveckling. Kunskapsdelning mellan kollegor via interna digitala plattformar har stor potential och skulle kunna utgöra en del av ett kontinuerligt stöd för utvecklingsingenjörerna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer i kommunal hemtjänst arbetar med att motivera, utveckla och behålla medarbetare. Undersökningens utgångspunkt är att un- dersöka vilka strategier enhetscheferna använder sig av i arbetet med att motivera och utveckla sin personal, och hur dessa strategier kan säkerställa att medarbetare väljer att stanna kvar i verksamheten. Undersökningen har ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt och utgår från en induktiv metodansats. Studien har en kvalitativ metod och tillvägagångssättet blev således att sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med första linjens chefer verksamma i offentlig sektor. Studiens resultat visar att enhetscheferna använder sig av liknande strategier. Dessa strategier visar resultatet bestod av redan implementerade strategier de bör använda sig av, men att egna strategier även de växer fram beroende på vilka förutsättningar och behov personalen och verksamheten innehar. Resultatet visar även på ett närvarande och delaktigt ledarskap där medarbetare och öppen kommunikation står i fokus. Det framkom att mänskliga resurser i form av personal, är vad som förutsätter att verksamheten kan fortskrida och säkerställa en övergripande god kvalitet. Det är därför av ytterst vikt att cheferna ständigt arbetar med att motivera och utveckla deras medarbetare.

Varannan revisorsassistent blir underkänd på auktorisationsprovet och det finns ett godkännandegap mellan stora och små revisionsbyråer. På grund av att varannan tentand blir underkänd på auktorisationsprovet syftar denna uppsats till att identifiera vilka förutsättningar som revisionsbyråer ger revisorsassistenter under utbildningsprocessen upp till auktorisationsprovet. Frågeställningen är huruvida dessa förutsättningar skiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer, och i så fall hur. Studien har antagit ett abduktivt tillvägagångssätt med en kvalitativ metod och en positivistisk forskningsfilosofi. Resultatet har tagits fram genom en innehållsanalys av godkända utbildningsplaner och semi-strukturerade intervjuer av fyra stora respektive fyra små revisionsbyråer. Uppsatsen följer Revisorsinspektionens struktur vid bedömande av utbildningsplan, nämligen att använda områdena Kompetens, Individuell anpassning, Resurser samt Utbildningsmiljö. Genom analysen läggs även området Förberedelse inför prov till. Genom en tvåstegsanalys identifieras 24 förutsättningar. Skillnader i förutsättningar mellan stora och små revisionsbyråer är att större revisionsbyråer generellt har mer resurser och intern kompetens samt har en strukturerad och styrd utbildningsplan, medan mindre revisionsbyråer är mer flexibla och anpassar utbildningen mer efter individen. Slutsatsen i denna studie är således att förutsättningar i sig är inte det som bidrar till en bättre utbildning inför auktorisationsprovet, utan det är hur de implementeras. Begränsningar i studien är huruvida tre av fyra intervjuade kontor verkligen representerar en stor revisionsbyrå väl och att det finns risker att intervjua individer för ett byråperspektiv. Förslag för framtida forskning är att studera nyligen auktoriserade revisorer för att kontrollera att de upplever att förutsättningarna identifierade i denna studie har bidragit till deras kompetensutveckling. / Every other audit assistant fails the audit exam and there is a gap in the passing percentage between big and small firms. Because every other audit assistant fails the audit exam, this paper aims to identify which prerequisites an audit firm can present to their audit assistants up until the audit exam. This paper seeks to answer if these prerequisites differ between big and small audit firms and how. This study has adopted an abductive approach with a qualitative method and a positivistic philosophy. The results were produced by analyzing text documents of approved education plans and semi structured interviews with four big and four small audit firms. The paper follows the structure Revisorsinspektionen uses when approving education plans, that is by using the areas Competence, Individual adaptation, Resources and Educational environment. From the analysis another area is added, Preparation for the Exam. A two-step analysis was used to identify 24 prerequisites. The difference in prerequisites between big and small audit firms is that big audit firms generally have more resources, internal competence and implements a more structured and controlled education plan, while smaller audit firms are more flexible and adapt the education plan after the individual. The conclusion in this paper is that prerequisites alone are not what adds to a better education for the audit exam, but rather how they are implemented. Limitations in this study are about whether three out of four interviewed offices really represent a big audit firm well, and there are risks about interviewing individuals from an audit firm's perspective. Proposal for future research is to study newly certified auditors to control whether they experience that the prerequisites identified in this study have contributed to the development of their skills.

Digitaliseringens framfart formar samhälle, arbetsmarknad och yrkesroller. Digitalt arbeteinnebär inte bara effektivitetsförbättringar utan även sämre matchning på arbetsmarknadenoch interna kompetensutmaningar. I takt med utvecklandet av nya teknologier kommer blandannat revisorns yrkesroll förändras till att innehålla mer digitala arbetssysslor, och därav skeräven en förändring av de kompetenser som arbetet kräver. Denna studie behandlar frågan omhur digitala kompetenser formar revisorns yrkesroll, med syftet att skapa förståelse fördigitala kompetenser inom revisorsprofessionen. Studien är kvalitativ samt i huvudsakinduktiv men innehåller även abduktiva inslag, och har genomförts genom en kombinationav att granska platsannonser samt genomföra semi-strukturerade intervjuer med revisorer. För att uppnå studiens syfte används de tre pelarna inom institutionell teori samt teori omroller som en referensram för att analysera det empiriska resultatet. De tre pelarna inominstitutionell har i tidigare studier använts för att analysera roller inom ekonomistyrning menhar inte applicerats inom revision. Studiens resultat visar på att digital kompetens inteframstår efterfrågas av arbetsgivare i platsannonser trots att revisorer upplever att god digitalkompetens kan effektivisera arbetet och därigenom utgöra en framgångsfaktor i yrkesrollensom revisor. Vidare framstår yrkesrollens behov av digital kompetens skifta under yrkeslivetdå arbetet för juniora revisorer framstår vara mer tekniskt krävande än för seniora revisorer. På så vis belyser studien hur yrkesrollen som revisor framstår progressivt övergå från mertekniskt krävande arbete till mer socialt orienterat arbete.

Organisationer bör förstå vikten av anställdas arbetskraft eftersom den anses vara en av de viktigaste komponenterna till att verksamheten fortgår. Mänskliga tillgångar är på så vis den viktigaste resursen eftersom deras arbetskraft hjälper företag att bli konkurrenskraftiga. Därför krävs det för organisationer att lyckas motivera sina medarbetare för att de ska kunna prestera goda resultat i arbetet. Av den anledningen är det betydelsefullt att studera hur en verksamhet med hjälp av en kompetensutveckling kan öka medarbetares inre arbetsmotivation och vad den har för betydelse för deras inre arbetsmotivation. Hos medarbetare som saknar motivation finns det en risk för att låg produktivitet förekommer och arbetsgivare måste på så vis hitta en förklaring på problemet. Därför är det viktigt att organisationer fokuserar på investeringar som kan öka medarbetares arbetsmotivation.Studien fokuserar på en kompetensutveckling eftersom detta har visat sig förbättra effektiviteten och arbetsprestandan hos medarbetare. För att kunna besvara undersökningens problemformuleringar valde författarna att använda sig utav en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer utfördes tillsammans med medarbetare från den valda organisationen. Studiens syfte var att få en ökad förståelse för vad medarbetare upplever som viktigt inom kompetensutveckling och vilken betydelse den har för deras inre arbetsmotivation.Studiens valda organisation är ett revisionsföretag som befinner sig i Jönköpings kommun och tillhör en bransch där kunskap och kompetens hos den anställda är den viktigaste resursen. Den valda avdelningen har nyligen genomgått en kompetensutveckling vilket således gör det intressant att undersöka vilken betydelse kompetensutvecklingen har på medarbetares inre arbetsmotivation. Resultatet som presenteras i studien är att kompetensutvecklingar har stor betydelse för medarbetares inre arbetsmotivation samt att de psykologiska tillstånden kan förändras efter en genomförd utvecklingsinsats. Däremot är det av stor vikt som arbetsgivare att känna till att medarbetare motiveras av varierande faktorer och för att få kännedom om dessa kan ett verktyg vara utvecklingssamtal. De faktorer som medarbetare ansåg var av störst vikt inom en kompetensutveckling var främst personlig utveckling, att bibehålla och öka kompetensen samt få mer trygghet när de utför arbetsuppgifter / Organizations should understand the importance of employee labor as it is considered to be one of the most important components for the continued operation of the business. Human resources are the most important resource because their workforce helps companies to become competitive. It is therefore necessary for organizations to succeed in motivating their employees in order for them to be able to achieve good results at work. For this reason, it is important to study how an activity with the help of a skills development can increase employees’ internal work motivation and what it means for their internal work motivation. There is a risk that low productivity occurs when employees have a lack of motivation and employers must find an explanation for the problem. Therefore, it is important that organizations focus on investments that can increase employees’ work motivation.The study focuses on skills development as this has been shown to improve the efficiency and work performance of employees. In order to be able to answer the survey's problem formulations, the authors chose to use a qualitative method where five semi-structured interviews were conducted together with employees’ from the chosen organization. The purpose of the study was to gain an increased understanding of what employees perceive as important in a skills development and how important it is for their internal work motivation.The study’s chosen organization is an auditing company located in Jönköpings country and belongs to an industry where knowledge and competence of the employees is the most important resource. The selected department has recently undergone a competence development and therefore makes it interesting to investigate how important the competence development is for the employees’ internal work motivation. The results presented in this study shows that competence developments are of great importance for employees’ internal work motivation and that the state of psychology can change after a completed skills development effort. On the other hand, it is of great importance as an employer to know that employees are motivated by various factors and to find out this, employers can use a tool such as a development conversation. The employees considered that the factors that were most important in a skills development were mainly personal development, maintenance and increased competence and increased security when performing tasks.

Kompetensutveckling sker hela tiden i en organisation, både direkt och indirekt. Med direkt kompetensutveckling menas lärarledda kurser och aktiviteter och med indirekt menas den dialog som sker mellan medarbetare. För att arbeta systematiskt med kompetensutveckling krävs det att organisationen följer upp och mäter processen. Studiens syfte var att hitta mätetal och arbetssätt för att Färjerederiet ska kunna systematiskt följa upp kompetensutvecklingsprocessen. I studiens forskningsfrågor ingick det även att undersöka hur medarbetare kan motiveras av kompetensutveckling för att öka lärandet och överförandet av kunskap till den dagliga verksamheten. För att svara på studiens frågeställningar har teorier om offensiv kvalitetsutveckling, kompetensutveckling samt en modell för mätning av effekterna av kompetensutveckling redovisats. Studien är av kvalitativ karaktär med ett deduktivt arbetssätt. Metoderna för att samla in data har varit intervjuer, enkätundersökning samt dokumentgranskning. Resultatet av studien presenterades i form av en PDSA-cykel där processens olika steg har undersökts. Efter genomförd studie konstaterades att Färjerederiet behöver implementera de rekommenderade mätetalen och ett arbetssätt för att arbeta med ständiga förbättringar i kompetensutvecklingsprocessen. För att motivera medarbetarna till kompetensutveckling drogs slutsatsen att Färjerederiet kan involvera medarbetarna mer i utformningen av utbildningarna för att fånga upp det behov som finns i kompetensutvecklingen. / Competence development occurs regularly within organizations, both directly and indirectly. Direct competence development refers to teacher-led courses and activities, whilst indirect competenceactivities describes the dialogues between colleagues. For anorganization to work systemically with competence development, it is essential that they follow up and measure the process. The purpose of this study was to find performance indicators and methods for Färjerederiet to systemically follow up their competence development process. Furthermore, the study also aimed to research how employees could be motivated to develop their competences so that the transferof knowledge could increase within the organization. For the purposeof answering the research questions the following areas of theory were utilized: total quality management, competence development and a model for measuring the effects of competence development. A qualitative and deductive research method was the foundation of the study, and the methods of data collection were as follows: interviews, surveys and document research. The results of the study were presented in the form of a PDSA-cycle where the different stages were researched, the resulting conclusion was that Färjerederiet needs to implement the recommended performance indicators and work procedures to improve their competence development process. In regards to motivating the employees, the proposed solution is for the management staff to include the employees in the process of constructing the courses.