Bakgrund: Trikompartmentell knäartroplastik (TKA) är en vanlig behandlingsmetod vid artros. Vid bildtagning finns rekommendationer författade av Svensk Ortopedisk Förening. Dessa täcker inte knäledsrotation på en frontalbild. Syftet var att ta reda på skillnader mellan röntgensjuksköterskors och radiologers rutiner att godkänna/underkänna knäfrontalbilder med TKA ifall knät projicerats roterat. Metod: Genom en enkät bestående av två till fyra frågor om fem frontalbilder på knän med TKA som elva röntgensjuksköterskor och nio radiologer fick svara på samlades materialet in. Bilderna visade fem olika knän som i denna studie respektive bedömdes som rak, lite utåtroterad, mycketutåtroterad, lite inåtroterad samt mycket inåtroterad. Frågorna var: godkänd/underkänd bild, betyg på bild och ifall de ansett att bilden varit betydande roterad eller om något annat gjort att den inte blivit godkänd. Resultat: Om de svarande skulle godkänna bilden: Bild 1: 0 % av röntgensjuksköterskorna, 67 % av radiologerna. Bild 2: 91 % av röntgensjuksköterskorna, 100 % av radiolgerna. Bild 3: 45 % av röntgensjuksköterskorna, 67 % av radiologerna. Bild 4: 45 % av röntgensjuksköterskorna, 100 % avradiologerna. Bild 5: 18 % av röntgensjuksköterskorna, 100 % av radiologerna. Konklusion: Radiologerna hade större tolerans gentemot rotation av knäled med inopererad TKA jämfört med röntgensjuksköterskorna. Detta innebär att röntgensjuksköterskorna skulle ta om bildersom radiologer hade godkänt, vilket leder till onödig extra stråldos till patienter. Det var för litet urval för att dra någon slutsats, men om resultatet gäller nationellt bör tydliga rekommendationer författas gällande rotation vid bildtagning av frontalbilder på knäleder med inopererad TKA.

Röntgensjuksköterskans huvudområde är radiografi som innefattar bland annat användning av joniserande strålning. CT undersökningar av urinvägssystemen och dess funktion ökar. CT ger en högre stråldos till patienter, jämfört med konventionell röntgen, vilket kan medföra olika sorters skador hos den som bestrålats. ALARAprincipen skall användas för att minska joniserande strålning så mycket som möjligt. Studien är utförd på Höglandsjukhuset i Eksjö där de har implementerat lågdosprotokoll på CT-urografi när det gäller att kontrollera funktionen av urinvägarna. Syftet med studien är att jämföra stråldoser vid konventionell urografi med lågdos CT urografi. Studien är kvantitativ och retrospektiv. Data har insamlats från PACS och RIS. Jämförelse av stråldoser har gjorts mellan patienter som gjort urografier med konventionell röntgen och patienter som gjort lågdos CT. Patienterna har matchats i avseende på kön, vikt och längd. Resultatet visar att lågdos CT-urografi gav 2,5 gånger mer stråldos till patienten än konventionell urografi. Detta var ett rimligt resultat som stämmer med andra studier inom området.

Bakgrund: Artros är ett samlingsnamn för ledsjukdomar med sämre ledstatus och sjukdomen drabbar vanligen knän. Vid knäledsartros syns ofta förslitningar i knäleden. Artros diagnosticeras med läkarundersökning, röntgenundersökning eller artroskopi. Konventionell röntgen är en vanlig röntgenundersökningsmetod. Svensk ortopedisk förening (SOF) har tagit fram rekommenderade riktlinjer för bildtagning vid knäledsartros. Bilder som skall tas enligt dessa är en stående belastad frontalbild, en belastad/obelastad sidobild samt en belastad patellaaxial.     Syfte: Syfte med denna studie var att undersöka hur en röntgenundersökning vid knäledsartrosfrågeställning genomförs samt se om röntgenavdelningarna följer de rekommenderade riktlinjerna som finns.   Metod: Denna studie gjordes som en empirisk studie där 30 intervjuer genomfördes samt insamling av metodböcker gjordes på sex röntgenavdelningar för att kunna svara på studiens syfte.   Resultat: Av resultatet framkom det att samtliga röntgenavdelningar tar en stående frontalbild, liggande/stående sidobild och en liggande/stående patellaaxial. Konventionell röntgen används på varje röntgenavdelning och genomlysning används på två röntgenavdelningar. Samtliga röntgensjuksköterskor följde metodboken och visste kriterierna för bildtagning av knäledsartros. Dock förekommer vissa avvikelser från metodboken. Vid frågor om exponeringsparametrarna visande det sig att röntgensjuksköterskorna inte hade kännedom om detta ämne när det gällde kilovolt (kV), milli-Ampere-sekund (mAs) och fokus-film/detektor-avstånd (FDA).     Konklusion: Av denna studie framgår det att endast en röntgenavdelning följer de rekommenderade riktlinjerna som finns för knäledsartros och att de andra röntgenavdelningarna är avvikande vid en eller flera av bilderna samt att röntgensjuksköterskorna till stor del följer metodboken som finns på respektive röntgenavdelning. Nyckelord: Artros, exponeringsparametrar, genomlysning, knä och konventionell röntgen.

No description available.

Den svenska regeringen har som ett led i uppfyllandet av deras miljömål beslutat att ekologiskt jordbruk ska främjas. Trots detta så har omställningen till ett mer ekologiskt jordbruk i Sverige saktat ner de senaste åren. För att på ett effektivare sätt kunna påverka omställningen i önskad riktning behövs en bättre förståelse för vad som påverkar jordbrukare att välja ekologisk eller konventionell produktion. Tidigare forskning har visat på vikten av både ekonomiska och sociala faktorer. En faktor som tilldelats betydelse är jordbrukarens utbildningsbakgrund där ekologiska jordbrukare i högre utsträckning funnits vara högutbildade jämfört med konventionella. Huruvida detta stämmer i Sverige och på vilket sätt utbildningen påverkar jordbrukares val av jordbruksmetod är dock outforskat. Denna studie har ämnat fylla denna kunskapslucka genom en enkätundersökning av ekologiska och konventionella jordbrukare i Sverige och en resultatanalys med stöd av teorin om innovationsspridning och teorin om planerat beteende. Studien fann inga skillnader i utbildningsbakgrund mellan de konventionella och ekologiska jordbrukarna i undersökningen. Däremot upplevde en minoritet av jordbrukarna att deras utbildning haft betydelse för deras val av jordbruksmetod. Av dessa upplevde fler att utbildningen påverkat avhållande snarare än bejakande till upptag av ekologiskt jordbruk. Orsaker bakom denna påverkan identifierades i huvudsak som negativa attityder till ekologiskt jordbruk samt kunskapsbrister i undervisningen. Sådana avhållande inslag i utbildningen skulle kunna bidra till en ogynnsam utveckling på jordbruksområdet. För att främja välavvägda beslut bland jordbrukare och beslutsfattare föreslås därför vidare forskning kring den faktiska omfattningen på dessa inslag och orsakerna bakom dem. / The Swedish government has decided to support organic agriculture in their effort to fulfill their environmental goals. However, the conversion to a more organic agriculture in Sweden has slowed down the last years. In order to be able to affect the transition in a more efficient way, a better understanding of what influence farmer’s decision to choose either conventional or organic production is needed. Earlier studies have shown the importance of both financial and social factors. One factor that has been given importance is the education background of the farmer where organic farmers in general have been found to be higher educated than conventional farmers. If this is true in Sweden, and in what way education affects the farmers choice of farming method, is however unexplored. This study has been attempting to fill this knowledge gap through a survey of organic and conventional farmers in Sweden and an analysis with support from the diffusion of innovations theory and the theory of planned behavior. The study found no differences in the educational background between the conventional and organic farmers in the survey. However, a minority of the farmers experienced that their education had affected their choice of farming method. Among these, more farmers had experienced this influence as deterrent rather than affirmative on adopting organic farming methods. Reasons behind this influence were mainly identified as negative attitudes towards organic agriculture combined with a lack of knowledge in the education. Such deterrent elements in the education could potentially contribute to an undesired development in the area of agriculture. To support considered decisions among farmers and policy makers, this study therefore suggests future research to investigate the actual scope of such elements and the reasons behind them.

Inledning: Inom sjukvården har det utvecklats metoder där sjukvårdspersonalen använder sig av joniserande strålning, genom så kallad röntgenteknik. Denna typ av joniserande strålning används i olika röntgenapparater och produceras på konstgjord väg. Celler som delar och utvecklar sig snabbt är mer känsliga för strålning än fullt utvecklade celler. Då ett växande foster har mer celldelning än yngre, vuxna och äldre, är det mer känsligt för joniserande strålning. Vid undersökning av en gravid kvinna blir utmaningen större för röntgensjuksköterskan, då det finns ett strålkänsligt foster att ta hänsyn till. En legitimerad röntgensjuksköterska är ansvarig att bidra till en säker och trygg vård. Patientsäkerhet är ett av röntgensjuksköterskans största ansvarsområde, att sträva efter bästa diagnostiska bildkvalitet med minsta möjliga stråldos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vilka faktorer som påverkar stråldosen till fostret, vilka stråldoser fostret erhåller samt vilka effekter stråldosen har på foster vid användning av joniserande strålning på en röntgenavdelning. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt. Åtta vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i kategorier. Resultat: Olika faktorer som påverkade stråldosen till ett foster identifierades. Fostrets utvecklingsstadier, fostrets placering, den gravida kvinnans storlek samt tekniska inställningar var de faktorer som var viktiga att ta hänsyn till eftersom de påverkade stråldosen. Konklusion: Genom att ha kunskaper i vilka faktorer som påverkar stråldosen till fostret kan röntgensjuksköterskan arbeta på ett patientsäkert sätt och förmedla trygghet till patienten. / Introduction: In health care, methods have been developed whereby the medical staff uses ionizing radiation, so-called X-ray technology. This type of ionizing radiation used in various X-ray machines is produced artificially. Cells in the process of dividing and cells that are developing quickly are more sensitive to radiation than fully developed cells. As a developing fetus has more cell division than younger people, adults and elderly, it is more sensitive to ionizing radiation. Examining pregnant women is a greater challenge for radiographers, having to take radiosensitive fetuses into account. A licensed radiology nurse is responsible for safe and secure care. Patient safety is one of the greatest responsibilities of the radiology nurse, striving for the best diagnostic image quality with the lowest possible radiation dose. Purpose: The purpose of this literature review was to compile an overview of which factors affect the radiation dosage transferred to the fetus, which radiation doses the fetus recives and the effects hereof, when using ionizing radiation in a radiology department. Method: The study was performed as a literature review. Eight scientific articles were reviewed, analyzed and the results were presented in categories. Results: Different factors affecting the radiation dose transferred to a fetus were identified. Fetal development stage, the fetal position, the pregnant woman's size and technical settings were the factors that were important to consider because they affect the radiation dose. Conclusion: By having knowledge of the factors affecting the radiation dose impacting the fetus the radiology nurse is able to work with focus on the patients safety and mediate security to the patient.

No description available.

No description available.

Abstrakt   Inledning Sjukdomstillstånd som drabbar ländryggen är ett av de vanligaste tillstånden i västvärlden. Radiologiskt undersöks patienten med konventionell röntgen som förstahandmetod för att radiologiskt diagnostisera spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur som är några av de vanligaste sjukdomstillstånden som drabbar ländryggen. Det finns inga nationella riktlinjer för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen utan varje röntgenklink har själva utformat metodböcker för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen. Syfte/frågeställning Syftet med studien var att jämföra och redogöra vilka projektioner som ingår vid konventionell ländryggsröntgen av spondylolistes, Morbus Bechterew och fraktur/trauma vid universitetssjukhusens röntgenkliniker. Frågeställningar: Vilka projektioner ingår vid bildtagning av ländryggen vid spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur? Varierar antalet bilder och vilka projektioner tas mellan universitetssjukhusens röntgenklinker? Metod Resultatet i studien är baserad på röntgenklinikernas metodböcker för konventionell ländryggsröntgen. Resultat Samtliga sju universitetssjukhus deltog i studien och samtliga sju har metodböcker som beskriver vilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning. Antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna och respektive frågeställning.   Konklusion Vilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning och antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna. Detta bör föranleda att med vidare fördjupning i ämnet bör nationella riktlinjer för konventionell röntgen av ländryggen utformas. Nyckelord: Konventionell ländryggsröntgen, spondylolistes, Morbus Bechterew, fraktur, trauma.

Inledning Knäleden fungerar som en gångjärnsled och kan normalt sträckas c.a.5 grader och böjas i c.a.140 grader. Funktionen bygger mycket på stabilitet samt rörlighet, den artikulära kapseln runt knät är tunn men stabiliseras upp av omkringliggande ligament och senor med tillhörande muskler. Artros är den mest förekommande degenerativa sjukdomen i knäleden. Vid artros finns en obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning av ledbrosket. Konventionell röntgenundersökning är standardmetod för diagnostik av knäledsartros, fyndet vid artros är fr.a. sänkt höjd av ledspringan i knät. Som standard tas 3 röntgenbilder, en frontalbild, en sidobild och en axialbild över knäskålen. För att förenkla att bilden blir korrekt inställd kan genomlysningsassistans användas. Syfte Syftet är att jämföra två olika tekniker för att undersöka knäleden vid misstanke om knäledsartros. Metod Studien genomfördes som en strukturerad observationsstudie. Författaren hade i förväg planerat vad som skulle observeras och hur det skulle registreras. Observationen genomfördes på Lindesbergs Lasarett (sjukhus A) och på Örebro Universitetssjukhus (sjukhus B) vilka använder sig av olika tekniker vid undersökning av knäledsartros. Resultat Medelvärdet för antalet exponeringar på sjukhus A var 3 bilder/patient. Medelvärdet för antalet exponerade bilder på sjukhus B var 4,2 bilder/ patient. Undersökningstiden var på sjukhus A i medeltal 9,2 minuter och på sjukhus B 11,5 minuter. Medelvärdet för patientstråldos per undersökning på sjukhus A beräknades till 0,55 Gycm2 (0,1833/bild) och på sjukhus B 0,70 Gycm2 (0,1667/bild). Konklusion Denna begränsade studie visar att antalet bilder per patient är lägre om genomlysningsassistans används för inställning för exponering av frontal- och sidoprojektion.Vidare har studien visat att genomlysningsmetoden ger kortare undersökningstider och lägre stråldos till patienterna.