No description available.

Syfte –Studiens syfte är att utforska Supply Chain Integration (SCI) och undersöka hur leverantörer och företagskunder ser på det. För att uppnå syftet har tre frågeställningar formulerats vilka är:   Vilka principer är viktiga för SCI och hur ser leverantörer och företagskunder på dessa? Vilka utmaningar upplever leverantörer och företagskunder vid integration? Hur vill leverantörer och företagskunder arbeta med integration?   Metod –  För att besvara syftet och frågeställningarna användes en kvalitativ inriktad ansats med ett induktivt tillvägagångsätt som utgår från att analysera en stor mängd teoretiskt och empiriskt utfall om SCI:s principer och utmaningar. Analysen generar sedan resultatet.   Resultat – Studien visar att konceptet SCI måste fastställas och urskilja de viktiga principerna inom ämnet för att kunna verkställa konceptet praktiskt i en verksamhet. Det mest centrala som framgår av resultatet är att kravställandet har en stor påverkan på samarbetet och att företag därför måste ta det i beaktning.   Implikationer – Konceptet SCI är väldigt vagt där många forskare använder sig av äldre källor som än idag är aktuella vilket tyder på att det är ett svårt koncept att fastställa och där ny forskning kommer fram till det som redan fastställts av äldre källor. Den teoretiska implikationen med studien har varit att identifiera de viktiga principerna för SCI som kan sedan förvaltas vidare i senare forskning. Studien bidrar till ökad förståelse för hur en framgångsrik SCI kan uppnås och hur den kan vidareutvecklas till att skapa ett mer verklighetsförankrat koncept. Den empiriska implikationen av studien är att företag bör skapa en mer ökad förståelse för konceptet SCI kring ett ömsesidigt beroendeförhållande.   Begränsningar – Studien har genererat ett resultat som är mer generellt. Anledningen är för att studien riktat sig in på tre fallföretag oberoende bransch och deras perspektiv på SCI och då har  mycket generell information samlats in som leder till det generella resultatet.   Nyckelord – Supply chain integration, Samsyn, Långsiktig relation, Informationsdelning, Makt, Krav. / Purpose – The purpose of this study is to explore the concept, Supply Chain Integration (SCI) based on a buyer-seller perspective. To fulfil the aim, three research questions have been formulated: Which principles are important within the concept of SCI and how does the buyer and seller relate to them? Which challenges does the buyer and seller identify when working with integration? How does the buyer and seller work with integration?   Method –  To fulfil the aim and answer the research questions, a qualitative approach has been adapted to the study with the help of an inductive approach. This means that the results of the theoretical framework and the empirical data have been analyzed based on SCI:s principles and challenges.   Findings – The study shows that the concept must be established and distinguish the important principles within the subject to be able to facilitate the concept practically in a business. The most central part of the results appears to be the requirement settings that have a major impact on the integration. Companies must therefore take this into consideration.   Implications – The concept SCI is very vague because many researchers use older sources that are still up to date. This indicates that it is a difficult concept to determine and where new research shows what has already been established by older sources. The theoretical implication with the study has been to identify the important principles for SCI, which can be further managed in later research. The study contributes to increased understanding of how a successful SCI can be achieved and how it can be further developed to create a more realistic concept. The empirical implication of the study is that companies should create a greater understanding of the concept SCI in order to create an interdependent relationship between a buyer and a seller in a supply chain.   Limitations – The study has generated a more general result. The reason for this is that the study focused on three case companies their perspective on subject SCI. The companies operate in different industries and because of that, very general information has been collected which leads to the general result.   Keywords – Supply chain integration, key principles, consensus, long-term relationship, information sharing, power, requirements.

Studien avser att undersöka socialsekreterares berättelser om hur de upplever samt hanterar arbetsrelaterad stress på individnivå. Två forskningsfrågor användes i studien för att kunna svara på syftet. Hur beskriver professionella socialsekreterare sina upplevelser av arbetsrelaterad stress? Hur beskriver de att de hanterar stress i relation till arbetet? Sex intervjuer gjordes med sex yrkesverksamma socionomer. För att förstå och se resultatet genom ett teoretiskt perspektiv har Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd-modell och Lazarus och Folkmans copingstrategier tillämpats. Information från tidigare forskning har också använts för att tolka resultatet. Resultatet visar att alla socialsekreterarna upplever arbetsrelaterad stress som på olika sätt påverkar individerna negativt. Resultatet visar också att informanterna hanterar och försöker hejda stress genom olika typer av copingstrategier. Strategierna kan ha en positiv likväl negativ påverkan på den psykiska hälsan. Stöd från kollegor och chefer visar sig också vara betydelsefullt för hanteringen och minskningen av stress / This study intends to investigate the narratives of social workers of how they experience and handles work-related stress on an individual level. Two research questions have been used in this study to be able to answer the purpose. How professional social workers describes about their experience of work-related stress? How professional social workers describes about how they handle stress in relation to work? Six interviews were made with six professional social workers. To understand and see the result through a theoretical perspective, Karasek and Theorell’s demand, control and support model and Lazarus and Folkman’s coping strategies have been applied. The information from state of knowledge has also been used to interpret the result. The results show that all of the social workers experienced work-related stress and that affects the individuals in a negative way. The results also show that the informants handle and reduce stress through various coping strategies. The strategies can have a positive but also negative impact on the mental health. The support from colleagues and supervisors turns out to be important to handle and reduce stress.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur arbetstagare i kollektivtrafiken upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Uppsatsen avser att bidra till en fördjupad förståelse för om de upplever sig speciellt utsatta eftersom de arbetar ensamma utan kollegor. Fokus i uppsatsen kommer att ligga på den kontakt som arbetstagarna har med andra och hur de hanterar att arbeta ensamma i en miljö där de träffar ett stort antal människor. Uppsatsens utgångspunkt grundas i teorierna KASAM, Krav-kontroll- och stödmodellen och Emotionellt arbete, dessa används sedan som stöd vid analys av det empiriska materialet. Materialet har framkommit genom tio intervjuer med arbetstagare inom kollektivtrafiken, där både tågvärdar och busschaufförer finns representerade. Resultatet visar på att respondenterna upplever att deras arbete innehåller en del stressfyllda situationer men att det är något som de lärt sig hantera. Upplevelsen är att de behöver kunna hantera sina känslor i sitt arbete då arbetsgivaren, samhället och de själva ställer krav på hur de ska vara. Studien visar också på att respondenterna ibland känner sig utsatta i sitt arbete, men det framkom även att majoriteten av dem anser att den personliga attityden kan ha en inverkan på om det uppstår en konflikt med resenärer eller inte. I resultatet framkommer även att de intervjuade i regel upplever kontakten med resenärerna som positiv och de uppger sig ha god kontakt med sina kollegor vilket leder till att de inte upplever att de är ensamma.

Under vårterminen 2020 förändrades arbetsvillkoren för universitets- och högskoleanställda när regeringen införde ett krav på utökat distansarbete i samband med coronaviruset. Arbetet inom akademin beskrivs redan innan kravet som gränslöst och förknippat med hög arbetsbelastning. Syftet med denna studie är att undersöka hur kravet på utökat distansarbete i samband med coronaviruset har påverkat universitets- och högskoleanställdas uppfattningar om work-life balance samt krav, kontroll och socialt stöd i arbetet, och även om det finns skillnader gällande dessa avseenden mellan olika yrkeskategorier. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats och empirin har samlats in genom webbenkäter. Resultatet analyserades utifrån kravkontroll och socialt stöd-modellen samt utifrån teori kring rollkonflikter. Resultatet tyder på att kravet på utökat distansarbete främst har uppfattats negativt och resulterat i högre krav på den anställde, försämrad work-life balance, övertidsarbete, och mer arbete på kvällar och helger. Störst negativ förändring har den yrkeskategori som bedriver undervisning och forskning upplevt. Vad som framkom i resultatet är också att variabler som avsett att mäta kontroll i arbetet; krav på påhittighet och krav på skicklighet, istället verkade uppfattas som krav. Det finns anledning att anta att de nya arbetsformerna skapat ökade krav i sig, oberoende av om arbetet skulle skett på distans eller inte, vilket kan påverka work-life balance och hur anställda förlägger sin arbetstid. Samtidigt finns det även anledning att tro att det utökade distansarbetet i samband med de nya arbetsformernas införande också kan ha skapat ökade krav i arbetet, minskat socialt stöd och en försämrad work-life balance. Studiens resultat tyder på att kravet på utökat distansarbete har påverkat universitets- och högskoleanställdas uppfattningar om work-life balance, samt krav, kontroll och socialt stöd i arbetet.

Ett arbete kan både vara en risk eller friskfaktor och de krav som ställs på arbetstagaren kan leda till olika konsekvenser. Arbetsmiljö innefattar den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön, den fysiska arbetsmiljön handlar om exempelvis buller, ventilation och ljus medan psykosocial arbetsmiljö handlar om exempelvis socialt stöd, krav, inflytande och belöning. Arbetsmiljö är en viktig pelare inom folkhälsan eftersom en stor del av dygnet spenderas på arbetsplatsen. Syftet med denna studie är att beskriva hur kriminalvårdare upplever sin arbetsmiljö inne i anstalten. Krav-kontroll-stöd-modellen har tillämpats till studien som teoretiskt perspektiv. För att få syftet besvarat gjordes en kvalitativ metod med ett målstyrturval där fem kriminalvårdare intervjuades enskilt. Samtliga intervjuer var semistrukturerade som spelades in och sedan transkriberades och analyserades. Intervjupersonerna arbetar på samma anstalt och har varit anställda olika länge.  Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde att ledningen sätter hög press trots personalbristen och att inget förändras trots flera påpekningar av personalen. Gällande den psykosociala delen upplevde intervjupersonerna att yrket är psykiskt påfrestande på grund av den höga kraven från ledningen men även det dagliga hotet från de intagna. Trots detta upplevde intervjupersonerna att samarbetet bland kollegorna är god vilket kan öka arbetsglädjen. Nyckelord: Arbetsmiljö, Krav-kontroll-stöd-modellen, Kriminalvårdare, Kvalitativ metod / A work can be a risk or a protection factor and the demands it puts on the employee can have different consequences. Work environment includes both physical and psychosocial work environment, the physical part is about noise, ventilation and light. The psychosocial work environment is about social support, influence and demands. Work environment is an important pillar in public health because people spend a lot of time in their work. The purpose of this study is to describe the prison guards experience their work environment. The Demand-Control-Support-model have been used in this study as theoretical perspective. To get the purpose answered, a qualitative method was done with a goal-directed selection where five prison guards were interviewed individually. All the interviews were semi-structured and recorded then transcribed, and afterwards analysed. The interview person who was interviewed are working in the same prison and have worked there for different amount of time. The results showed that the interview persons felt that the management put a high pressure even if they are short of staff and nothing has changed even if the staff remarks it. The psychosocial work environment for the interview persons was that the work is psychologically stressful because of the high demands from the management and even the daily threat from the inmates. But the interview persons felt that collaboration among the colleagues is so good that the job satisfaction increase. Keywords: Demand-Control-Support model, Prison guard, Qualitative method, Work environment.

Pandemin kom som en blixt från klar himmel och överrumplade hela sjukvården. Sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö har påverkats då pandemin medfört ett större tryck på vården då fler har sökt sig till sjukhusen till följd av Covid-19. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö har påverkats av Coronapandemin och hur deras upplevelser gällande arbetsbelastning, stress och höga krav har varit. Metoden som har använts i studien är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sex sjuksköterskor intervjuades, varav fyra intervjuer hölls via zoom och resterande på Sahlgrenskas Universitetssjukhus. Resultat/slutsats: Studiens resultat visar på att sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö har påverkats under Coronapandemin på ett negativt sätt. Ökade krav, högre arbetsbelastning, ökad stress och krisen som pandemin fört med sig, så har sjuksköterskorna på intensivvårdsavdelningen slitit oerhört, vilket har resulterat i en försämrad psykisk hälsa.

Syftet med denna studie är att få elevernas perspektiv på hur eleverna upplever kam- ratrelationerna samt hur lärare i fritidshem bör arbeta med detta på fritidshemmet. Vi har genomfört intervjuer med tolv elever på två olika fritidshem där eleverna gick i årskurs 3. Dessa intervjuer syftar till att försöka förstå elevernas egna uppfatt- ningar och studien utgår därmed från ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har valt att analysera med hjälp av fyra teoretiska begrepp: sociala krav, kamratrelationer, hand- lingsrepertoar och autonomi. Resultatet visar att eleverna på fritidshemmen upple- ver kamratrelationerna på både gott och ont. Att alltid ha någon att umgås med på fritidshemmet är en fördel som kamratrelationerna för med sig enligt eleverna. Den yttersta svårigheten med kamratrelationerna på fritidshemmet är att veta vem man ska välja att umgås med när man har flera alternativ. Resultatet visar även att ele- verna vill att lärare i fritidshem ska stötta eleverna i deras arbete med kamratrelat- ionerna på olika sätt. Vilket sätt som är aktuellt är beroende på situation och elev. Många elever väljer att sluta på fritidshemmet i tidig ålder och i vissa fall väljer de inskrivna eleverna att cykla hem. I diskussionen tar vi upp eventuella anledningar till att detta inträffar. Vi öppnar även upp för nya sätt att se på fritidshemmets verk- samhet och vad lärare i fritidshem bör tänka på.

Studiens syfte var att undersöka om faktorerna krav, kontroll och socialt stöd kunde predicera upplevd stress i arbetet hos lärare, samt om det fanns någon skillnad i upplevelsen av stress i arbetet mellan förskollärare och grundskollärare. Studiengenomfördes vid en organisation inom Gävleborgs län och datan samlades in via en digital enkät. Vid analys av datan genomfördes sedan en multipel regressionsanalys.Resultatet visade att prediktorerna krav och socialt stöd i arbetet samt yrke signifikant kunde predicera upplevd stress hos lärare. Resultatet visade även att det fanns en skillnad mellan yrkesgrupperna i upplevd stress, denna var dock av mindre storlek. Krav, kontroll och socialt stöd har påvisats ha effekt på upplevd stress i arbetet genom tidigare forskning vilket denna studies resultat delvis bekräftar. För organisationen där studien genomfördes bör det anses positivt att ingen större skillnad förelåg mellan yrkena, dock har denna studie inte undersökt om yrkesgrupperna kunde anses vara stressade. / The study’s purpose was to investigate whether the factors demand, control and social support could predict perceived stress at work by teachers, and whether there was any difference in the experience of stress between preschool and primary school teachers. The study was conducted at an organization within Gävleborg. The data was collected via a digital survey and analyzed by a multiple regression. The results showed that demands, social support and profession significantly could predict perceived stress in teachers. The results also showed that there was a difference between the professions, which was smaller in size. Previous research has shown that demands, control and social supports have an effect on perceived stress at work, which this study partly confirm. For the current organization it should be considered positive that there was no major difference between the professions. Although this study has not investigated whether the professions can be considered stressed.

Titel: Mellanchefers upplevda personalarbete - En kvalitativ studie om hur mellanchefer upplever personalarbete i relation till stress Syfte: Studiens övergripande syfte är att öka förståelsen för hur personalarbetet upplevs för mellanchefer i relation till stress. Metod: En induktiv studie med en kvalitativ forskningsansats användes för att skapa en ökad förståelse för fenomenet. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex mellanchefer. Slutsats: Studien har kunnat visa en större förståelse för hur mellanchefer upplever sitt personalarbete. Det vi har kommit fram till och kunnat dra slutsatser kring är vikten av balans mellan faktorerna krav, kontroll och stöd i mellanchefernas arbete. Vi har även kunnat konstatera att mellancheferna har en hög arbetsbelastning gällande sina arbetsuppgifter och att stress upplevs i perioder. Vidare har vi kunnat fastställa att tack vare den goda balansen mellan de tre faktorerna, där möjligheten till att ha kontroll och stöd är de utmärkande faktorerna, upplevs personalarbetet i relation till stress som till stor del god. Nyckelord: Mellanchef, personalarbete, arbetsrelaterad stress, krav, kontroll, stöd