I denna uppsats har upplevelser av korttidsvikariers psykosociala arbetssituation inom vård- och omsorg undersökts. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har tillämpats på sju korttidsvikarier som i dagsläget arbetar inom bemanningsenheten på Luleå kommun. Uppsatsens syfte var att skapa en ökad förståelse för korttidsvikariers upplevelser av sin psykosociala arbetssituation med fokus på arbets- och anställningsvillkor. Vilka har analyserats utifrån perspektiven för Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll- och stödmodell samt Atkinsons (1984) kärna- och periferimodell. För att uppfylla syftet har tre forskningsfrågor formulerats: ’’hur beskriver intervjupersonerna sina anställnings- och arbetsvillkor?’’, ’’hur kan dessa förstås med utgångspunkt i begreppen krav, kontroll och stöd?’’ och ’’på vilket sätt kan intervjupersonernas upplevelser förstås och diskuteras utifrån kärna- och periferimodellen?’’.   Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde sin arbetssituation varierad och att de hade kontroll över tillgängligheten för arbete. Däremot upplevde de mindre kontroll över var arbetet kommer att utföras samt arbetspassens längd. Dessutom tycktes stöd från kollegor och chef bristfälligt, framförallt stödet från chefer. För att hantera ovissheten gällande arbetssituationen användes meningsbärande strategier som ingav ökad kontroll. Det visade sig även att intervjupersonerna överlag inte kände stor samhörighet till den ordinarie personalgruppen på arbetsplatserna. Däremot upplevdes relationerna kunna byggas upp vid frekvent arbete på en och samma arbetsplats.

I en granskning av kvinnorsoch mäns arbetsvillkor framgår att för höga krav och begränsade resurser bidrar till sämre psykisk och fysisk hälsa. Kunskapsläget rörande specifikt kvinnor och män, inom specifika branscher ärdockrelativt oklart. Detrelaterar till att enskilda studierinte studerar sambandet mellan krav och resurser och hälsan separat för kvinnor och män.Syftet med denna studie var attundersöka sociala strukturer och arbetsvillkor för kvinnliga respektive manliga mellanchefer.För att undersöka skillnader i kvinnors och mäns arbetsvillkor genomfördes sjukvalitativa intervjuermed mellanchefer inomkommunal sektor. Skillnaderna förståsgenom undersökning av de sociala strukturer som går att utläsa i arbetsdelningen mellan kvinnor och mänsamt vilka skillnader på krav och resurser som upplevs av kvinnor respektive män. Vidare undersöks hur skillnaderna påverkar arbetsplatshälsan.Det empiriska resultatet visar att sociala strukturer, såsom genusordningenoch socialt konstruerade könsroller påverkar uppfattningen om kvinnligt och manligt beteende.Framställningen av kvinnan ger uttryck för de mönster av dagliga aktivitetersom styr vårt sociala arrangemang.Därmed påverkas uppfattningarna av krav och resurser, de kvantitativa kraven är de mest framträdande och då framförallt hos de kvinnliga respondenterna. De har fler underställda och förväntas varamer känslomässigt involverade. Det i sin tur påverkar den arbetsplatsrelaterade hälsan, tre av fyra kvinnliga respondenter har varit sjukskrivna på grund av stress under sin tid som mellanchef. Genomgående uppmärksammas olikafokus hos de manliga och kvinnliga respondenterna,kvinnornas fokus ligger på mjuka värden i större utsträckning.I jämförelse mellan de kvinnliga och manliga respondenterna går det att utläsa att kraven är större på kvinnorna, kontrollen en aning mindre och det sociala stödet inte lika omfattande. / In anexamination ofwomen’s and men’s work conditions it appears thattoo high demands and limited resources contribute to poorer mentaland physical health. However, the state of knowledge concerning specifically women and med in specificindustries is relatively unclear. It can relateto the fact that individual studies do not study the relationship between requirements and resources and health separately for women and men.The aim of this study was toexamine social structures and working conditions for women and men, respectively.Toinvestigate differences in women’s and men’s working conditions, seven qualitative interviews were conducted with middle managers in the municipal sector. The differences are understood through av examination of the socialstructures that can be made visible in the division of labor between women and menand howwomen and menexperiencedifferences in demandsand resources. Furthermore,it is investigated how the differences affect workplace health.The empirical resultsshow that social structures, such as the gender order and socially constructed gender roles, influence the perception of female and male behavior. The representation of women expresses the patterns of daily activities that govern our social arrangement.Thus, perceptions are affected by requirements and resources, the quantitative requirements are the most prominent, especially among the female respondents.They have more subordinates and are expected to be more emotionally involved.This in turn affects workplace-related health, three out of four female respondents have been on sick leave due to stress during their time as middle manager.Throughout, different focus is paid to by the male and female respondents, the women's focus is on soft values to a greater extent.In a comparison between the female and male respondents, thedemands are greater on women, the control is slightly less, and the social support is not as extensive.

Forskning visar att skolkuratorsyrket bär på stora risker för stressrelaterad ohälsa. Det viktiga yrket beskrivs i denna studie utifrån hur yrkesstress påverkar skolkuratorers välbefinnande, och i relation till hur stressutmaningarna kan hanteras. Studien har genom djupintervjuer av verksamma skolkuratorer försökt finna förståelse i deras yrkesverklighet. Deras upplevelser har tolkats utifrån krav-kontroll-stödmodellen och coping-strategier. Studien har analyserats med hjälp av den tematiska analysen, där sex centrala teman avseende stress och coping har presenterats. Resultatet visar en ständigt närvarande yrkesstress vars effekter har visat sig kunna ha negativ påverkan för välbefinnandet. Samtidigt visar även studien hur skolkuratorerna upplever stolthet i att hjälpa människor till ett bättre liv, vilket visat sig kunna öka välbefinnande. Studien redogör även för hur skolkuratorsyrket upplevs som ständigt ofärdigt, vilket leder till en känsla av otillräcklighet. Känslan visade sig utgöra en stor stressfaktor, där både kuratorerna själva och deras arbetsplats hantera stressutmaningen. Att aktivt använda coping-strategier har enligt studien tolkats vara av stor vikt utifrån kuratorsyrkets oförutsägbarhet. Vidare fann studien att skolkuratorer hanterar yrkesstress med hjälp av både emotionsfokuserad- och problemfokuserad coping. Resultatet visade dock att emotionsfokuserade coping-strategier utgjorde en något viktigare nyckel till stresshantering, då strategierna bidrog till motivation och styrka i relation till arbetsbelastningen. Sammanfattningsvis fördjupar studien förståelsen kring skolkuratorers yrkesstress och coping-strategiers roll.

Denna studie hade som syfte att beskriva hur vårdbiträden inom äldreboende och hemtjänst upplever sin psykosociala arbetsmiljö under coronapandemin. Detta genom frågeställningarna: Hur upplever vårdbiträden att deras arbetsinnehåll har påverkats av pandemin? Hur har vårdbiträdenas samarbete påverkats av pandemin? Vilka andra faktorer i den psykosociala arbetsmiljön har vårdbiträdena uppmärksammat i samband med pandemin? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra vårdbiträden inom äldreomsorgen. Som analysverktyg användes Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell. I resultatet framkom att den största inverkan på vårdbiträdenas psykosociala arbetsmiljö under pandemin var samhällets förändrade rekommendationer och restriktioner avseende skyddsutrustning och att förhindra smittspridning. Detta påverkade hela deras arbetssituation på flera olika sätt genom högre krav och mindre kontroll i arbetet. Stödet i arbetet i form av kollegialt stöd, visade sig vara betydelsefullt för den psykosociala arbetsmiljön under pandemin.

Title: “After all, we are designed to be social beings” - A qualitative study on employees’experience of teleworking during the corona pandemic Authors: Anna Bengtsson & Liselotte Lundahl Abstract The aim of this study is to examine how employees in the white-collar sector experience their work situation during mandatory teleworking caused by the corona pandemic. The aim is to answer four questions concerning self-discipline, employer control, work requirements, decision-making space, social support and impact on well-being. The empirical material comprises semi-structured interviews with eight officials who share the experience ofteleworking. The theoretical framework includes Karasek's & Theorell's demand-control-support model and Foucault's theory of power. The results show that self-discipline varies and changes among the employees, with the exception of a few, who continue to have a high level of self-discipline. Great self-discipline is also required to maintain social relations during teleworking. Further, the results show a reduced level of employer's control; there was an uncertainty among the employees about the extent of the employer's supervision. The results also show increased demands for independence, self-determination and decision-making space. There are experiences of reduced decision-making space in connection with difficulties in getting help from colleagues during remote work. Social support has decreased during teleworking, which also affects well-being.The main reason for reduced well-being is the feeling of loneliness and isolation. The conclusions are that teleworking primarily changes communication from being personal to becoming work-related during the corona pandemic. Furthermore, it appears that digital gatherings cannot replace the physical ones. Keywords: Krav, Kontroll, Stöd, Självdisciplin, Teleworking, Telecommuting, Distansarbete,Covid-19, Job demands, Self-control, Self-discipline, Emotional support, Wellbeing, Flexiblework. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare inom tjänstemannasektorn upplever sin arbetssituation under tvingande distansarbete orsakat av coronapandemin. Syftet är att besvara fyra frågeställningar om självdisciplin, arbetsgivarens kontroll, arbetskrav ochbeslutsutrymme, socialt stöd samt påverkan på välbefinnande. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med åtta tjänstemän som delar med sig av sina upplevelser. Det teoretiska ramverket innefattar Karaseks & Theorells krav-kontroll-stöd-modell och Foucaults maktteori.Resultaten visar att självdisciplinen varierar och förändras hos informanterna med undantag av ett fåtal som har fortsatt hög självdisciplin. En hög självdisciplin krävs även för att bibehålla de sociala relationerna under distansarbetet. Resultaten visar en minskad kontroll från arbetsgivaren. Dock råder en osäkerhet kring omfattningen av arbetsgivarens övervakning. Resultaten visar ökade krav på självständighet och självbestämmande och ökat beslutsutrymme. Likväl framkommer upplevelser av minskat beslutsutrymme i samband med svårigheter att få hjälp från kollegor under distansarbetet. Det sociala stödet har minskat under distansarbetet, vilket även påverkar välbefinnandet i någon form. Den främsta orsaken till minskat välbefinnande är känslan av ensamhet och isolering. Slutsatserna blir att distansarbetet under särskilda omständigheter framför allt förändrar kommunikationen från att vara personlig till att bli arbetsrelaterad under coronapandemin. Vidare framkommer att digitala sammankomster inte kan ersätta de fysiska. Sökord: Krav, Kontroll, Stöd, Självdisciplin, Teleworking, Telecommuting, Distansarbete,Covid-19, Job demands, Self control, Self discipline, Emotional support, Wellbeing, Flexiblework.

Med vår undersökning vill vi fördjupa förståelsen för medarbetares psykologiska och sociala upplevelser av distansarbetet till följd av Covid-19. För att genomföra detta görs en fördjupad analys av upplevelser av medarbetares balans mellan arbete och privatliv, vidare analyseras respondenternas upplevelser av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet utifrån Antonovskys (2005) KASAM-begrepp samt medarbetarnas upplevelser av krav, kontroll och socialt stöd enligt Karasek och Theorells (1990) modell. I och med den rådande Covid-19 pandemin har många i hög utsträckning tvingats arbeta på distans hemifrån vilket gör det intressant att undersöka hur det påverkar anställdas mående avseende psykosociala aspekter i arbetet. Den teoretiska referensramen ligger till grund för tolkning och analys av det empiriska materialet, som har samlats in genom tio intervjuer med medarbetare på olika företag inom tjänstesektorn. Resultatet visar på att medarbetare generellt har positiva upplevelser av distansarbetet i sig genom att det ökar flexibilitet, effektivitet och beslutsbefogenheter samt att det finns tillgång till socialt stöd. Det finns en förståelse för arbetssituationen som sådan och att distansarbetet är nödvändigt i dagens situation. Negativa aspekter är däremot att respondenterna saknar social uppskattning då det digitala stödet endast upplevs som ett substitut, en aspekt som ofta påverkar medarbetarnas motivation. Detta gör även att arbetsbelastningen kan uppfattas som tyngre. Sfärerna för privatliv och arbete påverkar varandra i båda riktningar, även om privatlivet störs av arbetet i något större utsträckning än den motsatta. Utmärkande är att våra respondenter är eniga om att distansarbetet är här för att stanna, åtminstone två till tre dagar i veckan.

In 2018, a new welfare law was implemented in Sweden aiming to increase the collaboration between hospital care, primary care and municipalities in cases where patients are in need of continued care and attention after they have been discharged from inpatient care (the Collaboration Act, my translation). The legislation contains instructions on the division of responsibilities between the different actors involved in the collaboration, but also provisions about municipal payment responsibility in cases where patients can´t be discharged from inpatient care at hospital within three days from the day he or she has been assessed as medically finished by the responsible doctor. This study aimed to describe and analyze the significance of the Collaboration Act for care managers in cases where elderly people have been discharged inpatient care. The empirical material was collected through qualitative interviews with six care managers. In order to analyze the empirical material a theoretical framework has been used consisting of Lundquists theory on officials as guardians of democracy and Lipskys theory on street-level bureaucrats. The result indicates that the care managers working methods are unchanged, but that the pace has increased in the care planning process. This means that the same amount of work must be performed as before, but with a more limited time before the municipal payment responsibility arises which has led to a consequence with inadequate investigations and needs assessments for the elderly client. To handle this dilemma, care managers overcompensate the elderly client with care interventions to create a feeling of security when they are dischared from inpatient care.

Hållbar utveckling är idag en vägledande och övergripande princip världen över. Den sociala dimensionen i hållbar utveckling är starkt förknippad med rättvisa, trygghet och delaktighet och arbetsgivare har det yttersta ansvaret att säkerställa en god arbetsmiljö för alla medarbetare. Svensk hälso-sjukvård står idag för flera utmaningar, bland annat kompetensförsörjning, rekrytering och en ökning av psykisk ohälsa bland vårdpersonal. Forskning visar på ett starkt samband mellan ledarskapets betydelse och hälsofrämjande arbetsplatser, dock finns få studier kring vilket stöd chefer behöver för att leda hälsofrämjande. Det är därför viktigt att belysa första linjens chefers förutsättningar ur ett hållbarhetsperspektiv. Syftet med studien var att undersöka första linjens chefers upplevelse av sin arbetssituation utifrån perspektivet social hållbarhet samt studera hur förutsättningarna ser ut för ett hälsofrämjande ledarskap. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats, där datainsamling skedde genom halvstrukturerade intervjuer. Sex informanter intervjuades och materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. De teoretiska ramverk som användes var krav-kontroll-stöd modellen samt känsla av sammanhang (KASAM). Analysprocessen resulterade i sexton subkategorier och sex kategorier vilka senare delades in i tre teman utifrån krav-kontroll-stöd modellen. Resultatet visar att arbetsglädje, påverkansmöjligheter och stödfunktioner är viktiga faktorer att bibehålla och det är av stor vikt att se över balansen mellan arbetsliv och privatliv samt HR stödet för att minska riskfaktorer att utveckla ohälsa hos första linjens chefer.

Studiens syfte är att undersöka hur gränslöst arbete inom fastighetsmäklarbranschen kan se ut, samt vilka upplevelser som kan finnas kring de krav på tillgänglighet och flexibilitet som yrket kan medföra. Studien bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt med sju semistrukturerade intervjuer med fastighetsmäklare i Stockholm- och Malmöområdet. Studien genomfördes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med en abduktiv analysmetod där resultatet har analyserats genom en tematisk analys. De teorier som studien utgår från är Anthony Giddens bidrag om modernitet och självidentitet, gränsteori och Karaseks modell om Krav-Kontroll-Stöd. Det huvudsakliga resultatet visar att det gränslösa arbetet i största grad tar sig uttryck genom den tillgänglighet som möjliggjorts av den digitala utvecklingen. Utvecklingen medför en frihet i form av flexibilitet där fastighetsmäklarna ges möjlighet att planera och strukturera sina arbetsdagar som de önskar, även om det kan medföra vissa krav och förväntningar som kan gå ut över privatlivet. / The purpose of the study is to investigate what borderless work can look like within the real estate brokerage industry, as well as what experiences there may be around the requirements for availability and flexibility that the profession can entail. The study is based on a qualitative approach with seven semi-structured interviews with real estate agents in the Stockholm and Malmö area. The study is carried out based on a hermeneutic perspective with an abductive analysis method where the results have been analyzed through a thematic analysis. The theories studied are based on Anthony Gidden's contribution on modernity and self-identity, border theory and Karasek's model on Demand-Control-Support. The main result shows that the borderless work is largely expressed through the availability made possible by digital development. The development brings a freedom in the form of flexibility where real estate agents are given the opportunity to plan and structure their working days as they wish, even if this may entail certain demands and expectations that may go beyond private life.

En tredjedel av världens kvinnor har blivit våldsutsatta och år 2022 blev tio personer mördade av sin partner i Sverige. Personal på kvinnojourer och skyddade boenden har en viktig roll att erbjuda skydd och stöd. Syftet med denna studie är att undersöka personalens upplevelser av krav, resurser och utomorganisatorisk samverkan i arbetet med de skyddsplacerade med Jobb-Krav-Resursmodellen som teoretiskt perspektiv. Elva semistrukturerade intervjuer tematiserades med personal från tre olika kvinnojourer och ett privatägt skyddat boende. Ur analysen framkom tio teman som besvarade frågeställningarna. Resultatet visade att personalen upplevde en tung arbetsbelastning med en mängd ovissa arbetsinsatser, ambivalenta skyddsplacerade och snäva tidsramar vilket gav känslor av frustration samt stress. Betydelsefulla arbetsresurser var kollegialt stöd, möjligheter till kompetensutveckling och god påverkan på arbetsplatsen. Samverkan var bristfällig med andra organisationer vilket upplevdes vara relaterat till bristande helhetssyn och okunskaper om våldets konsekvenser, vilket försvårade möjligheterna att hjälpa de skyddsplacerade att återuppbygga sina liv. / One-third of the world´s women have experienced violence, and in 2022, ten people were murdered by their partners in Sweden. Staff at women´s shelters and safe houses play a crucial role in providing protection and support. The purpose of this study is to examine the staff´s experiences of work demands, work resources and interorganizational collaboration in their work with the victims of intimate partner violence using Job-Demand-Resource Model as a theoretical perspective. Eleven semi-structured interviews were conducted with staff from three different women´s shelters and one privately owned safe house. From the analysis, ten themes emerged that addressed the two research questions. The resultats showed that the staff experienced a heavy workload with a multitude of uncertain tasks, ambivalent victims and tight time frames, leading to feelings of frustration and stress. Significant work resources included collegial support, opportunities for competence development, and positive workplace influence. Collaboration with other organizations was insufficient which was perceived to be related to a lack of holistic perspective and ignorance about the consequences of violence, making it difficult to assist the victims in rebuildning their lives.