Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur den kreativa processen skiljer sig åt när jag skriver musik självständigt eller ihop med andra, så kallad co-writing. Även hur ramverk och begränsningar påverkar kreativiteten har varit av intresse. Under arbetets gång har jag skrivit musik självständigt och i sessioner med andra och fört loggbok över mina upplevelser och tankar. Loggboken har varit underlaget för min analys och resultat. Resultatet visar att co-writing är en metod som fungerar bra för mig. Arbetsformen innebar att processen blev mer effektiv, mindre präglad av självtvivel och mer lustfylld än när jag skrev musik självständigt. Den visar också att begränsningar så som tidsramar eller att skriva för ett visst antal instrument kan fungera som en katalysator för kreativitet.

No description available.

Syftet med denna studie är att belysa hur samtalet om estetiska lärprocesser i fritidshemmet förs i pedagogiska tidskrifter. Tidskrifterna som studien utgår från är Tidningen grundskolan, Pedagogiska magasinet, Skolvärlden, Lärarnas tidning och Fritidspedagogik. Studien undersöker vilken syn på estetiska lärprocesser som kommer till uttryck i tidskrifterna och vad som lyfts fram som påverkansfaktorer i arbetet med estetiska lärprocesser i fritidshemmet. Metoden som använts i denna kvalitativa studie är en kombination av kvalitativ textanalys och tematisk analys.  Begreppet estetiska lärprocesser etablerades i Sverige till följd av behovet att introducera fler estetiska ämnen i skolan. Estetiska lärprocesser är en lärprocess där de estetiska uttrycken ligger till grund för något nytt och skapar en helhet. Helheten består av att vi får inhämta kunskap genom alla sinnen vilket skapar en meningsfull inlärningsprocess. Det framkom i resultatet att samspelet mellan teori och praktik är av stor vikt. Samspelet leder till att skapa och upprätthålla kunskaper. I studien framkom det att lärares perspektiv på elevernas lärande och estetiska lärprocesser hade stor betydelse för att inkludera eleverna i undervisningen. Resultatet visar att elever som inkluderas i undervisningen motiveras till mer lärande och skapar meningsfullhet. Vår slutsats är att motivation och samarbete är grunden för ett lärande.

Det sägs att träning kan ge oss bättre förutsättningar för ett långt och lyckligt liv medan för mycket stillasittande kan få motsatta konsekvenser. Men kan fysisk aktivitet också påverka hur människor mår, trivs och beter sig på jobbet? Syftet med den föreliggande studien var att undersöka betydelsen av fysisk aktivitet (och inaktivitet) för medarbetares hälsa, arbetstrivsel och kreativitet. I undersökningen deltog n = 308 personer som hade rekryterats via en öppen inbjudan på Facebook. Av deltagarna var 24 procent män, 76 procent kvinnor medan ingen uppgav alternativet annat. Genomsnittsåldern var 42 år. Hierarkisk multipel (stegvis) regressionsanalys användes för att analysera data. Resultatet visade att det fanns ett positivt signifikant samband mellan antal timmar stillasittande per dag och utmattning. Stillasittande timmar var dock orelaterat till arbetstrivsel och kreativitet. Antal träningstimmar per vecka visade att det fanns ett negativt signifikant samband med arbetstrivsel och kreativitet. Träningstimmar var dock orelaterat till utmattning. Medan studiens resultat visade att stillasittande kan leda till utmattning, kunde studien inte bekräfta att hur mycket anställda tränar skulle ha betydelse för hur de mår, trivs och hur kreativa de är på jobbet. Möjligen, är det viktigare att organisationer ger möjlighet till ökad rörelse på jobbet framför att uppmana till träning på fritiden.

Följande studie behandlar hur den visuella estetiken konstrueras i förskolans styrdokument och vilka subjektiviteter som skapas genom dessa konstruktioner. Det finns en tydlig problematik gällande avvecklandet av estetiska inlärningsprocesser och koncept relaterade till det i förskola och skola. Dessutom ges den visuella estetiken mindre utrymme i förskolans styrdokument än andra ämnen. Syftet med föreliggande studie är att analysera hur estetiken framställs och konstrueras i styrdokument för förskolan och hur subjekten konstrueras genom dessa framställningar. Det sker utifrån forskningsfrågorna: Vilka diskurser konstrueras om visuell estetik i förskolan? Vilka subjektiviteter skapas genom dessa konstruktioner? Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv samt diskursteori där en diskursanalytisk ansats har valts. I analysen har följande frågor ställts till textutdragen: Hur konstrueras estetik i texten? Hur positioneras subjekten i texten? Estetiken konstrueras som något kommunikativt förskolan “ska” skapa förutsättningar för. Förskollärare positioneras som den professionella som besitter kunskap samtidigt som barn beskrivs vara kompetenta till eget skapande och lärande. Slutligen konstrueras tre diskurser i styrdokumenten som mest framträdande: barns lärande genom estetik, barns estetiska uttryck samt kreerade barn och kurerande pedagoger.

Syftet med studien var att undersöka olika metoder och aktiviteter för att stimulera inspiration och konstnärlig kreativitet som kompositör, musiker och musikproducent. Detta för att utforska vägar till förutsättningar för mitt musikskapande. Syftet uppfylldes metodiskt genom aktiviteter som utfördes dagligen vid pianot/datorn för att hitta inspiration. Metoden var att utföra ett 15-tal aktiviteter som att gå i skogen, lyssna på musik eller träna, aktiviteterna genomfördes dagligen under fem veckor. Resultatet blev en helt ny metod som var oväntad. Kärnan i att skapa en bra förutsättning för att lättare hitta inspiration visade sig vara att skapa disciplin, struktur och hårt arbete. Studiens resultat var inte vad du gjorde utan att du gjorde det. / The purpose of the study was to investigate different methods and activities to stimulate inspiration and artistic creativity as a composer, musician and music producer. This is to explore paths to the conditions for my music creation. The purpose was fulfilled methodically through activities that were performed daily at the piano/computer to find inspiration. The method was to perform about 15 activities such as walking in the woods, listening to music or exercising, the activities were carried out daily for five weeks. The result was a completely new method that was unexpected. The core of creating a good condition for finding inspiration more easily turned out to be to create discipline, structure and hard work. The results of the study were not what you did but that you did it.

Min bakgrund inom musik präglas mycket av gitarr och sång. Gitarr var det första instrumentet jag lärde mig spela. När jag senare började intressera mig för musikproduktion runt år 2018 började jag lägga all fokus på datorn och det var nästan som att jag tappade bort gitarren helt. Det var som om musikproduktionen och gitarrspelandet blev två helt skilda världar. Därför bestämde jag mig för att skapa en EP som består av låtar som jag skrivit själv och spelat in tillsammans med musiker som spelar elbas, trummor och flöjt och där jag själv spelar gitarr, blandat med elektroniska syntar. I det här arbetet har jag undersökt vilka skillnader som uppstår i min kreativitet och i min musik när jag jämför mitt vanliga sätt att jobba vilket är ensam direkt i datorn, kontra med riktiga instrument, tillsammans med andra musiker. Denna undersökning är gjord i syfte att få en tydligare bild av hur jag vill arbeta som låtskrivare och hur man själv kan påverka sin egen kreativitet, samtidigt som jag skapar ny musik till min portfolio som även går att spela live. I mitt undersökande fann jag många nya lärdomar om min egen kreativitet och fick en tydligare förståelse för hur jag som låtskrivare fungerar, samt vad jag behöver för att kunna ha så bra förutsättningar som möjligt för att kunna skapa musik som faktiskt betyder någonting för mig. / <p>Låtar: </p><p>Breathe Out, Something Good, Heavy Clouds, Pass me by, Slow it down</p><p>Kompositör, arrangör, textförfattare och producent: Klara Gunnarsson</p><p></p>

This project investigates how the use of creative writing, time restriction and movement could benefit the flow of first impulses to gain a greater freedom in composing and performing. The essay describes two different methods and its impact on a creative process resulting in four new compositions. Towards the end, this bachelor thesis depicts how the playful framework provided by the methods have helped connecting the creative process with a more playful, allowing attitude, which provides the foundation for a more authentic artistry. / <p><strong>Kompositioner och arrangemang (av Vendela Tegerstrand &amp; Filip Eriksson):</strong></p><p>One Word</p><p>Resting In My Arms</p><p>Figuring Out</p><p>Weary Head</p><p>Changing/No Speed Limit</p><p>Feels Like Water</p><p>Keepin' You Closer</p><p>Walk On Water</p><p></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>Vendela Tegerstrand - sång</p><p>Filip Eriksson – el-, akustisk gitarr</p><p>Manfred Hulebo – piano</p><p>Oliver Löwenham – elbas</p><p>Jonatan Lindh – trumset</p><p>Johanna Moraeus – violin 1</p><p>Sara-Felicia Nyman Stjärnskog – violin 2</p><p>Ellen Alveteg – viola</p><p>Erik Elvkull – cello</p><p></p><p><em>I uppsatsen förekommer ljudexempel som även finns bifogade som bilagor.</em></p>

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pedagoger uttrycker sig om bilden som ämne. Vilket utrymme får eller har bildämnet i förskola och i skolans två första årskurser? Får bildämnet någon ”egen tid” eller är ämnet endast till för de elever som hinner klart med det ordinarie skolarbetet? I forskningsdelen tas litteratur och forskning upp som anknyter till ämnet. Undersökningen som presenteras i empiridelen behandlar problemformulering, Hur ser bildämnets situation och innehåll ut, enligt informanternas utsaga? Problempreciseringen tar bland annat upp hur bildundervisningen planeras och genomförs. Hur barns bilder används i undervisningen och om det finns skillnader mellan förskola och skola. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fyra pedagoger med olika pedagogiska bakgrunder, två av pedagogerna arbetar i förskolan och två pedagoger i skolans två första årskurser. Resultatet visade att bildämnet blir åsidosatt beroende på förskolans inriktning och de tydliga målformuleringar som finns för de andra läroämnena i skolan.

Ämnet slöjd är och skall vara ett kreativitetsutvecklande ämne i grundskolan, detta står inskrivet i slöjdämnets syftestext i läroplanen från 2011. I slöjden skall vi aktivt arbeta med idéutveckling genom att använda oss utav inspirationskällor i inledningen utav ett slöjdarbete. Det har dock visat sig, genom nationella utvärderingen i slöjd, att många slöjdlärare upplever detta som en utmaning och önskar öka sina kunskaper om detta. I denna studie undersöker jag hur några elevers idéutvecklingsförmåga påverkas av få, respektive inte få, en inspirationskälla i inledningen av ett slöjdarbete samt hur de upplever idéutvecklingsprocessen. Jag behandlar kortfattat slöjdämnet ur en idéhistorisk vinkel samt diskuterar kreativitetsbegreppet. Studien har genomförts genom triangulering med aktionsforskning som metod, elevenkäter samt intervjuer av en expertgrupp. Resultatet av denna begränsade studie visar att de teoretiska mål om kreativitetsutveckling som Lgr 11 sätter upp för slöjdämnet kan omsättas i praktiken med inspirationskällor och skissövningar och att detta förefaller leda till en fördjupad idéutveckling samt att eleverna upplever det som stimulerande.