<p>I vår studie diskuteras före detta kriminellas förutsättningar när det gäller att integreras in i samhället efter att ha levt ett liv präglat av kriminalitet och missbruk. Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter när det gäller deras väg in i missbruk och kriminalitet, tiden där, hur deras väg tillbaka till en drogfri och icke kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Syftet med studien är att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till revansch i samhället. Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhållning genom liknande erfarenheter och genom deras engagemang om total avhållsamhet mot droger och kriminalitet. Kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hålla sig borta från missbruk. Vår analys kan sammanfattas med att KRIS fungerar som vad vi valt att benämna som en avstigmatiserande övergångsgemenskap. Med stöd från KRIS har respondenterna haft möjlighet att bryta med sitt tidigare kriminella livsmönster eftersom KRIS förfogar över stigmat där det före detta kriminella blir ett medlemskriterium. KRIS har därmed hjälpt de f.d. kriminella med att få bekräftelse och andra tillgångar som gör det möjligt att leva ett hederligt liv.</p>

I vår studie diskuteras före detta kriminellas förutsättningar när det gäller att integreras in i samhället efter att ha levt ett liv präglat av kriminalitet och missbruk. Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter när det gäller deras väg in i missbruk och kriminalitet, tiden där, hur deras väg tillbaka till en drogfri och icke kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Syftet med studien är att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till revansch i samhället. Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhållning genom liknande erfarenheter och genom deras engagemang om total avhållsamhet mot droger och kriminalitet. Kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hålla sig borta från missbruk. Vår analys kan sammanfattas med att KRIS fungerar som vad vi valt att benämna som en avstigmatiserande övergångsgemenskap. Med stöd från KRIS har respondenterna haft möjlighet att bryta med sitt tidigare kriminella livsmönster eftersom KRIS förfogar över stigmat där det före detta kriminella blir ett medlemskriterium. KRIS har därmed hjälpt de f.d. kriminella med att få bekräftelse och andra tillgångar som gör det möjligt att leva ett hederligt liv.

Studiens syfte var att belysa unga häktade personers upplevelser och erfarenheter av tillvaron i häktet samt betydelsen av personalens bemötande. Kvalitativa intervjuer valdes med tanke på metodens fördelar, eftersom vi är intresserade av intervju¬personernas erfarenheter i form av berättelser. Då hermeneutiken hjälper till att förklara - och förstå menar vi att den hermeneutiska traditionen hade de bästa förut¬sättningarna för uppsatsen. Vi ville lyfta fram det pedagogiska i tillvaron och försökte ta del av det som är lärande i mötet mellan personal och häktad. Vi använde oss av hermeneutik som kvalitativ ansats och inspirerats av den hermeneutiska cirkeln för att analysera, tolka och sammanställa vårt resultat. Resultatet bygger på teman om de häktades tillvaro som inlåsta och utelåsta, samt bemötandes betydelse. Resultatet har visat att det upplevs frustrerade med inskränkningar i friheten och själv¬bestämmande¬rätten när man som häktad är isolerad från världen utanför. Som häktad upplever man även känslor av utanförskap. Känslor som total maktlöshet och overklighet är andra känslor som vi kan identifiera med inlåsning och avskärmning. Att häktet kan fungera som en lärande plats visar sig även samt att personalens bemötande i hög grad påverkar den häktades tillvaro.

<p>Studiens syfte var att belysa unga häktade personers upplevelser och erfarenheter av tillvaron i häktet samt betydelsen av personalens bemötande. Kvalitativa intervjuer valdes med tanke på metodens fördelar, eftersom vi är intresserade av intervju¬personernas erfarenheter i form av berättelser. Då hermeneutiken hjälper till att förklara - och förstå menar vi att den hermeneutiska traditionen hade de bästa förut¬sättningarna för uppsatsen. Vi ville lyfta fram det pedagogiska i tillvaron och försökte ta del av det som är lärande i mötet mellan personal och häktad. Vi använde oss av hermeneutik som kvalitativ ansats och inspirerats av den hermeneutiska cirkeln för att analysera, tolka och sammanställa vårt resultat. Resultatet bygger på teman om de häktades tillvaro som inlåsta och utelåsta, samt bemötandes betydelse. Resultatet har visat att det upplevs frustrerade med inskränkningar i friheten och själv¬bestämmande¬rätten när man som häktad är isolerad från världen utanför. Som häktad upplever man även känslor av utanförskap. Känslor som total maktlöshet och overklighet är andra känslor som vi kan identifiera med inlåsning och avskärmning. Att häktet kan fungera som en lärande plats visar sig även samt att personalens bemötande i hög grad påverkar den häktades tillvaro.</p>

Syftet med denna studie var att få tydligare kunskap och kännedom om orsaker till ett kriminellt beteende. Dessutom, vill jag få bättre förståelse för det som var avgörande att bryta sig ur det kriminella mönstret. För att bättre förstå problemområdet har jag använt mig av 3 rapporter. I rapporterna beskrivs de problem klienterna mots med inför frigivning, efter frigivning och vilka hinder och möjligheter de stöter på ute i det fria livet.   Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod. Intervjuer är genomförda med 7 personer. 6 från organisationen KRIS (Kriminellas revansch i Samhället) och en person som är anställd inom Kriminalvården/Frivården. Samlad data och resultat analyseras utifrån och med hjälp av olika teorier, som tillhör Michell Foucault, teori om makt och disciplin i samhället. Eftersom makten framfors i relationerna mellan människor.  Erving Goffman, stigma och Howard Beckers, stämplingsteori. Stigma förklarar hur människor stigmatiseras utifrån vissa kriterier och sätter stämpel på varandra. George Herbert Meads teori om rollövertagandet och den generaliserade andre, som talar om hur viktigt ar med en vuxen förebild, oftast föräldrar under uppväxttiden. Analys och resultat är uppdelade i 4 delar. Barndom, identitetssökande, vägen in i kriminalitet, vägen ut ur kriminalitet. Resultat visade att något som var gemensamt för de flesta respondenter var brister i familjeförhållanden under uppvaxt tiden. Studien visade att majoriteten av intervjupersonerna saknade en vuxen förebild, som föräldrarna borde varit. En av huvudorsakerna som ledde till kriminalitet var enligt respondenterna grupptryck och spänning, alltså destruktiva kompisgäng. Det som var avgörande att bryta sig ur det kriminella monstret var enligt de familjemedlemmar, främst barn. Några av intervjupersonerna påpekade att anledning varor de slutade med kriminalitet var ålder.

Syftet med denna undersökning är att skildra före detta kriminellas perspektiv på inkluderingsprocessen till samhället efter att ha varit frihetsberövad. Denna kvalitativa undersökningen har en pedagogisk utgångspunkt där resultatet har analyserats utifrån en läroteori; det biografiska lärandet. Detta för att se hur förändringsprocessen av att byta livsstil, från kriminell till laglydig samhällsmedborgare, kan se ut. Deltagarna för denna undersökningen berättar hur denna process inte är enkel däremot finns det företeelser som har underlättat deras inkludering. Allt från myndigheters bemötande till att ta ansvar för sina tidigare handlingar men också att tillhöra ett sammanhang som exempelvis religiösa grupper, kamratföreningar eller en familj.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka händelser som är avgörande för en avslutandeprocess från kriminalitet. Utöver detta ämnar studien även att undersöka möjligheterna till upprätthållande av avslutet. Studien bistår med information som kan användas i brottspreventivt syfte, exempelvis genom att förse de anställda på fängelser kunskap kring intagnas specifika behov, för att de intagna ska kunna påbörja avslutandeprocessen från kriminalitet på ett sätt som bäst passar den specifika individen. För att besvara studiens syfte har det genomförts semistrukturerade intervjuer med fem före detta kriminella individer. Samtliga informanter var under intervjuerna medlemmar i KRIS, som är en förening som ger stöttning och hjälp till tidigare kriminella och missbrukare att etableras i samhället (KRIS u.å.). Resultatet visar att informanternas avslut från kriminalitet var direkt sammankopplat med avslutet från deras missbruk av narkotika och alkohol. Det framkom under samtliga intervjuer att den främsta drivkraften bakom kriminaliteten hade varit att försörja missbruket och när de slutade missbruka upphörde även kriminaliteten i stort. Resultatet visade även på andra viktiga händelser som var väsentliga för informanterna avslutandeprocess från kriminalitet. De teman som identifierades var “att nå botten”, förändrad moral och föräldraskap. Händelser som visade sig betydande för upprätthållandet av avslutet kom att tematiseras till: familjens betydelse, sysselsättning och samhälleliga insatser. Det framkom bland annat under intervjuerna att få en bättre kontakt med sina barn betraktades som en vändpunkt som ledde till att kriminaliteten upphört. Att få en anställning eller ingå i ett förhållande med en prosocial partner är exempel på anledningar till att informanterna kunde upprätthålla sitt avslut. / The purpose of this study is to present five former criminal individuals way out of crime and identify the underlying causes of the abandonment of criminal life. The study also intends to investigate what causes the individuals to maintain the abandonment and not fall back into crime. The study provides information that can be used for crime prevention purposes, for example by providing employees at prisons with knowledge about the specific needs of the intake, in order for the prisoners to be able to begin the termination process from crime in a way that best suits the specific individual. In order to answer the study's purpose, semi-structured interviews with five former criminal individuals have been carried out. All informants are members of KRIS, which is an association that provides support and help for former criminals and addicts to be established in society (KRIS u.å.). The result shows that the informants' cessation of crime was directly linked to the termination of their drug and alcohol abuse. It appeared during all interviews that the main motivation behind the criminality had been to support the abuse and when they ended the abuse the criminality eventually ceased. The results also showed other important events that were essential for the informants to initiate a termination process from crime. The themes identified were "hitting bottom", changing morals and parenthood. Events that turned out to be significant for maintaining the abandonment were thematized to: the importance of the family, employment and social efforts. For example, getting a better contact with their children turned out to be a turning point for the cessation of crime. Getting an employment or joining a relationship with a prosocial partner are examples of reasons to why the informants could maintain their abandonment.

Det blir allt mer vanligt att arbetsgivare kräver utdrag ut belastningsregistret vid rekrytering för tjänster som inte kräver detta enligt lag. De personer som förekommer i belastningsregistret utsätts således för en kontroll som inte tidigare har påträffats. Tidigare forskning visar på svårigheter för före detta kriminella att ta sig ut på arbetsmarknaden till följd av den ökade användningen av registerutdrag vid nyanställningar (Winnick &amp; Bodkin, 2008; Backman, 2012). Syftet med denna studie är att belysa före detta kriminellas upplevelser kring de ökande kraven av uppvisandet av ett registerutdrag, hur arbetsgivare förhåller sig till deras bakgrund samt hur deras självbild påverkas. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod med semistrukturerade frågor. Intervjuer har gjorts med åtta före detta kriminella personer. Resultatet visar på att dessa människor upplever detta ökade krav som ett problem och att de blir negativt bemötta av arbetsgivare. De undviker att söka jobb där utdrag krävs, de känner sig utanför vilket bidrar till svårigheter att komma tillbaka till både arbetslivet men även till samhället i stort. Något överraskande visade det sig att ärligheten är oerhört viktig, men även föreningen KRIS, där samtliga intervjupersoner är medlemmar.

Syftet med studien är att bidra med ökad och fördjupad förståelse för hur valda myndighetsdokument behandlar det brottsförebyggande arbetet relaterat till gängkriminalitet. Vi undersöker hur problemet representeras och hur bakgrund, orsaker och möjliga lösningar presenteras. Studien är baserad på kvalitativ metod och utgörs av en kritisk textanalys. Analysverktyget What’s the problem represented to behar bistått oss med analysfrågor, och analysen har sedan kopplats samman med några utvalda sociologiska teorier. Resultatet och slutsatserna i undersökningen är att det bristfälliga brottsförebyggande arbetet, som det beskrivs i svenska myndighetsrapporter, härleds till bristande samverkan, samarbete och icke kunskapsbaserat arbete. Dessa organisatoriska svårigheter har en effekt på bland annat utbredningen av kriminella nätverk, då de brottsförebyggande insatser och åtgärder som genomförs ej utvärderats tillräckligt. Framställningen av problemet riskerar orsaka stigmatisering och stämpling av människor i utsatta områden, och detta leder till svaga sociala band i samhället

Ett växande intresse för uppkomsten av kriminalitet i samhället har i vissa fall bidragit till en negligering av före-detta kriminellas återanpassning i samhället. Studien fokuserar på individer som kallar sig för ex-kriminella där studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som är viktiga för ex-kriminella att ta sig ur en kriminell livsstil. Studiens frågeställning lyder vilka faktorer har betydelse för övergången från kriminell till icke-kriminell? Studien är baserad på fem intervjuer utförda på män som är medlemmar i kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället). Alla deltagare oavsett tidigare brottslighet, lever just nu ett liv utan kriminalitet. I studien används en kvalitativ metod som utformats av en tvärsnittsdesign, som innefattar semi-strukturerade intervjuer.  Respondenternas berättelser analyserades samt diskuterades utifrån Sampson och Laub’s åldersgraderande teori, likaså utifrån tidigare forskning som behandlar ämnet. Studiens resultat visar att det är individuellt vad som anses vara en viktig faktor för att ta sig ur en kriminell livsstil. Det som har kunnat igenkännas under intervjuerna är att det oftast är en eller flera faktorer som samspelar med varandra för att bidra till ett avståndstagande i kriminalitet. Tre faktorer har identifierats som betydelsefulla för att lämna en kriminell livsstil bakom sig; egen vilja, relationer samt stöd från samhället. Dessa behandlar centrala delar såsom motivation, relationer till familj, vänner och partner samt betydelsen av behandling, studier samt identitetsförändring. De centrala delarna utformades på grund av att dessa har genomgående i studien visat sig vara de mest ackurata för intervjudeltagarna. En försvagad anknytning till någon av dessa faktorer har visat sig öka risken för att individen återfaller i kriminalitet. Tidigare forskning samt åldersgraderande teorin stöds genomgående i studien då de vändpunkter som ansetts betydelsefulla för ex-kriminella att ta sig ur brottsligheten är de som varit av betydelse för deltagarna i studien. / A growing interest for the occurrence of criminality in society has in some cases contributed to a neglection of former-criminal’s reintegration in the society. The study focuses on individuals that call themselves ex-criminals where the purpose of the study is to investigate which factors that are of an importance meaning for ex-criminals to get out of a criminal lifestyle. The question formulation of the study is which factors have a meaning for the transformation from a criminal to an ex-criminal? The study is based on five interviews performed on men who are members of the Swedish association KRIS (Criminals Return Into Society). All participant’s regardless previous delinquency, are living currently a life without criminality. The study uses qualitative method that is shaped by a cross-section design, that comprises semi-structured interviews. The respondent’s stories were analysed and discussed from Sampson and Laub’s age-graded theory, as well as previous research dealing with the topic. The result of the study shows that it is individually to what is considered as an important factor to leave a criminal lifestyle. What has been recognized during the interviews is that there are usually one or more factors that interact with each other to contribute to a desistance in crime. Three factors have been identified as important to leave a criminal lifestyle behind; self-will, relations and community support. These address central parts as motivation, relationship to family, friends and partner but also the meaning of treatment, studies and identity change. These central sections were formulated because they throughout the study proved to be the most accurate for the interview participants. A weakened association to any of these factors has shown to increase the risk for the individual to relapse into criminality. Previous research as well as the age-graded theory are supported throughout the study because the turning points that are considered important for ex-criminals to get out of crime are those that have been of significance to the study participants.