<p>Då den senaste kursplanen så tydligt poängterar att nutid, och även framtid, ska vara centrala aspekter att förstå och tolka historien genom och dessutom stipulerar att man bland annat ska innehållsmässigt behandla historien fram till och med idag så menar jag att det finns anledning att undersöka om det faktiskt är ett utbrett problem som jag har stött på samt även vad det kan få för konsekvenser. Eftersom även mycket av den moderna forskningen inom historieundervisning undersöker just historiemedvetenhet, som det här ju kan tangera, är det också intressant att se om lärare tror att ett glapp i kronologin kan påverka elevernas historiemedvetenhet och om det också är något som aktivt genomsyrar deras undervisning.</p><p> </p><p>För att själv se huruvida lärare också har upplevt problematiken kring att inte uppnå kursplanmålet i Historia A angående har jag i den här undersökningen sammanställt ett forskningsläge om i vilken utsträckning och vilken modernare historia som behandlas, hur lärares undervisningsstrategi kan påverka vilken historia de förmedlar, hur kursplanen ser ut samt vad historiemedvetenhet är. Jag har även lyft fram de delar i kursplanen och läroplanen som jag först och främst vill undersöka om de upprätthålls men även mer generella delar av dessa som förklarar varför det är viktigt att följa de planer som finns. Efter det så har jag genomfört intervjuer med undervisande lärare på gymnasiet för att även få deras syn på problemet, om det nu ens är ett problem, slutligen analyserat intervjuerna och kopplat de till forskningsläget och kursplanen.</p>

<p>Med utgångspunkt från att det finns en antydan till en berättelse i datorspelet Final Fantasy IX argumenterar denna uppsats för att spelet innehar en narrativ struktur. Diskussionen förs genom att undersöka om vi kan uppfatta spelet som en text; om det är möjligt att applicera Gérard Genettes teorier om berättelsers hastighet samt om det är möjligt att urskilja en dubbel kronologi i spelet. Som teoretisk bakgrund används datorspelsforskning, textteori, narratologi samt termer hämtade från ny medieforskning, vars ändamål är att undersöka om vi kan utläsa en berättelse i Final Fantasy IX.</p>

Med utgångspunkt från att det finns en antydan till en berättelse i datorspelet Final Fantasy IX argumenterar denna uppsats för att spelet innehar en narrativ struktur. Diskussionen förs genom att undersöka om vi kan uppfatta spelet som en text; om det är möjligt att applicera Gérard Genettes teorier om berättelsers hastighet samt om det är möjligt att urskilja en dubbel kronologi i spelet. Som teoretisk bakgrund används datorspelsforskning, textteori, narratologi samt termer hämtade från ny medieforskning, vars ändamål är att undersöka om vi kan utläsa en berättelse i Final Fantasy IX.

Då den senaste kursplanen så tydligt poängterar att nutid, och även framtid, ska vara centrala aspekter att förstå och tolka historien genom och dessutom stipulerar att man bland annat ska innehållsmässigt behandla historien fram till och med idag så menar jag att det finns anledning att undersöka om det faktiskt är ett utbrett problem som jag har stött på samt även vad det kan få för konsekvenser. Eftersom även mycket av den moderna forskningen inom historieundervisning undersöker just historiemedvetenhet, som det här ju kan tangera, är det också intressant att se om lärare tror att ett glapp i kronologin kan påverka elevernas historiemedvetenhet och om det också är något som aktivt genomsyrar deras undervisning.   För att själv se huruvida lärare också har upplevt problematiken kring att inte uppnå kursplanmålet i Historia A angående har jag i den här undersökningen sammanställt ett forskningsläge om i vilken utsträckning och vilken modernare historia som behandlas, hur lärares undervisningsstrategi kan påverka vilken historia de förmedlar, hur kursplanen ser ut samt vad historiemedvetenhet är. Jag har även lyft fram de delar i kursplanen och läroplanen som jag först och främst vill undersöka om de upprätthålls men även mer generella delar av dessa som förklarar varför det är viktigt att följa de planer som finns. Efter det så har jag genomfört intervjuer med undervisande lärare på gymnasiet för att även få deras syn på problemet, om det nu ens är ett problem, slutligen analyserat intervjuerna och kopplat de till forskningsläget och kursplanen.

Som historielärare finns olika nyckelbegrepp som är centrala för ämnet historia. Tre av dessa kommer studeras i denna uppsats där syftet är att studera historiemedvetande samt de genetiska och genealogiska perspektiven i relation till lärares verklighet och de båda läroplanerna Lpf94 och Gy11. Dessa tre begrepp är därmed uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Kvalitativa intervjuer har utförts för att söka svar på uppsatsens frågeställningar och då texter och intervjusvaren varit i behov av tolkning har den hermeneutiska metoden använts. Studien visar att begreppet historiemedvetande är mångtydigt och svårdefinierat, både för lärare, teoretiker och forskare. En annan slutsats som kunde dras av studien visar att historieundervisningen är präglad av den kronologiska traditionen, vilket även kan benämnas som det genetiska perspektivet. Vad gäller styrdokumenten är begreppet historiemedvetande svårdefinierat även där och den nuvarande Gy11 är mer inriktat på kronologi än den tidigare.

Huvudsyftet med vår uppsats var att i första hand undersöka vilka intentioner som låg bakom idén att införa en obligatorisk historiekanon i den danska grundskolan, men även se hur Svend Sødring Jensens tre historieundervisningsteorier kan tillämpas i den danska kanonrapporten.Resultatet visade att kanonrapporten först och främst kritiserade de danska elevernas kunskaper i historia och kronologi samt lärarnas bristfälliga kunskaper i ämnet. Detta var också de huvudargument som försvare och förespråkare för en obligatorisk historiekanon manade fram i den aktuella debatten kring ämnet. Resultatet av vår studie kring kanon-rapporten kunde vi även härleda till två av Sødring Jensens tre undervisningsteorier, det vill säga den objektivistiska och klassiska teorin. Vi hade även som syfte att undersöka hur de danska lärarna såg på förslaget med en obligatorisk kanon. Det vi kom fram till var att lärarna var tillfredsställda med de mål som läroplanen för historia från år 2004 behandlar, och att en obligatorisk kanon inte skulle förändra elevernas syn eller kunskap när det gäller historieämnet. Lärarna uppfattade även införandet av en nationell kanon som något konservativt och nationalistiskt. Pedagogerna ansåg även att historiemedvetenheten skulle ligga i fokus och inte de kronologiska kunskaperna något man kan återföra till Sødring Jensens tredje teori, det vill säga den formala undervisningsteorin. Emellertid ansåg lärarna att ett examensprov i historia förmodligen skulle stärka ämnets status bland både elever och lärare. Vi hade även som avsikt att göra en undersökning kring elevers syn på historieämnet samt deras kunskapsnivå i historia. För att sedan själva tolka huruvida en styrd kanon behövs eller ej. Resultatet av denna undersökning visade att det fanns ett intresse för historieämnet, men att de kronologiska kunskaperna var bristfälliga. Dock visade eleverna prov på historiska faktakunskaper och en personlig historiemedvetenhet. Med utgångsläge av denna under-sökning menar vi, att den kanonrapport och de argument som urvalsgruppen presenterar inte kommer till att gynna elevernas historieutveckling.

<p>The non-linear film - a film telling a story using a reversed or scrambled chronology - has existed since the late 20’s, but just recently gained huge influence and popularity due to films such as Quentin Tarantinos cult-declared <em>Pulp Fiction</em>. In this essay I will analyze this form of narrative, and more specifically; how it’s used in my example film <em>Memento.</em> In my examination, I have seen the original version of the film, and then a re-cut version where the story is “turned over” to form a “normal”, linear narrative. My comparison of the two versions, along with glances towards other films that uses non-linear narrative constitutes the foundation of the analysis, which is also supported by literary resources in the subject. My aim is to formulate some sort of answer to the question; what does the non-linear narrative mean for my understanding of the film? I will in addition, briefly explain my understanding of the difference between linear and non-linear narrative.</p>

The non-linear film - a film telling a story using a reversed or scrambled chronology - has existed since the late 20’s, but just recently gained huge influence and popularity due to films such as Quentin Tarantinos cult-declared Pulp Fiction. In this essay I will analyze this form of narrative, and more specifically; how it’s used in my example film Memento. In my examination, I have seen the original version of the film, and then a re-cut version where the story is “turned over” to form a “normal”, linear narrative. My comparison of the two versions, along with glances towards other films that uses non-linear narrative constitutes the foundation of the analysis, which is also supported by literary resources in the subject. My aim is to formulate some sort of answer to the question; what does the non-linear narrative mean for my understanding of the film? I will in addition, briefly explain my understanding of the difference between linear and non-linear narrative.

Sammandrag Alla tiders historia? är en studie av vad läroplanen i historia 1a1 (Gymnasieskola 2011) de facto innebär för ämnet vad gäller innehåll och historiesyn. Uppsatsen inleds med en kort presentation av ämnet för att sedan redogöra för olika lingvistiska och semantiska tolkningsmodeller hämtade hos filosofer som Saussure, Russell och Wittgenstein vilka kommer att användas i själva analysen av läroplanerna och Skolverkets kommentarer till dessa. I syfte att visa på hur historiesyn hör ihop med kunskapssyn ges även en presentation av olika epistemologiska skolor.  Själva textanalysen visar att det råder en stor begreppsförvirring i läroplanen då många begrepp inte definieras, eller ges olika innehåll vid olika tillfällen.  Analysen visar även att läroplanen förordar en dialektisk historiesyn med inslag av historicism utan att visa på alternativa perspektiv på historien. / Abstract The history of all time? is a study of what the curriculum in history 1a1 (Gymnasieskola 2011) de facto means for the subject in terms of content and historical views. The essay begins with a brief presentation of the topic and then explains various linguistic and semantic interpretation models retrieved by philosophers like Saussure, Russell and Wittgenstein which will be used in the actual analysis of the curricula and the National Agency for Education comments on them. In order to show how historical views is associated with the concept of knowledge is also given a display of various epistemological schools. The actual text analysis shows that there is great confusion in the curriculum since many concepts are not defined, or given different content at different times. The analysis also shows that the curriculum advocates a dialectical view of history with elements of historicism but fails to show alternative perspectives on history. Keywords: history, curriculum, view of history, semantics, text analysis, historicism, chronology

During the years 2006-2010 Gotland University conducted seminars excavations in Västergarn parish on Gotland. Inside the wall a total of six house foundations have been found and a total of 127 combs have been registered. This thesis is based on a material study of the 127 registered medieval combs. The purpose of this thesis is to analyze the combs and with their chronology illuminate in which period the society of Västergarn was active. And also to find out what the material remains can tell us about the place and its people. The questions concern the dating and chronology of the combs, and also how analyzing the combs can provide additional information to Västergarn. The method used is a comparative material - and literature study. The result of the analyze is that the combs are from the transitional period of the Viking - Medieval age, 900- 1100th century. A variety of nine different types could be distinguished. I believe that through an osteological –, and contextual spatial analysis and a comparative material study of the combs more information on the site can be presented.