Syftet med studien har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökning skapa förståelse för nyanlända vuxnas etableringssvårigheter på arbetsmarknaden och i det svenska samhället, samt granska hur fritidssektorn kan komma att agera som stöd i denna integrationsprocess. Med utgångspunkt i Prismas förberedelseprojekt Prisma Arbetsmarknad - en arbetsintegrerande fritidssektor, har fyra deltagare intervjuats där dem delat med sig av sina erfarenheter, upplevelser och åsikter om sina första år i Sverige som nyanländ, utifrån följande frågeställning: Vilka uppfattningar har nyanlända vuxna om Projektet Prismas metoder för att stötta deras integration till arbetslivet och hur upplever de att samhället överlag bidragit till deras integrationsprocess? Studien baseras på tidigare forskning som behandlar nyanländas etableringsproblematik, samt tre sociologiska teorier. De teorier som används är Pierre Bourdieus kapital- och fältteori, Randall Collins teori om interaktionsritualer och emotionell energi, samt Jürgen Habermas teori om system och livsvärld.  Resultatet visar på att informanterna upplevde sin första tid i Sverige som väldigt påfrestande, där deras vardag präglas av en låg sysselsättningsgrad eller ingen sysselsättning. Brist på sociala interaktioner visade sig ha negativa effekter på individens mentala hälsa. Genom deltagande i projekt Prisma Arbetsmarknad sysselsätts nyanlända och deras livsvärld stärks genom interaktionsritualer som ökar deras emotionella energi och även handlingsutrymme och förmåga. Detta bidrar till att deras sociala kapital utökas genom fler kontakter men också förmågan att ta kontakt.

The purpose of the study is to describe and hypothetically explain students' attitudes to the subject of sociology in upper secondary school in Sweden based on students' (a) cultural capital and (b) gender. This is explained with the help of Pierre Bourdieu's capital theory, and also his perspective on gender. The study aims to cover the knowledge gap that exists in the field of teaching sociology in upper secondary school in Sweden with quantitative methods. The study uses a questionnaire to collect data and linear regression to analyze it. This perspective has, to our knowledge, never been done in a nordic context before, although studies on civic and citizenship education exist.    Framing of questions:  How do students' attitudes to the subject of sociology differ between gender categories in upper secondary school? What is the connection between students' cultural capital and their attitude to the subject of sociology in high school?  The sociological implications of this study is that the number of books in the students home tends to affect the attitudes towards the subject. But other aspects of the students' cultural capital, such as parentes education, art and classical music in the home aren’t statistically significant. Another sociological implication is that female students tend to have more positive attitudes towards the sociology subject compared to male students.  The sociology didactic implications of this study indicates that the number of books in the home in combination with gender has a connection with attitudes to the subject. Thus sociology teachers should focus on this. The awareness that a certain part of the cultural capital influences the students' attitudes means that the teacher can work actively to counteract this. For example by encouraging reading early in school, to create an open classroom climate and using various forms of examinations.

Vår intention är att få ökad förståelse för hur samhällsundervisningens form och innehåll varierar i relation till elevers olika socioekonomiska bakgrunder. Därför blir det också viktigt att undersöka hur elevers olika socioekonomiska bakgrunder påverkar deras skolframgång. Vidare vill vi även få ökad förståelse för vilka möjligheter och utmaningar samhällslärarna möter i samhällsundervisningen med en elevsammansättning som har varierande socioekonomiska bakgrunder. Vi har därför valt att utgå från följande frågeställningar:  - Hur skiljer sig formen och innehållet i samhällskunskapsundervisningen utifrån elevers socioekonomiska bakgrund? - På vilket sätt arbetar lärare kompensatoriskt i samhällskunskapsundervisningen? - Hur påverkar den socioekonomiska bakgrunden elevers möjligheter att uppnå skolframgång?  Följaktligen har vi sammanställt den tidigare forskningen som bland annat visar att skolframgången påverkas av elevers socioekonomiska bakgrund. Dessutom kan en lärares  förhållningssätt och förväntningar påverkas utifrån vilken socioekonomisk bakgrund en elev har. Det finns däremot avsaknad av material kring studiens resterande frågeställningar, vilket har inneburit att kvalitativ forskningsstrategi har använts som tillvägagångssätt för att samla in ytterligare information om ämnet. Genom semistrukturerade intervjuer upplystes vi av andra orsaker som påverkar samhällsundervisningens form och innehåll. Vi kom fram till att lärare i samhällskunskap har olika förväntningar på elever baserat på elevernas socioekonomiska bakgrunder. Vårt resultat visar också att elevers socioekonomiska bakgrunder är den starkaste faktorn jämsides med språket, för att uppnå skolframgång. Elevernas föräldrar och deras utbildningsbakgrund har en stor inverkan på både möjligheter och utmaningar för eleverna i svensk skolkontext.

Detta examensarbete har som syfte att förstå vad tjejer på yrkesprogram tycker om läsning och vad de eventuellt läser och vill läsa i skolan och på fritiden. Våra frågeställningar är följande: Vad tycker tjejer på yrkesprogram om läsning och vad vill de läsa? Hur skiljer sig tjejernas läsning på fritiden från den i skolan? Vårt resultat är baserat på intervjuer med fyra tjejer på vård- och omsorgsprogrammet som vi analyserar utifrån flera olika teoretiska perspektiv. Vi diskuterar sedan vår analys i förhållande till tidigare forskning och drar därefter slutsatser. Vårt resultat visar att tjejerna vill läsa lättskrivna verkliga berättelser som handlar om tjejer, och inte den litteraturen som de menar att skolan framförallt erbjuder dem som består av en annan sorts berättelser. Vi drar slutsatsen att eleverna i sin läsning framförallt drivs av en yttre motivation och att de inte ser läsning som något givande utifrån programval och framtidsplaner, därför väljer de aktivt bort den. Vi diskuterar och problematiserar sedan resultatet av studien med hjälp av den tidigare forskning vi använder oss av, och resonerar kring vilka konsekvenser våra resultat ger upphov till i vår framtida yrkesutövning. Vårt examensarbete avslutas med en diskussion kring vår metod och ger förslag på vidare forskning på området.

This study is about the factors that motivate individuals to engage in football hooliganism in Stockholm, Sweden. These individuals are often seen as problem makers and a threat to Swedish football. The aim of this study was to increase the understanding and knowledge about the phenomenon of football hooliganism in Sweden.  The question that has been answered is: What motivates individuals to engage in organized football hooliganism, and examine how these factors can be understood from Pierre Bourdieu's theory about habitus and capital?. Through this we hope to provide further knowledge about this phenomenon and understanding of why some individuals are drawn to this form of supporter culture. The method used for this study was semi-structured-interviews with former hooligans and the interviews were analyzed using thematic analysis. We found that there are five main themes that are correlated to why individuals are  drawn into football hooliganism and motivated to engage in the phenomenon. These are Belonging, togetherness, community and friendship, Life experiences and social environment, Respect and status, Violence and the “Kick” and The feelings for the football club. We also found that these themes can be explained through Bourdieu's theory about habitus and capital. This study has shown that there are some central themes, or aspects to help explain why individuals are drawn into football hooliganism that are related to motivation and Pierre Bourdies theory about habitus and capital.

I denna uppsats söker jag svar på vad coolhet innebär för skateboardåkare i Stockholm. Syftet med studien är att ta reda på hur skateboardåkare förstår sig själva och sin omgivning. I uppsatsen diskuteras hur symboliskt kapital skapas genom ett förkroppsligande av idéer förknippade med begreppet cool. Empirin består av material som samlats in från observationer och intervjuer av skateboardåkare i Stockholm under våren 2022, samt skateboardmedia, vilken undersöks noggrannare med hjälp av de antropologiska begreppen habitus och kulturellt kapital.

Denna studie undersöker fenomenet skolsegregation och dess konsekvenser för elevernas akademiska prestationer, med fokus på lärarnas perspektiv. Genom kvalitativ forskning utforskar studien hur segregation påverkar elevernas akademiska prestationer och det sociala kapitalets roll i att forma deras framgång. Pierre Bourdieus och James Colemans teoretiska ramverk används för att förstå samhälleliga strukturer och deras effekter på individuella resultat. Resultaten identifierar flera faktorer som bidrar till skolsegregation, inklusive bostadssegregation, fritt skolval och spridningen av fristående skolor. Segregation i skolor observeras genom språkliga barriärer och socioekonomiska faktorer som hindrar akademiska framsteg. Dessutom påverkar föräldrars utbildning, socioekonomisk status och habitus avsevärt akademiska prestationer. Lärare lyfter fram den genomgripande karaktären av skolsegregation som en social fråga som vidmakthåller orättvisor, särskilt som drabbar utsatta elevgrupper. Studien understryker vikten av att säkerställa rättvis tillgång till utbildning, och betonar behovet av att ta itu med denna samhälleliga utmaning.

The purpose of this paper was to examine the concept of an individual who hangs an exhibition poster from Moderna Museet on their wall and shares it on Instagram. Questions regarding what that individual wants to tell the audience about themselves, their individuality and lifestyle, through sharing it on a public forum have been the main topic. The material was an image of a poster from Moderna Museet in Stockholm (an Andy Warhol exhibition from 1968) hanging inside someone's home. The picture was found amongst Instagram-posts that had been tagged to connect with the account @modernamuseet_butiken. At the basis of the analysis is the theoretical framework of Pierre Bourdieu concerning capital, taste, beauty and museums. The method was a qualitative social semiotic approach that began by looking at the material on a denotative and connotative level, before branching out to the social semiotic level by applying the theoretical framework. The research found that through the content it is possible to make strong connotative readings concerning the person's education, background and awareness of art and art history. A conclusion is made concerning Bourdieus work in a modern day, which says that it is possible to use it to get a fundamental understanding, but it is at the same time important to approach the theories critically, because of the fact that the lines between different social classes are getting more blurred.

I den nuvarande samhällskontexten är det av intresse att analysera förtroendet för polisen, motiverat av den ökade rapporteringen av skjutningar och den höga exponeringen av kriminalitet i medierna. Dessa faktorer förväntas ha en inverkan på det förtroende som den svenska befolkningen känner inför polisen. Denna studie har för avsikt att utreda hur allmänhetens relation till polisen har påverkats och även analysera huruvida klasstillhörigheter har en inverkan på förtroendet. Effekten av klass kompletteras även av att analysera effekten av rädsla för brott. Studiens utgångspunkt bygger på en konfliktteoretisk ram där klass konceptualiseras genom Bourdieus kapitalbegrepp. För att komplettera klassperspektivets förklaringsförmåga integreras även teorin om rädsla för brott som inkluderar mer individuella aspekter där klass inte nödvändigtvis behöver vara av betydelse. Studiens datamaterial består av den tionde omgången av European Social Survey (ESS) som påbörjades år 2020. Endast data från Sverige har använts för undersökningen, vilket resulterade i 2287 respondenter. Resultaten av multivariata regressionsanalyser visar att högre klasstillhörighet genom socialt och ekonomiskt kapital ökar förtroendet för polisen, samt att rädsla för brott har en minskande effekt på förtroendet för polisen. Sammanfattningsvis bidrar denna studie med sociologisk forskning om konsekvenser av ojämlikheter i det svenska samhället, där insikter om hur de olika samhällsklyftorna har en inverkan på svenska individers förtroende för polisen framhävs.

Denna studie granskar två litteraturkapitel från två läroböcker avsedda för Svenska 1, som riktar sig mot högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program. Genom att granska eventuella likheter och skillnader i läroböckernas litteraturkapitel avser studien utvärdera om elever i de olika programinriktningarna får eventuella likvärdiga förutsättningar att förvärva kunskaper och förmågor. Studiens teorier är Anna Jobérs tolkning av Bourdieus begrepp kulturellt kapital, samt Gert Biestas kritiska syn på samhällets uppfattning om skolan. Metoden bygger på en kvalitativ textanalys. Resultaten från denna studie visar att det återfinns fler skillnader än likheter i läroböckernas ämnesinnehåll och övningsuppgifter i läroböckernas litteraturkapitel. Ämnesinnehållet och övningsuppgifterna i läroboken för högskoleförberedande program ger elever goda möjligheter att förvärva olika kunskaper och förmågor. Ämnesinnehållet och övningsuppgifterna i läroboken för yrkesförberedande program ger däremot yrkeselever grundläggande möjligheter att förvärva olika kunskaper och förmågor. Studien visar således att de undersökta läroböckerna inte ger elever i de olika programinriktningarna eventuella likvärdiga möjligheter att förvärva kunskaper och förmågor.