The purpose of this study is to examine women's experiences of safety and community within gender separatist Facebook groups. In order to examine this, a qualitative method is used where five semi-structured interviews are conducted with members from different gender separatist groups on Facebook. The analysis shows that members experience a feeling of safety and community when they share experiences with each other regarding online harassment from men and when they can find support in each other regarding their shared experiences of living in a patriarchy. Many members experience these separatist groups like a safe haven where they can ‘breathe’ and find a peaceful environment to explore their interests in. The safety and community in these gender separatist groups also comes with some challenges. These primarily concern inclusion and exclusion, where white women with a strong grasp of feminist terminology have an easier time being included than others. There are also challenges when it comes to creating a safe environment but still having open conversations. We find that members feel safer when certain limitations are put on what topics can be discussed and on how to conduct them. However, this also limits what can be expressed within these spaces.

Hur kommunicerar en institution för att behålla sitt kulturella förtroende under kriser? Vi har genomfört en kvalitativ retorisk analys på det material som det brittiska kungahuset producerat på sina sociala medier under två kriser 2019. Tidigare studier av kungahus och likvärdiga institutioners kulturella maktposition i samhället har visat att allmänhetens uppfattning av institutionen i hög grad påverkas av institutionens förmåga att svara på kriser. Dock saknas studier som analyserar en monarkis material i en modern kontext. Med avstamp i teoretiska begrepp som symbolisk makt, soft power, och kulturellt kapital,  har vi undersökt vilka strategier från Image Repair Theory vi kan identifiera och förstå i kungahusets kommunikation. Det brittiska kungahuset har haft som motto att inte klaga över – eller svara på – kritik. På senare år har institutionen dock blivit mer och mer aktiv på sociala medier. Detta innebär att de kommunikationsstrategier som används inte testats under en längre tid, och vi har funnit att dessa inte heller är konsekventa över de olika konton som kungahuset använder. Denna misskommunikation riskerar att skada folkets förtroende för kungahuset, och den kulturella makt de försöker underhålla på sina konton.

Psykisk ohälsa kan drabba vem som helst, när som helst. Trots att den psykisk ohälsan fortsätter att öka världen över, så förblir det ett av de mest undanskuffade områdena inom hälsoområdet. I dagens läge saknas det till viss del kunskap om hur den psykiska ohälsan fördelar sig på befolkningen, vem som blir drabbad och vem som blir skonad. Då tidigare forskning har lagt vikt på att undersöka hur hälsa, rent generellt, påverkas av avsaknaden av ekonomiskt, socialt samt kulturellt kapital, så syftar därför denna studie till att kartlägga hur endast den psykiska ohälsan påverkas av avsaknaden av dessa kapitalformer.  Studiens data erhölls från Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe Wave 6, vilken genomfördes år 2015. Denna survey är en longitudinell panelstudie, vilken utförs i 19 olika länder där data samlas in främst genom personliga intervjuer samt med frågeformulär. Denna studie behandlar dock endast de individer som är bosatta i Sverige. För att besvara forskningsfrågorna presenteras först deskriptiv data över samtliga variabler, vilket följs upp av enkla samt multipla linjära regressionsanalyser (OLS).  Resultaten visar att det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och avsaknaden av ekonomiskt, socialt samt kulturellt kapital. Det framkom även att det är avsaknaden av det sociala kapitalet som har störst påverkan på psykisk ohälsa samt att kvinnor påverkas i större utsträckning än män. Det går dock att argumentera för att psykisk ohälsa, likväl som samtliga kapitalformer, går att definiera och mäta på många olika sätt, varför det bör tas i beaktning vad gäller resultatdelen.

ABSTRACT Institutionen för kultur och estetik, Konstvetenskap 106 91 Stockholms universitet 08-16 20 00 vx Handledare: Sara Callahan Titel och undertitel: Fenomenet Keith Haring- Konstens kommersialisering Författare: Adam Sahlström Kontaktuppgifter: sahlstromadam@gmail.com Uppsatsnivå (kandidat-, magister- eller masteruppsats): Kandidatuppsats Ventileringstermin: HT2021 ABSTRACT: Uppsatsen behandlar ämnet kring konstnären Keith Haring och hur hans konst kommersialiserats i diverse olika kanaler såsom reklam och mode. Syftet med denna studie är att undersöka och öka förståelsen för hur Keith Haring har använts i konst och även kommersialiserats i form av tryck på kläder som massproduceras och också valet av att använda hans symboler i reklamkampanjer. Vidare syftar uppsatsen till att diskutera närmare hur Keith Haring gick från konstnär till varumärke. Utifrån en kvalitativ metod där relevant material samlats in och tolkats genomförs en analys baserad på specifika teorier. Dessa är bland andra teorin om kulturellt kapital av den franska sociologen Pierre Bourdieu. Även en postmodernistisk teori appliceras. I studien betraktas konst, reklam och mode utifrån teorin kring visuell kultur. Resultatet av denna studie visar hur olika fält kan integreras och gynnas av varandra. Utöver detta, visar också resultatet hur branding fungerar när konst kommersialiseras och blir till ett varumärke.

Covid-19 drabbade hela världen på en mängd olika sätt. Undervisning blev på många skolor digital och gymnasiemässor ställdes in. Gymnasievalet är något som redan innan covid-19 framkallade stress och oro hos elever. Valmöjligheterna inför gymnasiet är många och tidigare forskning visar att vikten av vägledning för att kunna göra ett väl underbyggt val är stor. Syftet med denna studie är att undersöka om covid-19 har påverkat niondeklassarna på en högstadieskola i södra Sveriges gymnasieval. Vi ville även undersöka vad som har influerat elevernas gymnasieval för att på så sätt se om covid-19 är något som influerat deras val. Teorierna som studien utgår ifrån är Patton & McMahons Systems Theory Framework modell, Hodkinson & Sparkes Careership teori och Bourdieus begrepp Habitus och Kapital. Vi kommer att genomföra en kvalitativ studie där vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer kommer att intervjua sju stycken niondeklassare. Resultaten visar att vänner och familj till stor del influerat niondeklassarnas gymnasieval. Utöver detta så visar resultaten att niondeklassarna själva upplever att covid-19 inte har påverkat deras gymnasieval. Slutsatsen är att covid-19 har påverkat informanternas gymnasieval på så sätt att deras handlingshorisont har begränsats. Vi ser även att informanterna har gjort känslomässiga val istället för val som är baserade på information och fakta.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur elevers syn på bildämnet relaterar till deras kulturella tillgångar. Detta genom en jämförelse av kulturella erfarenheter hos elever i årskurs nio och deras syn på, resultat i, och förståelse av - bildämnet. I studien samlas data genom en enkät till eleverna där kulturella erfarenheter och synen på ämnet undersöks. Denna data bearbetas statistiskt där samvariation mellan variabler korstabuleras och sedan analyseras ge-nom Pierre Bourdieus begreppsapparat. Resultatet visar på en viss korrelation mellan elevernas kultur och ämnessyn, bland annat att de med föräldrar engagerade i kultur i större utsträckning ser ämnet som viktigt samt att de som utövar kulturella aktiviteter i större utsträck-ning är motiverade på bildlektionerna. Korrelationen kan förstås som uttryck för elevernas kulturella kapital, deras habitus och som en pro-dukt av social reproduktion. Dessa resultat syftar till att stödja bildlä-raren i att förse alla sina elever med likvärdiga förutsättningar genom att upptäcka och uppmärksamma de processer som återskapar och upprätthåller orättvisor i bildämnet.

EU:s utbildningsnätverk Eurydices rapport visar att svenska elevers socioekonomiska bakgrund tenderar att påverka skolresultatet i högre utsträckning än EU-genomsnittet. Vi är därför intresserade av att undersöka hur elever upplever sina förutsättningar att nå skolframgång och vidare vilka faktorer som har varit betydelsefulla. Vår studie undersöker också hur elever upplever samhällskunskapsundervisningen. Undersökningen är relevant för vår profession eftersom den förhoppningsvis ger oss förståelse för elevers olika förutsättningar och upplevelser av samhällskunskapsundervisning som bland annat är av betydelse inom ramen för didaktik. Studien är fenomenologiskt inriktad och vilar på Bourdieus kapitalteori, metoden består av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att eleverna påverkas av olika faktorer, en del kan beskrivas med hjälp av utbildningskapital. Vårt resultat lyfter också olika aspekter som eleverna ser som möjligheter respektive svårigheter inom samhällskunskapsundervisningen. Sammantaget fokuserar vårt empiriska underlag på den didaktiska vem-frågan, studien belyser elevernas upplevelser och är en elevfokuserad studie. Studiens resultat kan betraktas som givande både för professionen men också för den enskilda läraren.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som samhällskunskapslärare upplever i arbetet med det kompensatoriska uppdraget. Vi har tagit del av mycket forskning kring elevers olika förutsättningar i skolan, men en avsaknad av vad lärarna kan göra för att kompensera för detta. Därför valde vi just denna inriktning och intervjuade lärare på två skolor i olika sociala områden med ett utbildningssociologiskt perspektiv. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som i sin tur bidragit med kunskaper kring de olika skillnaderna i arbetet med det kompensatoriska uppdraget på respektive skola. Resultatet visade på tydliga skillnader mellan de två skolorna som är belägna i olika socioekonomiska områden. Utmaningar som tidigare forskning har konstaterat, exempelvis elevers socioekonomiska bakgrund och dess betydelse för skolprestationer samt segregationens betydelse för homogena klasser, blev väldigt synliga. Skolan som låg i ett socialt utsatt område hade en överbelastning av elever som var i behov av kompensatoriskt stöd medan den andra skolan hade andra former av utmaningar som lärarna fick ta itu med. I vilket socialt område som skolan var belägen och vilken elevgruppens socioekonomiska bakgrund hade alltså betydelse för lärarens arbete med uppdraget. Trots detta visade undersökningen även att det finns många möjligheter att uppfylla det kompensatoriska uppdraget, exempelvis genom olika verktyg lärare kan använda sig av.

Genom att intervjua sex personer med iranskt påbrå har jag försökt presentera dessa individers subjektiva bild av historieundervisning och de krav som de ställer på skolan. Frågornas svar har gett oss en uppfattning om hur historieundervisningen kan påverka elever med iraniesvensk bakgrund. Dessutom har vi iakttagit vad de iraniesvenska personerna förväntar sig få från historieundervisningen. Den kvalitativa forskningsprocessen har vävt samman följande teoretiska utgångspunkter: kapitalbegrepp, symboliskt våld, orientalism samt Charles Taylors diskussion kring liberalism. Undersökningen visar att IP uppfattar historia i skolan som eurocentrisk och att iranskt kulturarv beskrivs som underlägsen. Hemmet och hemspråksundervisningen har haft en viktig uppgift att förmedla den iranska historien. Intervjupersonerna signalerar att vi i undervisningen bör integrera världshistoria och varje etnisk minoritets historia. / Education through Young Irani-immigrants Eyes A qualitative research concerning six Irani immigrants view on history-education, and it's image of Iranian culture, and the adaptation of history to the multicultural school environment.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur tre lärare respektive sex elever från gymnasieskolans studieförberedande program ser på litterär kanon, samt att utifrån deras åsikter diskutera förhållandet mellan erfarenhetspedagogik och litterär kanon inom Svenska B. För att uppnå mitt syfte har jag använt enkäter som screeningmetod och kvalitativa intervjuer som huvudsaklig undersökningsmetod. Både de intervjuade lärarna och eleverna anser att det är viktigt att ha kännedom om den litterära kanon, framförallt för att se och förstå historiska sammanhang och för att inte uteslutas ur privata diskussioner och offentliga samtal. Såväl lärarna som eleverna menar att litteratursamtal är ett mycket bra erfarenhetspedagogiskt redskap. Eleverna i undersökningen förespråkar en litterär kanon och läsanvisningar i kursplanen i högre grad än lärarna.Trots att det medför vissa svårigheter - såsom att det ålderdomliga språket eller referenserna till en för eleverna ofta obekant verklighet kan försvåra läsningen - menar jag att det är fullt möjligt att förespråka både en litterär kanon och erfarenhetspedagogik, vilket såväl lärarna i undersökningen som styrdokumentens formuleringar visar. Detta svenskämne, där verk och författarskap kvalificerar sig utifrån sitt kanoniska värde, men där förförståelse skapas utifrån elevernas erfarenheter och där diskussionsteman kopplas till dagens samhälle och elevers intressen skulle man kunna kalla för ett ”erfarenhetspedagogiskt bildningsämne”. Att arbeta erfarenhetspedagogiskt med den kanoniserade litteraturen kan vara ett sätt att vidga elevernas horisonter och att därmed bemöta kritiken om att eleverna inom erfarenhetspedagogiken inte upptäcker nya sätt att tänka. Jag menar att litteraturundervisningen - i enlighet med kursplanen - måste utmana elevernas åsikter och att den även måste utmana dem att läsa svårare litteratur än vad de spontant gör på fritiden.