<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka och skildra de argument som finns för, respektive mot, att muslimska friskolor skulle integrera respektive segregera eleverna från samhället, samt undersöka vilka övriga argument som finns för, respektive mot, muslimska friskolor. För att uppnå detta syfte har jag använt mig av en jämförande litteraturstudie där jag har studerat forskare och andra sakkunnigas argumentering kring dessa frågor. Väldigt få empiriska studier har gjorts på området, varav ingen specifikt har berört de frågeställningar jag ville få svar på.  I min argumentöversikt sammanställde jag de olika argumenten och upptäckte att många argument fanns både på ”för” och ”mot” sidan. Exempelvis påstods att den trygghet som eleverna utvecklade genom att umgås med andra elever med liknande religiös och kulturell bakgrund både kunna leda till att de hade lättare att integreras i samhället men även till att de blev mer isolerade. I min diskussion använder jag mig av Hans-Ingvar Roths terminologi om positiv/negativ närhet och distans för att på så vis kunna diskutera problematiken ur ett nytt perspektiv . Jag kom framförallt fram till att det behövs större empiriska undersökningar som sträcker sig över flera år och som involverar flera skolor samt att den kommunala skolan är bristfällig i sitt arbete med att integrera muslimska elever.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka och skildra de argument som finns för, respektive mot, att muslimska friskolor skulle integrera respektive segregera eleverna från samhället, samt undersöka vilka övriga argument som finns för, respektive mot, muslimska friskolor. För att uppnå detta syfte har jag använt mig av en jämförande litteraturstudie där jag har studerat forskare och andra sakkunnigas argumentering kring dessa frågor. Väldigt få empiriska studier har gjorts på området, varav ingen specifikt har berört de frågeställningar jag ville få svar på.  I min argumentöversikt sammanställde jag de olika argumenten och upptäckte att många argument fanns både på ”för” och ”mot” sidan. Exempelvis påstods att den trygghet som eleverna utvecklade genom att umgås med andra elever med liknande religiös och kulturell bakgrund både kunna leda till att de hade lättare att integreras i samhället men även till att de blev mer isolerade. I min diskussion använder jag mig av Hans-Ingvar Roths terminologi om positiv/negativ närhet och distans för att på så vis kunna diskutera problematiken ur ett nytt perspektiv . Jag kom framförallt fram till att det behövs större empiriska undersökningar som sträcker sig över flera år och som involverar flera skolor samt att den kommunala skolan är bristfällig i sitt arbete med att integrera muslimska elever.

Syftet med denna studie är att hjälpa den svenskkinesiska föreningen Kang Le Hua Ren i Göteborg att utveckla sina kulturmötesplatser genom att ta fram riktlinjer som stöd för utformning av kulturmötesplatser i det offentliga stadsrummet. Studiens geografiska avgräsning är Angered i Göteborgs nordöstra områden där Kang Le utövar sina aktiviteter. Avsikten är att ta fram ett första utkast på ett kreativt förslagsunderlag innefattandes visualiseringsbilder och förklarande texter som kan utgöra stöd vid utveckling av befintliga mötesplatser.Studien baseras på kvalitativa undersökningsmetoder med en fallstudie av Kang Le som kompletteras med enkätundersökning med föreningens medlemmar. Resultaten visar att tai-chi är den mest uppskattade aktiviteten bland Kang Les styrelse och medlemmar. Tai-chi och andra former av motionering, tillsammans med mat och musik utgör de allmänt betydande elementen som kan bidra till att skapa en offentlig mötesplats för kinesiskt kulturutbyte som kan tilltala fler än de som har anknytning till den kinesiska kulturen. Utöver de allmänt betydande elementen, är det nödvändigt att platsen bland annat är flexibel och något odefinierad vilket utmanar användarnas kreativitet. Det är också viktigt att varje plats undersöks grundligt för att utnyttja dess förutsättningar på bäst sätt samt att användarna involveras i skapandeprocessen.Nyckelord: Offentlig mötesplats, kulturmötesplats, kultur, kinesisk kultur, Kang Le Hua Ren, interkulturell, användardeltagande. / The aim of this thesis is to help the Swedish-Chinese association Kang Le Hua Ren in Gothenburg to develop their cultural venues by formulating guidelines to support the design of cultural venues in the public space. The study’s geographical concentrating is Angered in Gothenburg’s northeastern areas where Kang Le exercise their activities. The intention is to produce a creative proposal including visualizations and explanatory texts that can constitute support for developing existing venues.The study is based on qualitative research methods with a case study of Kang Le supplemented with a survey with members of the association. The results show that tai-chi is the most valued activity among Kang Les board and members. Tai-chi and other forms of exercise, along with food and music are the generally significant elements that can contribute to creating a public forum for Chinese cultural exchange that can appeal to more than those related to the Chinese culture. In addition to the generally significant elements, it is necessary that the venue is somewhat flexible and undefined, which challenges the users creativity. It is also important that each site is examined thoroughly in order to exploit its potential in the best way, and that users are involved in the creative process.Keywords: Public place, cultural venue, culture, Chinese culture, Kang Le Hua Ren, intercultural, user involvement.