Sammanfattning/AbstractSyfteSyftet är att undersöka och resonera om vilka diskurser som möjligtvis skapas eller är ursprung bakom utbildningsminister Jan Björklunds argumentation för och i samband med gymnasiereformen GY2011och vilka effekter det får på bildämnet i gymnasieskolan.FrågeställningarVilka diskurser som möjligtvis kan vara i konflikt med en bildämnesdiskurs konstrueras i den argumentation om skolvärlden som uttrycks av Jan Björklund? Vilken identitet och status får bildämnet i dessa diskursers synsätt? Metod och materialFör att besvara frågeställningarna har analys av debattmaterial skrivet av Jan Björklund gjorts, främst boken Skolstart. Materialet har sedan analyserats med diskursanalytisk metod och jämförts med en uppfattning av bildämnet, som det är framställt i undersökningen nationell utvärdering av bildämnet.ResultatResultatet visar att bildämnet har identitet som står i konflikt med Jan Björklunds diskursordning på många punkter. Nyckelord: diskursanalys, Estetisk verksamhet, GY 2011, Jan Björklund, Kunskapssyn,

Syftet med följande arbete är att få en bild av vad som kan ligga till grund för att lärarna på min praktikskola upplever en skillnad mellan de elever som går närkurser och de elever som går distanskurser. Jag har valt att med hjälp av en enkätundersökning undersöka fyra områden, studievana, motivation, förkunskaper eller kunskapssyn, hos eleverna i en när- respektive distansklass i Naturkunskap B för att se om jag inom dessa områden kan se några skillnader mellan när- och distanseleverna. För att en bredare bild av de möjliga orsakerna bakom uppfattningen att när- och distanseleverna skiljer sig åt har jag dessutom intervjuat en lärare som undervisar i de båda kurstyperna. Sammanfattningsvis pekar resultaten av enkätundersökningen på att eleverna i distanskursen har något bättre förkunskaper och studievana än eleverna i närkursen. Detta är dock svaga samband och i övrigt skiljer sig inte de två elevgrupperna nämnvärt från varandra.

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om hur tre grundskolelärare använder olika medier i matematikundervisningen mot bakgrund av den logocentriska traditionen i skolan. Jag kommer att utgå från följande frågeställningar i min studie:•På vilka olika sätt gestaltas den logocentriska traditionen i matematikundervisningen i en årskurs 1, 2 och 4?•Vilka anledningar anger lärare till att de centrala medierna i undervisningen i skolan är de logocentriska uttrycksformerna och inte de kinestetiska, visuella och auditiva uttrycksformerna?•Hur uppfattar lärare att de visuella, auditiva och kinestetiska uttrycksformerna utvecklas i en logocentrisk skoltradition?Teorin i mitt examensarbete definierar begreppen medier och logocentrisk tradition i matematikundervisningen. Teorin innehåller tidigare forskning om hur den logocentriska traditionen gestaltas i skolan, samt skolans behov av förändring för att motsvara samhällets utveckling.Jag har använt mig av en etnografisk ansats och mina insamlingsmetoder är intervju och observation. Undersökningarna är gjorda på en skola, där jag har besökt tre olika skolklasser i två dagar per skolklass. Intervjuer har gjorts både med lärare och med elever. Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån teorin angående den logocentriska traditionen och medier i undervisningen.Min slutsats för arbetet är att den logocentriska traditionen kan gestaltas på olika sätt i undervisningen. Det är min utmaning som blivande lärare att genom användandet av flera olika medier och uttryckssätt i undervisningen förhålla mig till och våga utmana traditionen.

Kunskapsbegreppet har länge varit uppe för diskussion, inte minst sedan den nuvarande läroplanen infördes i mitten på 90-talet. Det är intresset för hur matematisk kunskap kan uppfattas, för att sedan kunna undervisas och bedömas, som ligger till grund för arbetet. Genom kvalitativa intervjuer med sju undervisande lärare i Matematik A, och textstudier av styrdokumenten, har jag undersökt i vilken mån matematiklärares kunskapssyn överensstämmer med den syn styrdokumenten förmedlar. Studien har visat att matematikkunskaper främst innefattar förståelse och färdigheter. Styrdokumenten betonar förståelsen som menas nås med varierande och undersökande arbetsformer. Lärare lägger större vikt vid färdigheter som kräver strukturerade inlärningstillfällen. Avslutningsvis diskuteras huruvida skillnaderna kan minska om ett aktivt arbete med läroboken byts mot ett öppnare förhållningssätt till styrdokumenten.

Syftet med undersökningen är att förstå hur provet som examination ute i ”skolverkligheten” påverkar eleverna och undervisningen. Fokus är framförallt på historieämnet i grundskolan (högstadiet). Inriktningen är på provets påverkan på elevernas upplevelse av stress, självkänsla, motivation, kunskapssyn samt historiesyn. Metoden är kombinerat kvalitativ (gruppintervju och elevdagböcker) och kvantitativ (enkät och analys av elevkonstruerade prov). Resultaten visar ett ganska svagt samband mellan prov och stress, ett starkare mellan prov och motivation och självkänsla. Huruvida prov påverkar kunskaps och historiesynen fick undersökningen något vaga svar på. Detta sista är något som kräver mer forskning.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur alternativa läromedel används i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år och undersöka vilka faktorer som påverkar läraren till att välja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer på tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa läromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i ämnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vår undersökning har vi kommit fram till att alternativa läromedel används i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse då lärarna valt att arbeta med alternativa läromedel. Pedagogerna i undersökningen har alla fem en konstruktivistisk kunskapssyn.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka samarbetet mellan ett kulturhus och en skola där användandet av estetiska läroprocesser är centrala. Jag har undersökt vad lärare, kulturpedagoger och elever säger om elevernas lärande i projektet FRAMÅT.Det här är ett projekt där Drömmarnas hus har arbetat med dramaövningar,verkställandet av en tidning och genomfört en större teaterproduktion tillsammans med elever i skolår åtta runtom i Skåne. Jag har följt samarbetet med en av dessa klasser. Jag har kombinerat kvalitativa intervjuer och deltagande observation och inspirerats av enhermeneutisk ansats när jag har tolkat materialet. Jag har intervjuat deltagande lärare,kulturpedagoger och elever och har analyserat mitt material efter begreppet radikal estetik. Mitt arbete visar att en gemensam kunskapssyn hos lärare och kulturpedagoger är viktigt för ett fungerande samarbete. Elevernas och lärarnas stora delaktighet i projektet har lett till förutsättningar för lärande. Det är förhållningssättet till kunskap som är det centrala för att uppnå radikal estetik. Jag har kommit fram till att Drömmarnas hus har kommit långt i det arbetet, men att de kan utveckla sina fortsatta projekt ytterligare med att medverka till att estetiken genomsyrar all undervisning i skolan.

Kunskapens makt är stor, men när den används fel blir den förödande. Rådande diskurser producerar kunskap om muslimer där muslimska män framställs som våldsbenägna och där muslimska kvinnor ofta blir en symbol för förtryck. Dessa stereotypa bilder bidrar sedan till att muslimer blir utsatta för intolerans, kränkningar och diskriminering i Sverige. Denna studie fokuserar på unga muslimska kvinnors religiösa identitet för att nyansera de stigmatiserade bilderna som finns om muslimska kvinnor. Genom en kvalitativ undersökning med intervju som teknik, lyfter studien fram religion från ett individperspektiv samt hur religiösa individer upplever sin religiositet i förhållande till ett samhälle där sekularisering är en stark norm. Intervjuer har gjorts med sex unga kvinnor från olika platser i Skåne och resultatet visar på en stark religiositet bland kvinnorna men också på att islamofobi och främlingsfientlighet är något som alla informanter har varit med om. För att kunna motarbeta främlingsfientlighet och islamofobi krävs det också att läraren i skolan kan nyanserar den stereotypa kunskapen om islam. Religionsundervisningen är ett forum där det genom både etiken och undervisningen om religioner, skall skapas en förståelse för religiösa individer samt ett empatiskt förhållningsätt till alla medmänniskor. Genom att visa på olika livssätt och vägar för att finna mening kan eleverna få verktyg till att ”bredda sina horisonter” och förstå att vi alla är lika just genom att vi alla är olika. / The power of knowledge is great, but when used wrong it becomes disastrous. Prevailing discourses produce knowledge about Muslims where Muslim men are depicted as violent and where Muslim women often become a symbol of oppression. These stereotypes contribute to that Muslims are victims of intolerance, harassment and discrimination in Sweden.The purpose of this study is to highlight young Muslim women's religious identity in order to modulate the stigmatized images that there are about Muslim women. By using a qualitative method with interview as technique, this study presents religion from an individual perspective and how religious people feel about their religiosity in relation to a society where secularism is a strong norm. Interviews were made with six young women from different parts of Southern of Sweden and the result show that the women has a strong religiosity but also that islamophobia and xenophobia is something that all of the informants, in some way or another had encountered. In order to oppose xenophobia and Islamophobia, it is also required that schools presents an opposite picture of Islam than the often stereotypical representation that prevails in society. The religious education in schools is a forum where we can create an understanding for religious individuals and an empathetic attitude to all fellow human beings. By showing the different lifestyles and ways of finding meaning, students can gain the tools to "broaden their horizons" and understand that we are all different and it is that which make us the same.

I denna litteraturstudie har fem utvalda studier & avhandlingar kopplade till bildterapi presenteras och analyserats. Med en kvalitativ innehållsanalys har innehållet kondenserats och tematiserats till teman och subteman. Studiens syfte är att undersöka vilket lärande som sker hos deltagare inom bildterapi. Delsyfte för denna studie är att undersöka om det finns möjligheter för den ordinarie bildundervisningen att arbeta inspirerat av bildterapin. Frågeställningarna som har väglett detta arbete har varit: Vilket lärande får deltagarna med sig från bildterapin? Vilka möjligheter finns det för den ordinarie bildundervisningen att inspireras av bildterapin? Vilka likheter finns det mellan kunskaper som erhålls igenom bildämnet enligt kursplanen och kunskaper som erhålls genom bildterapeutiska interventioner Slutsatserna i denna studie är att deltagarna i bildterapin har erhållits många nya insikter och lärdomar. Så som ökad självmedvetenhet och insikt över den egna situationen, egenmakt och insikter om behov. Deltagarens egna skapta bild har fungerat som en visuell representation över deltagarens känslor och upplevelser och fungerat som ett kommunikationsverktyg i dialogen med terapeuten. Studien vittnar även över att det finns många likheter mellan bildterapi och bildpedagogik, men samtidigt finns det mycket som skiljer dem åt. De finns emellertid fler arbetssätt som är möjlig för bildundervisningen att använda sig utav inspirerat ifrån bildterapin bland annat det gemensamma reflekterande kring bilder, då det öppnar upp för breddad förståelse kring bilder.

Syftet med denna studie är att undersöka synen på den högskoleförberedande utbildningen Bild och formgivning hos skolledning och elever - hur inriktningen beskrivs med fokus på status och framtidsmöjligheter för eleverna. GY11 medförde att estetiska färdigheter nedvärderades inom gymnasieskolan och i uppsatsen beskrivs hur kunskapssynen på teori kontra praktik ger avtryck både inom skolan och i världen utanför. Frågeställningen är formulerad med en huvudfråga och en underfråga: Hur konstrueras inriktningen Bild och formgivning diskursivt hos bildelever och skolledare? Vilka tänkbara konsekvenser kan skönjas för hur elever och skolledare värderar inriktningen Bild & Formgivning och hur dess elever ser på sig själva och sin framtid?Det empiriska materialet består två intervjuer med skolledare, en enkätundersökning i tre bildestetklasser, fältanteckningar under bildlektioner, elevdiskussioner, elevbilder och deras bildanalyser. Materialet analyserades med hjälp av diskursanalys och kritisk diskursanalys. För att undersöka estetelevers uppfattning om sina framtidsutsikter och vad deras gymnasieutbildning kan leda till, fick elever i tre klasser gissa vilka (högskole-) yrkesutbildningar de var behöriga att söka. Skolledarnas utsagor om inriktningen, dess elever och effekter av GY11 på det estetiska programmet, stämde delvis överens och skilde sig delvis markant. Estetelever i en klass diskuterade kring "Bildens roll i samhället" och "Inriktningen Bild och formgivning", och arbetade sedan med affischer på samma tema. Som slutuppgift utförde de därefter bildanalyser på varandras bilder. Det finns en diskursiv kamp där olika värderingar tävlar om att fylla "estet" med innehåll som kan ha konsekvenser för den enskilda esteteleven efter genomförd gymnasieutbildning. Språkmedvetenhet kan förändra den sociala praktiken och dess konsekvenser – uppsatsens essens är att det är angeläget att diskutera diskursen "esteter" så att den så småningom får tillbaka den självklart jämlika position i samhället som behövs i ett framtidsperspektiv.