<p>Många elever är idag omotiverade vad gäller skolarbetet. I den här uppsatsen har vi försökt att hitta förklaringar till elevers inställning till undervisningen, lärare och skolan. </p><p>Vi har även tagit del av lärarnas arbete och deras arbetsplats. Genom de böcker vi läst har vi fått vissa centrala tankar som vi har använt oss av i de intervjuer som vi har gjort. Vi har valt att göra djupintervjuer med 6 elever och 6 lärare i en större östgötsk stad. En pojke respektive en flicka ur årskurserna sju, åtta och nio har intervjuats. Eleverna är valda utifrån hur motiverade de är. Lärarna har vi valt utifrån hur många år de varit yrkesverksamma och de har i huvudsak arbetat på högstadiet med språkundervisning. </p><p>Av intervjuerna att döma var relationen mellan lärare och elever det viktigaste för elevernas motivation. Detta gällde framförallt de mindre motiverade eleverna som tappade intresset för ämnet och därmed blev omotiverade om inte relationen med läraren fungerade.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att genom en diskursiv textanalys undersöka hur utbildningen <em>Svenska: språk, kultur och litteratur för lärare</em> 120 hp, på Högskolan i Halmstad, korresponderar med den tilltänkta undervisningen i svenska A och B på gymnasiet utifrån de utbildningsreglerande texterna. För denna studie undersöks även vad det är för kunskap som lyfts fram som eftersträvansvärd i respektive nivås utbildningsreglerande texter.</p><p> </p><p>Teoretisk utgångspunkt är diskursteori och metoden som används är en diskursiv brukstextanalys med komparativt inslag. Inom diskursteorin finns olika riktningar, och för denna uppsats används den anglosaxiska grenen av diskursteori och -analys. Inom denna metod finns vissa centrala begrepp. I denna studie har <em>ekvivalenskedja</em>, <em>nodalpunkt</em>, <em>tecken</em>, <em>tillslutning</em> och <em>diskurs</em> varit särskilt viktiga. En del av analysen syftar till att hitta eventuella hål och motsättningar i de utbildningsreglerande texterna.</p><p> </p><p>Resultatet visade att korrespondensen mellan nivåerna var god på många punkter. Den tilltänkta svenskläraren får genom utbildningen kompetens att lära ut och hjälpa eleven att nå de mål som ämnesplan och kursplanerna i svenska A och B ger uttryck för. På ett plan var korrespondensen dock särskilt svag och resultatet visade att utbildningen för svensklärare på Högskolan i Halmstad inte tillgodoser kunskap i att individanpassa undervisning. Detta är en viktig och utmärkande del i de utbildningsreglerande texterna för gymnasiet. Den eftersträvansvärda kunskapen på respektive utbildningsnivå visade sig vara likartad. Kunskapssynen gav uttryck för ett dynamiskt kunskapsbegrepp.</p>

<p>Denna uppsats bygger på ett fallstudium som genomfördes hösten 2006 i Mondulkiri,</p><p>Kambodja. Fallstudien är av kvalitativ art och fungerar som metodologiska ramen för</p><p>uppsatsen där litteraturstudier och intervjuer ingår som instrument. Syftet med studien var att</p><p>belysa vad som motiverar vuxna bunonger till lärande samt att belysa hur de beskriver vad</p><p>kunskap är för dem i deras kontext och hur de värderar den pågående</p><p>alfabetiseringsprocessen. För att uppnå studiens syfte genomfördes 15 intervjuer med vuxna</p><p>bunonger bosatta i Mondulkiri samt litteraturstudier kring motivation, kunskapssyn och</p><p>alfabetisering. Intervjuerna genomfördes utifrån en kvalitativ metod. Resultatet från</p><p>intervjuerna och litteraturstudierna visar på att det är främst yttre faktorer som påverkar</p><p>bunongernas motivation. När det gäller förhållandet mellan motivation och lärande är det</p><p>relationellt sammankopplat med vad individen värderar som mest nödvändigt för hans/hennes</p><p>situation i jämförelse med andra värden som är kontextuellt betingat. Bunongernas</p><p>kunskapssyn är relaterat till deras historia av muntlig tradering och alfabetiseringsprocessens</p><p>värde sätts i relation till behovet av kunskap som traderingen inte kan ge. Vidare förstärker</p><p>studien tidigare forskning som visar på att ”bilingual education” och ”non formal education”</p><p>är goda redskap för att bygga en långsiktig och varaktig alfabetisering.</p>

<p>Då Lpf 94 ersatte Lgy 70 förändrades gymnasieskolan genom att alla program blev treåriga. Kärnämnenas införande innebar att alla utöver karaktärsämnena läste gemensamma ämnen med gemensamma kursplaner. För yrkeslinjerna innebar detta att undervisningen teoretiserades i högre grad än tidigare, eftersom kärnämnena till största delen är teoretiska. Tidigare forskning visar att elever på yrkesprogram oftare är negativt inställda till kärnämnena. Vårt syfte i detta arbete har varit att undersöka några fordonselevers förutsättningar i en gymnasieskola, för att problematisera betydelsen av det de möter i sin vardag. Undersökningen bygger på gruppintervjuer.</p><p>Vårt arbete visar att elever på studieförberedande program har ett försprång gentemot elever på praktiska program. Detta påverkade också den allmänna uppfattningen om fordonsprogrammet, som i våra intervjuer stod längst ned hierarkiskt. Mötet med lärare i kärnämnen påverkades av fordonselevernas negativa syn på teoretiska kunskaper och det framkom att det fanns lärare som ogärna hade fordonsklasser i exempelvis svenska. Detta förstärkte fordonselevernas negativa syn på svenskan. Också skolans utformning var en nackdel för fordonseleverna eftersom de fick lämna sina egna lokaler för kärnämnesundervisning bland de teoretiska programmen. Detta synliggjorde skillnader mellan programmen som annars inte blivit så framträdande.</p><p>En viktig slutsats vi drar av detta arbete är att eleverna genom gymnasieutbildningen inte bara blir placerade i en outtalad hierarki som är uppbyggd utifrån teoretiska kunskaper, utan att de genom utbildningen också socialiseras in i en framtida samhällsklass. Fordonselevernas programval är styrt av det sätt de bäst tillägnar sig kunskap, det praktiska. I gymnasieskolan är dock teoretiska kunskaperna mer värda. Detta påverkar fordonselevernas syn på sig själva, och den negativa kärnämnessynen förstärks genom att de tvingas att som grupp hävda sig mot den teoretiska fokuseringen. Citatet ”händerna är mina verktyg hjärnan är bara ett hjälpmedel” visar att även fordonseleverna till slut kopplar tänkande till en teoretisk aktivitet. Vi hävdar att detta förringande synsätt på den egna kapaciteten är skolans verk.</p>

<p>I "Myten som argumentationsbas" har jag utgått från de perspektiv som finns inom den retoriska kunskapstraditionen. Utifrån dessa perspektiv har jag sökt svar på frågeställningen: <em>Hur övertygar man någon som ser världen på ett annat sätt?</em></p><p>Studien resulterade i en modell för övertygande som fokuserar på etablerandet av en gemensam argumentationsbas mellan retorn och den andre. I samband med bearbetningen av denna modell prövade jag om Roland Barthes idé om myten kunde användas för att ge en fördjupad förståelse för vad en retorisk argumentationsbas är. Svaret på den frågeställningen blev ett tydligt: Ja.</p><p>Barthes teori om myten stämde väl överens med den retoriska kunskapstraditionen, dess teoretiska grund kunde bidra till en förbättrad förståelse av enskilda övertygandeprocesser och teorin visade dessutom på möjliga retoriska strategier för att övertyga en person som ser världen på ett annat sätt.</p><p>Utöver detta kunde jag även visa hur myten fungerade som ett komplement till det etablerade retoriska begreppet doxa. Detta genom att myten är partikulär och kan kopplas till specifika fenomen, medan doxan är mer generell. Myten som teoretiskt perspektiv visade sig därmed vara väl lämpat för att retoriskt förklara argumentationsbasens funktion i enskilda övertygandeprocesser. I denna studie beläggs således  att Barthes idé om myten har något att tillföra den retoriska kunskapsteorin.</p>

<p><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} @font-face {font-family:Calibri; panose-1:2 15 5 2 2 2 4 3 2 4; mso-font-alt:"Arial Rounded MT Bold"; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1073750139 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:10.0pt; margin-left:0cm; line-height:115%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-font-family:Calibri; mso-fareast-language:EN-US;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-bidi-font-family:Calibri;} .MsoPapDefault {mso-style-type:export-only; margin-bottom:10.0pt; line-height:115%;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --></p><p>Det övergripande syftet med detta arbete var att undersöka hur kursplanen för engelska i grundskolan har förändrats under perioden 1962 till 2000. Undersökningen syftar således till att kartlägga kursplanernas utveckling av engelskämnet ur ett historiskt perspektiv. Denna uppsats har med utgångspunkt från en komparativ textanalysmetod undersökt hur kursplanerna i läroplanerna från 1962, 1969, 1980, 1994 och kursplaner 2000, den reviderade kursplanen från 1994 skiljer sig från varandra rörande beskrivningarna för de grundläggande kunskapsområdena ”höra”, ”tala”, ”läsa”, ”skriva”. Centralt för analysen har varit att försöka klargöra den kunskapssyn som framträder i kursplanerna och de språkvetenskapliga teorier som influerat deras utformning.  Vilken kunskapssyn<strong> </strong>framträder i kursplanerna? Undersökningens resultat visar att kursplanerna reflekterar skolans strävan att följa samhällsutvecklingen och rådande pedagogiska strömningar. Under de gångna fyrtio åren har kursplanerna i engelska genomgått tydliga förändringar.</p><p> </p> / <p>The main purpose of this essay was to examine in which way the course plan in English has changed during the past 40 years, from 1962 to 2000. The survey aims to chart the development of the English course plans from a historical perspective. This essay has its starting point in a comparative analysis and analyzed how the course plans from 1962, 1969, 1980, 1994 and 2000 (the revised course plan from 1994) differ in the basic areas “hear”, “speak”, “read”, “listen”. The essential issue of the analysis is to elucidate the cognitive approach which is presented in the course plans.</p><p>The result of the analysis shows that the course plans reflect the school’s endeavor to adapt to the changes in society, and to contemporary pedagogical currents. During the last 40 years, the course plans have gone through legible changes.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Diskussionen om kunskap och lärande stannar aldrig, men för verksamma i skolan är det relevant att vara på det klara med hur kunskapsbegreppet kan förstås i skolan. Lärarens syn på kunskap och lärande bestämmer hur hon förhåller sig till sitt uppdrag och hur hon lägger upp undervisningen. Skoldiskursen kan undersökas på olika vis. I den här uppsatsen har fyra av Skolverkets publikationer analyserats. Syftet är att undersöka vilken kunskapssyn som förmedlas i texterna och vilken strävan som finns att upprätthålla eller förändra den rådande diskursen. I analysen har begreppen kunskap, lärande, skola, lärare och elev stått i centrum.</p><p>Slutsatserna av analysen är att det finns en strävan att omformulera det som i texterna beskrivs som den traditionella diskursen inom skolan. Det råder konsensus om att skolundervisningen vanligtvis utgått ifrån ett ensidigt kunskapsparadigm, men att den traditionen nu utmanas av ett nytt paradigm som definierar kunskap som någonting situerat och som skapas i interaktion mellan människor. I samtliga texter förmedlas ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande. Det som skiljer texterna åt är att de förhåller sig till de två kunskapsparadigmen på olika vis. I två av texterna argumenteras för det nya kunskapsparadigmet, medan det i de andra två finns en idé om att de två paradigmen kan föras samman.</p><p>Publikationerna fördjupar sig i begreppen kunskap och lärande. Däremot lämnar tre av de fyra texterna en djupare diskussion kring vad som ingår i lärarprofessionen om kunskap och lärande förstås som de definieras i texterna. En slutsats som också kan dras av analysen är att den didaktiska hurfrågan inte går att få svar på i publikationerna. Kanske är det decentraliseringens baksida, att Skolverkets publikationer inte behöver ta sig an de praktiska frågorna.</p><p> </p> / <p>The discussion about knowledge and learning never ends. For those who are working in school it is relevant to have a clear idea of how the term knowledge can be understood in an educational context. A teacher's idea of knowledge and learning decides what pedagogical methods she uses. The school discourse can be analysed in different ways. In this paper has a discourse analysis been done of four publications from Nation (Sweden) Agency of Education. The aim is to see what ideas of knowledge that is represented in the texts and what ambition there is to alter or maintain the current discourses. The analysis work has especially focused on the terms knowledge, learning, school, teacher and pupil.</p><p>Conclusions that can be drawn from the analysis are that there is a striving to reformulate a traditional school discourse. In the publications there is an agreement concerning that traditional teaching generally come from a one-sided knowledge paradigm that now is being challenging by a new paradigm. The new paradigm defines knowledge as something dependent of the context and that it is created in interaction between people. All four publications mediate a sociocultural perspective on knowledge and learning. The difference between the texts is the attitude they apply to the fact that there is two paradigms that have influences in the school discourse. Two of the texts argue for the new paradigm, while the other two mediate that the paradigms are complements.</p><p>The publications enter deeply into the terms knowledge and learning. However they leavethe discussion about what a professional teacher is in a school where the terms knowledge and learning is understood as it is defined in the texts. Only one of the texts gives some answers on the didactic question <em>how</em>. A conclusion that lies near in hand is that the decentralisation of school gives the Nation Agency of Education the possibility to avoid concrete questions that give useful information in teachers' professional life.</p>

<p>Ämnet för denna studie är skolkultur. Syftet är att analysera Läroplanen för det svenska obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, med särskilt fokus på den ideologi som går att finna, samt hur skolans kultur - här i fråga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition påverkar synen på elever och utformandet av undervisningen. Studien är en innehållslig idéanalys. Det empiriska materialet består av Lpo 94 och mediapresentationer där det framgår hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet är hämtat under hösten 2007 i en västsvensk kommuns lokaltidning och från den aktuella kommunens hemsida. Analysen visar på att Lpo 94 fastslår en värdekonservativ undervisning med ett särskiljande. Individsynen är en autonom individ som går att definiera, vilket innebär rationalistiska synsätt. Kunskapssynen innebär att värden ses som objektiva och jämförbara med kunskap, vilket innebär objektivism. Den pedagogiska traditionen med barnet i centrum är fastslagen i det statligt bindande styrdokumentet, vilket innebär att den pedagog som sätter ämneskunskaper i centrum blir motarbetad och hamnar i ett utanförskap i en organisationskultur med gemensamt tänkande och handlande. Resultatet visar på att Lpo 94 tillvaratar rationalistiska synsätt och objektivism, vilket aktuella kulturvetenskapliga teorier radikalt tar avstånd till.</p>

<p>Syftet med denna intervjustudie är att studera examinerade hälsovetarstudenters övergång från studier till arbetsliv och deras uppfattningar om kunskap, studier och arbete idag. Vi har intervjuat 17 hälsovetare som gick Hälsovetarutbildningen på Högskolan Väst för ett flertal år sedan. Utifrån ett nutida perspektiv undersöker vi hur de har utvecklat sin yrkesroll övertid och vilken betydelse Hälsovetarutbildningen har haft för deras yrkesroll.</p><p>I studien framkommer att hälsovetarna har en bred syn på kunskap och att det är vanligt att de förhåller sig till flera olika kunskapsinriktningar och pedagogiska teorier samtidigt. Det finns influenser av humanism, naturvetenskaplighet och flertalet pedagogiska inriktningar. Hälsovetarna ser kunskap som både objektiv faktakunskap och som en subjektiv process om vart annat, beroende på i vilka sammanhang de tas upp. Detta menar vi uppstår i och med att hälsovetarna förväntas leva upp till både en vetenskaplig profession (en slags ”hälsoexpert”) och en ödmjuk pedagog. En viktig förmåga för hälsovetarna blir därför att kunna balansera dessa olika kunskaper och synsätt, för att passa in i alla roller och situationer som krävs. Ett av de mest framträdande resultaten i studien är att hälsovetarna har tillägnat sig flera ”tysta” och anpassande förmågor. Yrkesrollen handlar om ledarskap, självständighet, tålamod, argumentation, förtroende, ödmjukhet, social kompetens och förståelse för olika lokala kulturer, strukturer och sociala koder i olika grupper med mera. Särskilt viktiga strategiska förmågor är till exempel att känna av när det är läge för vissa projekt och när människor är mogna för förändring.</p><p>Hälsovetarna har till stor del ett livslångt perspektiv på kunskap och uppfattar de olika förhållningssätt som de fick med sig ifrån Hälsovetarutbildningen som mycket värdefulla i deras yrke. Själva inträdet på arbetsmarknaden upplevs olika beroende på yttre omständigheter som till exempel omorganisationer och tillgång till socialt stöd. Hälsovetarna upplever att det fanns en bra koppling mellan teori och praktik under Hälsovetarutbildningen, men att deras verklighetsuppfattning av arbetslivet inte alltid stämde överens med verkligheten. Yrkesrollen är mer strategisk än vad de kunde föreställa sig under utbildningen. Samtidigt är hälsovetarna övertygade om att de kunskaper som behövs i deras yrkesroll går att tillägna sig under resans gång.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Målet med det här arbetet är att analysera två pedagogiska metoder för barn med utvecklingsstörning, närmare bestämt TEACCH-metoden och Lilli Nielsens pedagogik, när det gäller kunskapssyn och då framförallt aspekterna hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap och vilka former denna kunskap tar. Avslutningsvis undersöks vilka kategorier som kan identifieras ur de analyserade texterna (citaten).</p><p>För att samla in data har jag använt mig av litteraturstudie men för att tolka och bearbeta data har jag valt att använda mig av kvalitativ innehållsanalys. Litteraturstudie innebär att jag söker efter specifika svar i litteraturen som jag sedan jämför.</p><p>När det gäller frågeställningen hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Strukturerad miljö, strukturerade aktiviteter och” hand på hand-metod”. När det gäller frågeställningen vilka former denna kunskap tar enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Faktakunskap och Färdighetskunskap. När det gäller frågeställningen hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap enligt Lilli Nielsens pedagogik har jag funnit följande kategorier: Varierad miljö, varierade aktiviteter och ”hjälp till självhjälp-metod”. När det gäller frågeställningen vilka former denna kunskap tar enligt Lilli Nielsens pedagogik har jag funnit följande kategorier: Förståelsekunskap och Förtrogenhetskunskap.</p><p>Jag hoppas att arbetet kan vara till nytta för personer som kommer i kontakt med barn som har den här problematiken eller som är intresserade av ett konkret exempel på hur man kan arbeta med kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Nyckelord: Utvecklingsstörning litteraturstudie, kvalitativ innehållsanalys, kunskapssyn, pedagogiska metoder, Lilli Nielsens pedagogik, TEACCH-metoden,</p><p>Abstract</p><p>The aim of this study is to analyse two pedagogical methods for children with developmental disabilities, to be more precise The TEACCH Programme and The Pedagogy of Lilli Nielsen, concerning epistemological approach, primarily the aspects how the child with developmental disabilities acquires knowledge and what shape this knowledge takes. Finally I investigate which categories can be derived from the analysed text (quotations).</p><p>To collect data I have used literature study but to interpret and work up the data I have chosen to use content analysis. Literature study means that I search for specific answers in the literature that I later compare with each other.</p><p>Concerning the question at issue of how the child with developmental disabilities acquires knowledge according to The TEACCH Programme I have found the following categories: Structured environment, structured activities and “hand on hand method”. Concerning what shape this knowledge take according to The TEACCH Programme I have found the following categories: Factual knowledge and Skills. Concerning the question at issue of how the child with developmental disabilities acquires knowledge according to the pedagogy of Lilli Nielsen I have found the following categories: Miscellaneous environment, miscellaneous activities and “help to help yourself method”. Concerning what shape this knowledge take according to The Pedagogy of Lilli Nielsen I have found the following categories: Understanding and Tacit knowledge..</p><p>I hope the work can be useful for those persons who have contact with children who have this complex of problems or who are interested in a concrete example of how one can work with content analysis.</p><p>Key words: Developmental disabilities, literature study, content analysis, epistemological approach, pedagogical methods, The Pedagogy of Lilli Nielsen, The TEACCH Programme,</p>