Det huvudsakliga syftet med undersökningen har varit att studera vilka uppfattningar kursansvariga lärare inom lärarutbildningen har gällande kursutvärderingar. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer där respondenter har delgett sina uppfattningar gällande kursutvärderingar i allmänhet, utvärderingsinstrumentet, aktuella ramfaktorer som kan vara rådande samt definitionen av begreppen kursutvärdera och kursvärdera. De slutsatser som går att dra är att den allmänna uppfattningen är att det finns en positiv inställning till kursutvärderingar i allmänhet. Vilka metoder och modeller som ska användas råder det delade meningar om men dock anser man att det inte går att skylla på ramfaktorernas inverkan som ett försvar mot själva genomförandet av kursutvärderingar. Studenternas delaktighet upplevs också som oerhört viktig men hur den ska ökas och hur medvetenheten hos den enskilda studenten ska höjas är inte helt och hållet klargjort. Det fungerar bra i vissa ämnen men inte alls i andra. Ett obligatorium kan vara lösningen men är inte en helt okontroversiell fråga för de kursansvariga. Definitionen av begreppen kursutvärdera och kursvärdera upplevs som problematisk och ett felaktigt användande av begreppen leder till en oklar situation som är till nackdel för hela utvärderingskulturen inom lärarutbildningen på Högskolan i Kalmar. En tydligare skrivning bör finnas i dokumenten kring vad som gäller och som även klargör direktiven och ansvaret för hela utvärderingsprocessen från början till slut, från chefer till kursansvariga lärare och studenter.

<p>Det huvudsakliga syftet med undersökningen har varit att studera vilka uppfattningar kursansvariga lärare inom lärarutbildningen har gällande kursutvärderingar. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer där respondenter har delgett sina uppfattningar gällande kursutvärderingar i allmänhet, utvärderingsinstrumentet, aktuella ramfaktorer som kan vara rådande samt definitionen av begreppen kursutvärdera och kursvärdera.</p><p>De slutsatser som går att dra är att den allmänna uppfattningen är att det finns en positiv inställning till kursutvärderingar i allmänhet. Vilka metoder och modeller som ska användas råder det delade meningar om men dock anser man att det inte går att skylla på ramfaktorernas inverkan som ett försvar mot själva genomförandet av kursutvärderingar.</p><p>Studenternas delaktighet upplevs också som oerhört viktig men hur den ska ökas och hur medvetenheten hos den enskilda studenten ska höjas är inte helt och hållet klargjort. Det fungerar bra i vissa ämnen men inte alls i andra. Ett obligatorium kan vara lösningen men är inte en helt okontroversiell fråga för de kursansvariga.</p><p>Definitionen av begreppen kursutvärdera och kursvärdera upplevs som problematisk och ett felaktigt användande av begreppen leder till en oklar situation som är till nackdel för hela utvärderingskulturen inom lärarutbildningen på Högskolan i Kalmar. En tydligare skrivning bör finnas i dokumenten kring vad som gäller och som även klargör direktiven och ansvaret för hela utvärderingsprocessen från början till slut, från chefer till kursansvariga lärare och studenter.</p>

A course evaluation is a survey sent out to all students after they have completed a course at Uppsala University. The objective of this survey is to allow the students to state their opinions of the course and give the course coordinatior an apprehension of how the students have perceived the course. This information can later be used to take necessary measures to increase the quality of the next instance of the course. The course coordinator compiles the students' opinions from the course evaluation together with their own opinions and analysis about the course instance into a course report. All the course reports are uploaded to a website called Medarbetarportalen but they are stored in an unorganized directory structure and there is no way of searching for a specific report or other information about a course instance. Moreover, students are only able to read the course report from an instance of a course that they participated in.  Making this information easily accessible would be beneficial for the evolvement of a better education. We have therefore created a portal which makes it possible for students, course coordinators, director of studies, education prefects and other employees at Uppsala University to easily find information regarding earlier course instances. This information consists of course reports, course evaluations, avarage grades as well as the number of students registered on the course instance. The portal also offers an easy way for course coordinators to write course reports.  Both through user testing and continous communication with employees at the IT institution the system has gotten positive feedback and the result was a working and useful portal with good requisites for further developement and launch by Uppsala University. / En kursvärdering är en enkät som skickas ut till alla studenter efter att de genomfört ett kurstillfälle på Uppsala universitet. Syftet med denna enkät är att ge studenterna en chans att tycka till om kursen och ge kursansvarig en uppfattning om hur studenterna har upplevt kursen för att sedan kunna använda detta som underlag för att vidta åtgärder till nästa kurstillfälle och på så sätt förbättra utbildningen. Kursansvarige sammanställer sedan kursvärderingen tillsammans med vilka åtgärder som ska göras inför nästa kurstillfälle till en kursrapport. Problemet är att studenter och anställda på Uppsala universitet inte lätt kan söka rätt på varken kursrapporter, kursvärderingar eller reslutat från olika kurstillfällen. Alla kursrapporter laddas upp på en hemsida som heter Medarbetarportlalen men där ligger de i en oorganiserad katalogstruktur och det är itne möjligt att söka rätt på en specifik rapport eller annan information om ett visst kurstillfälle. Dessutom har studenten endast möjlighet att läsa kursrapporter från kurstillfällen som de själva har deltagit på. Att göra denna information lättillgänglig är fördelaktigt för utvecklingen av en bättre utbildning. Vi har därför skapat en portal som gör det möjligt för studenter, kursansvariga, studierektorer, utbildningsprefekter och andra anställda på Uppsala universitet att söka rätt på information om tidigare kurstillfällen. Denna information består av kursrapporter, kursvärderingar, genomsnittsbetyg samt antal studenter på kurstillfället. Portalen gör det även möjligt för kursansvarig att skriva kursrapporter. Både genom användartester och kontinuerlig kommunikation med anställda på IT-institutionen har systemet fått positivt gensvar och resultatet blev en fungerande och användbar plattform med goda förutsättningar för vidareutveckling och lansering av Uppsala universitet.

To maintain a good course quality, the students at Uppsala University are asked to answer a course evaluation after each finished course. These evaluations are compiled by the course director to a report where the course director often include course results and own reflections. Today neither students, teachers or directors of study at TekNat, the Faculty of Science and Technology, at Uppsala University are able to get a clear overview of all course evaluations, course reports or course results. A clear overview of these things is important for all stakeholders since it will simplify the work to retain a good quality of the courses. Throughout this project we have developed a prototype of a website that gives a clear overview of the results for each of the courses. This project makes it clear whether the course evaluations and course reports are submitted and shows an average degree of the course based on the course evaluation. The project also visualizes grade distribution among students. The result was a functional prototype that is a first step in the development of a future system with the same purpose. The project fulilled all requirements and we hope that our design will be used for future development. / För att upprätthålla en god kurskvalitet ombeds studenterna på Uppsala universitet att svara på en kursvärdering efter varje avslutad kurs. Denna kursvärdering sammanställs sedan av kursansvarig till en kursrapport där kursansvarig ofta inkluderar resultat från kursen samt egna reflektioner. I dagsläget kan varken studenter, kursansvariga eller studierektorer på TekNat, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, vid Uppsala universitet få en tydlig överblick över kursvärderingar, kursrapporter och resultat från kurserna. En tydlig överblick över dessa delar är viktig för samtliga intressenter eftersom det kommer att förenkla arbetet med att behålla en god kvalitet på utbildningarna. Vi har med detta projekt utvecklat en prototyp för en hemsida som ger en tydlig överblick över kurserna på TekNat fakulteten vid Uppsala universitet. Projektet gör det möjligt att se om kursvärderingar och kursrapporter rapporterats in, samt visar studenters omdöme om kurserna baserat på kursvärderingen. Projektet ger även möjligheten att jämföra betygsfördelning och kursomdöme från olika år som kursen givits. Resultat blev en fungerande prototyp som är ett första steg i utvecklingen av ett framtida system med samma syfte. Projektet uppfyllde alla krav och vi hoppas att vår design kommer att användas för kommande utveckling.

Detta är en kvalitativ studie där tolv kursansvariga högskolelärare inom Lärarprogrammet vid Linköpings universitet intervjuats. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om kursvärdering och dess betydelse för högskolelärarens arbete. Studiens fokus är kursvärdering i praktiken, kursvärderingens påverkan på kursutveckling samt kursvärderingens betydelse för kvalitetsarbete inom utbildning. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades genom kvalitativ analys av meningsinnehållet. Informanterna beskrev sitt arbete med kursvärdering, från förberedelse, planering, genomförande, uppföljning, återkoppling till arbetet med kursutveckling samt hur de uppfattade kursvärderingens betydelse för arbetet med kvalitet samt påverkan på studentinflytandet. Informanterna beskrev också förslag på utveckling av områden rörande kursvärdering. I diskussionen sammanfattas resultatet i tre teman med stor betydelse för kursvärdering. Dessa är: Syfte – meningen med kursvärderingen, Metod – variationer av olika kursvärderingsmetoder samt Process – arbetet med kursvärdering är en process. Följande slutsatser har analysen utmynnat i; Begreppen kursvärdering och kursutvärdering behöver förtydligas, Det är problematiskt att genomföra en kursvärdering som har flera syften, För att säkerställa det övergripande syftet med at förbättra kvaliteten behövs ett systematiskt arbete som genomsyrar hela organisationen, Summativa kursvärderingar bör kompletteras med formativa kursvärderingsmetoder för att uppnå ökat studentinflytande och förbättrad kvalitet, Kursvärdering bör systematiskt kompletteras med annan information för att göra en djupare och mer omfattande analys av kursen med syfte att få en helhetsbild av kursen, Den kursvärderingsmetod man använder sig av bör passa ihop med det syfte man har för genomförandet av kursvärderingen, Det är bra att öka variationen av kursvärderingsmetoder, Rörande kursvärderingsmetoden KURT så bör ett klart syfte med just den metoden skrivas fram för respektive nivå i organisationen, Det är viktigt att även resultatet av andra former av kursvärderingsmetoder än KURT tas tillvara, Arbete med kursvärdering är en process och kursvärdering blir därigenom processinriktad, Det finns ett behov av att ta tillvara lärarnas synpunkter på kursen, Det finns ett behov av ett mer systematiskt organiserat stöd för de som är kursansvariga.

Det är idag relativt välkänt att kompetensutveckling har blivit en central del i arbetslivet den senaste tiden. Denna kompetensutveckling sker främst genom internutbildningar på arbetsplatsen; internutbildningar har fått en större efterfrågan och därav har behovet att anordna dessa ökat hos många företag. Det här examensarbetet ämnar undersöka inställningar samt utmaningar och möjligheter som finns inom internutbildningssystemet på ett företag, ur de anställdas perspektiv, och hur dessa utmaningar och möjligheter kan stävjas respektive förstärkas. Studiens syfte är således att från de anställdas erfarenheter och tankar om dagens utbildningar ge företaget redskap och hjälpmedel för att på sikt kunna utvecklas med de anställda och öka kunskapsnivån som de tillsammans besitter. Genomgående i hela studien är ett induktivt och kvalitativt angreppssätt som speglas i alla metoder och val. För att kunna utföra denna studie har insamlingen av data skett via kvalitativa intervjuer som i sin tur analyserats och bearbetats för att återkopplas till frågeställningarna och syftet för studien. Detta resulterade i flertalet utmaningar och möjligheter som berör motivation, pedagogiska och didaktiska val, rutiner och kommunikation, tidsplanering och stöd samt teoretiska hjälpmedel och tankar. Denna studie visar på vinsterna som kan göras genom att investera mer resurser och stöd för att säkerställa en god kompetensutveckling och bra kvalité på företags interna utbildningar. Det gynnar inte enbart de anställda i form av ökad personlig kompetens utan hela företagets gemensamma kompetens ökar och ger möjlighet för tillväxt. / It is now fairly well known that competence development has become a central part of working life during the recent years. This competence development takes place mainly through internal education in the workplace; internal education today has a greater demand and hence the need to organize these has increased in many companies. This master thesis intends to examine the attitude as well as the challenges and opportunities in internal education of a company, from the employees' perspective, and how these challenges or opportunities can be dealt with or enhanced. The study's purpose is to, from the employees' experiences and thoughts on today's system of education, provide the company with tools and resources to eventually be developed with the employees and raise the competence they jointly possess. Throughout the entire study, our inductive and qualitative approach is reflected in all the approaches and choices. To perform this study, data was collected through qualitative interviews which was analysed and processed, for the purpose of being reconnected with the research questions and the purpose of the study. This resulted in several challenges and opportunities that affect motivation, pedagogic and didactic choices, routines and communication, time management and support as well as theoretical tools and thoughts. This study demonstrates the benefits that can be done by investing more resources and support to ensure good competence development and better quality in corporate internal education. This benefits not only the employees in the form of increased personal competence but the entire company's joint competence increases and provides the opportunity for growth for both the employees and the company.

Vid Institutionen för informatik och media vid Uppsala Universitet (IM) används ett digitalt kursvärderingsverktyg (IMKV) som en central metod att samla in feedback från kursdeltagare som underlag för kvalitetsarbete och för reflektion åt kursdeltagaren. Vid IM är svarsfrekvensen låg och således är underlaget för kvalitetsarbete lågt och IMKV riskerar visa på resultat som inte är reliabla eller representativa. Syftet med arbetet var att utveckla en it-artefakt som alternativ till IMKV med stöd från empirin om användarbeteende och persuasive design, följt av en utvärdering om huruvida denna prototyp skulle kunna förbättra användarupplevelsen och på så vis höja svarsfrekvensen. Problemet om låg svarsfrekvens med IMKV analyserades utifrån följande modeller om beteende: Foggs beteendemodell (FBM) som beskriver hur motivation och förmåga påverkar ett målbeteende, samt Technology Acceptance Model (TAM) och Hedonic-Motivation System Adoption Model (HMSAM) som beskriver hur användarbeteende styrs av användarupplevelse och den upplevda nyttan i användande. En klon av IMKV skapades (se bilaga 1) och en webbaserad prototyp (se bilaga 2) av ett nytt kursvärderingsverktyg togs fram ur designprinciper för persuasive designdär förbättringar i användarupplevelse och ökad upplevd nytta låg i fokus. Deltagare i studien delades slumpmässigt i två grupper där ena testade IMKV-klonen och andra prototypen och sedan utvärderade respektive version med det webbaserade verktyget AttrakDiff som kvantifierar användarupplevelsen. Datan analyserades med t-test. IMKV analyserades utifrån teori om persuasive design och beteende. Möjliga problem identifierades där persuasive design skulle kunna förbättra användarupplevelsen. Designprocessen började med brainstorm, sedan iterativ utveckling. I samtliga t-test påvisades en statistisk signifikant skillnad mellan grupperna, där de som testade prototypen hade en bättre användarupplevelse. Att utnyttja principer för persuasive designkan ge stor effekt på användarupplevelsen vid webbaserad kursvärdering och i längden eventuellt öka deltagandet. Resultaten i denna studie skulle kunna bidra vid framtida utveckling av kursvärderingsverktyg.

Bakgrund: Futurum- akademin för hälsa och vård är Region Jönköpings läns (RJL) verksamhet för forskning och utbildning. Där befann vi oss i fem veckor för att observera verksamheten och samla in underlag som ligger till grund för vårt examensarbete. Syfte: Detta arbete syftar till att undersöka VFU-ansvarigas uppfattningar om och användningsområde av den nuvarande kursvärderingen som studenterna fyller i efter avslutad verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom RJL. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Målgruppen i studien är VFU-ansvariga. Slutsats: Sammantaget visar resultatet att Futurums kursvärdering är i behov av att revideras. Det underlaget vi har samlat in visar de uppfattningar som de intervjuade VFU-ansvariga har angående kursvärderingen. Resultatet visar att svaren på kursvärderingen kan ligga till grund för verksamhetens kvalitetsarbete. Gällande omfattningen av hur verksamheterna använder sig av det sammanställda resultatet från kursvärderingen som de får från Futurum skiljer sig åt. / Background: The Futurum Academy for Health and Care is Region Jönköping County's (RJL) activity for research and education. We were there for five weeks to observe the operations and collect data that is the basis for our thesis.  Purpose: This assignment aims to investigate VFU managers' perceptions and use of the current course evaluation that the students fill in after completing the placement within RJL.  Method: We have chosen to use a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The target group in the study are VFU-managers.  Conclusion:  Overall, the result shows that Futurum's course valuation requires revision. The data we have collected shows the perceptions that the interviewed VFU managers have regarding the course evaluation. The result shows that the answers to the course evaluation can form the basis of the organization's quality work. Regarding the extent of how the organizations use the compiled results from the course valuation that they receive from Futurum, they differ. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 YH-poäng</p>

Kursutvärderingar kan ge svar på många frågor, och leda till ett väl motiverat förbättrings- och utvecklingsarbete. De kan även vara mycket svåra att genomföra. Forskning visar att utvärderingar ofta saknar tydliga mål, vilket leder till att resultaten blir svåra att använda. I detta examensarbete diskuteras kursutvärderingarna på företaget Kärnkraftsäkerhet och Utbildning. Målet är att arbetet ska leda till elevenkäter och undersökningsresultat som kan bidra till utvecklingen av kurserna vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning i Barsebäck. Arbetet med att skapa elevenkäterna beskrivs, och syftet bakom den nya utvärderingsmodell som enkäten är en del av undersöks.Genom intervjuer har information om avdelningens kurser, samt önskemål kring innehållet i enkäterna, samlats in. Informationen har sedan använts för att skapa relevanta enkätfrågor. Företagets utvärderingsansvariga har gett en inblick i bakgrunden till, och målen med utvärderingen. Arbetet resulterade i enkäter som ska användas för kvalitetsutveckling av kurserna vid Barsebäck. Slutsatser kunde även dras kring företagets syfte med den nya utvärderingen, samt hur synen på enkäten skiljer sig mellan de ansvariga på huvudkontoret och de kursansvariga i Barsebäck. / Course evaluations can provide answers to many different questions, and lead to informed decisions regarding the development and improvement of education. They can also be very difficult to perform. Research shows that evaluations often lack clear goals, and therefore lead to inapplicable results. In this thesis we discuss the course evaluations at Kärnkraftsäkerhet och Utbildning. We aim to produce questionnaires and findings that can be used to improve the courses at Kärnkraftsäkerhet och Utbildning in Barsebäck, Sweden. We describe the process of creating the questionnaires, and examine the purpose of the company’s new evaluation model, of which the questionnaires are an important part.Information about the courses at Barsebäck, and requests about the content of the questionnaires have been acquired through interviews. The information has been used to create relevant questions for the questionnaires. The people responsible for the evaluation have given us an understanding of its background and purpose. Questionnaires were created, that will be used to improve the quality of the courses at Barsebäck. Conclusions were made concerning the purpose of the new evaluation process, and how the view of the questionnaires differ between the people responsible and the course administrators at Barsebäck.Keywords: Course