Bakgrund: Vuxna rekommenderas vara fysiskt aktiva 150 min/vecka. Fysioterapeuter och arbetsterapeuter i primärvården arbetar för att främja detta. Digitala verktyg kan öka patienters fysiska aktivitetsnivå. Några digitala verktyg som kan användas är mobila applikationer, webbaserade program och textmeddelanden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters och arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med att öka fysisk aktivitetsnivå hos patienter inom primärvården samt deras tankar om hur digitala verktyg skulle kunna bidra till att öka patienters fysiska aktivitetsnivå. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 6 fokusgrupper innehållande fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Arbetssätt, Utmaningar och Digitalisering som hjälpmedel var de huvudkategorier som identifierades. Arbetssätt beskriver deltagarnas erfarenheter av att arbeta med att öka fysisk aktivitetsnivå hos patienter. Utmaningar beskriver deltagarnas erfarenheter av vilka utmaningar de möter när det kommer till att öka patienters fysiska aktivitetsnivå. Digitalisering som hjälpmedel beskriver deltagarnas uppfattningar om digitalisering som verktyg för att främja patienters fysiska aktivitetsnivå. Konklusion: Fysioterapeuterna och arbetsterapeuterna beskrev erfarenheter av att främja patienters fysiska aktivitetsnivå; genom rådgivning och användandet av olika stöd och verktyg. De beskrev utmaningar vid hälsofrämjande insatser; tidsbrist, bristande kunskap bland personal och patienter samt bristande digital utveckling. Deltagarna beskrev att digitalisering kan fungera som ett hjälpmedel för att främja patienters fysiska aktivitetsnivå; genom chattfunktioner, digitala träningsprogram och digitala påminnelser. / Background: The recommended duration of physical activity in adults is 150 minutes per week. Physiotherapists and occupational therapists in primary care work in different ways to promote this. Digital devices can be used to promote physical activity. Mobile applications, webpages and text-messages are often used in healthcare. Purpose: The purpose of this study was to describe the experiences of physiotherapists and occupational therapists promoting activity levels of patients in primary health care as well as their thoughts on using digital devices to promote physical activity to patients. Method: A qualitative interview study was performed. The study contained six focus groups of physiotherapists and occupational therapists. The interviews were analysed using qualitative content analysis. Results: Three main categories where identified: Ways of Working, Challenges and Use of digital devices. Ways of Working describes how the participants experiences the act of promoting physical activity levels in patients. Challenges describe which challenges are encountered by the participants when promoting physical activity of patients. Use of digital devices describes the participants ́ perceptions of digital devices for promoting physical activity levels of patients. Conclusion: The physiotherapists and the occupational therapists described experiences of promoting physical activity levels of patients through counselling and the use of supports and devices. They described several challenges with health promoting activities: lack of time, low digital development, and lack of knowledge among staff and patients. The participants reported that digitalization as an aid that could promote physical activity levels of patients, through messaging software, digital fitness programmes and digital reminders.

Bakgrund: Idag lider ca 50 miljoner människor av demens, de flesta är över 65 år. Demenssjukdom är ett paraplybegrepp för olika sjukdomar som drabbar hjärnan och orsakar nedsatt minne- och tankeförmåga. Personer med demens visar olika symptom beroende på var i hjärnan skadan sitter. I samband med att sjukdomen utvecklas kan en flytt till särskilt boende bli aktuellt eftersom omvårdnadsbehovet ökar. Hälso- och sjukvårdens uppgift är i stora drag att bidra till en så god livskvalitet som möjligt för den dementa. Att uppnå en god livskvalitet ställer stora krav på vårdmiljön.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att utifrån personal och anhörigas erfarenheter utforska vårdmiljöns betydelse för livskvaliteten hos demenssjuka på särskilt boende med fokus på allmänna utrymmen.Metod: Litteraturstudien baseras på tolv vetenskapliga studier med kvalitativ studiedesign. Sju av studierna baserades på individuella fokusgruppsintervjuer och resterande fem studier utgick från observations- och intervjustudier. Granskningen utgick från SBU:s (2014) mall för kvalitetsgranskning samt SBU:s (2017) kriterier för kvalitetsbedömning. Sex av studierna uppnådde en hög kvalitet och resterande sex studier uppnådde en medel kvalitet.Resultat: Enligt personal och anhöriga finns det tre olika teman med åtta tillhörande subteman som har inverkan på vårdmiljöns betydelse för livskvaliteten hos demenssjuka. Teman är: Det perceptuella, det sociala samspelet och det psykosociala.Konklusion: Små ändringar i miljön visade sig minska desorienteringen och agitationen vilket i sin tur ökade självständigheten, kommunikationen och livskvaliteten bland de demenssjuka. / Background: About 50 million people suffer from dementia, most of them are over 65 years. Dementia is an umbrella concept for various diseases that affect the brain and cause impaired memory and thought ability. People with dementia shows different symptoms depending on where in the brain the injury is. In connection with the development of the disease, a move to a nursing home may become necessary as the need for nursing increases. The task of health care is to contribute to the best quality of life for the demented. Achieving a good quality of life for those with dementia places large demands on the care environment.Main: The purpose of the literature study was to explore the importance of the care environment in regards to the quality of life for people with dementia in nursing homes with focus on general spaces, based on staff and relatives experiences.Method: The literature study is based on twelve scientific studies with qualitative study design. Seven of the studies were based on individual focus group interviews and the remaining five studies were based on observational- and interview studies. The audit was based on SBU:s (2014) quality assessment template and SBU:s (2017) criteria for quality assessment. Six of the studies achieved a high quality and the remaining six studies achieved a medium quality.Results: According to staff and relatives, there are three different themes with eight associated subthemes that have an impact on the importance of the care environment for the quality of life for people with dementia; All three themes are: The perceptual, the social interaction and the psychosocial.Conclusion: Small changes in the environment were found to reduce disorientation and agitation, which in turn increased the independence, communication and the quality of life of the dementia sufferers.

Bakgrund: Hjärtinfarkt bedöms vara den ledande dödsorsaken världen över. Trots att fler män än kvinnor insjuknar i hjärtinfarkt är dödligheten bland kvinnor högre. Bilden av hjärt- kärlsjukdom har länge präglats av ett manligt perspektiv vilket är en livshotande inställning som leder till att kvinnors symtom inte tas på allvar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av symtomen vid hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt där elva  artiklar från databaserna CINAHL Complete och PubMed granskats och analyserats. Resultat: De vanligaste symtomen hos kvinnor med hjärtinfarkt var smärta, fatique, andningspåverkan, gastrointestinala besvär och kroppstemperaturförändringar. Många kvinnor hade svårt att förstå och relatera sina symtom och blev inte tagna på allvar i vården. Det fanns en tydlig frustration då symtomen i många fall inte överensstämde med de symtomförväntningar som fanns. Slutsats: Litteraturöversikten lyfter fram kvinnors symtom vid hjärtinfarkt och bidrar till att skapa en förståelse för kvinnans tankemönster vid vårdsökandet. Hjärtinfarkt ska inte baseras på kön utan på kliniska fynd. Genom att vidga en större förståelse för hur kvinnor tolkar sina symtom kan vårdpersonal förbättra utgången för kvinnor med hjärtinfarkt. / Background: Myocardial infarction is considered to be the leading cause of death worldwide. Although the number of cases is higher in men, the mortality rate is higher amongst women. The image of cardiovascular disease has long been characterized by a male perspective, which is a life-threatening attitude that leads to women's symptoms not being taken seriously. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of myocardial infarction symptoms. Method: A literature study where eleven articles from the databases CINAHL Complete and PubMed were reviewed and analyzed. Results: The most common symptoms in women with myocardial infarction were pain, fatigue, respiratory distress, indigestion and body temperature changes. Many women had a hard time understanding and relating their symptoms to cause and were hence not taken seriously in care. There was a clear frustration as the symptoms in many cases did not match the expectations that existed. Conclusion: This literature review highlights women’s symptoms of myocardial infarction and helps to create an understanding of the woman's thought patterns when seeking care. Assessment of myocardial infarction should not be based on gender but on clinical findings. By broadening a greater understanding of how women interpret their symptoms, healthcare professionals can improve the outcome for women with myocardial infarction.

Background: Nurses face many challenges in the nursing profession. One challenge is the ability to handle patient trauma and at the same time, as a nurse, process their trauma. With more awareness about how secondary traumatic stress shows itself in nurses and its aftermath, the stress can be identified in earlier stages. Aim: The aim of this literature review is to map how the aftermath of secondary traumatic stress show itself in nurses, described by nurses. Method: This study has been designed as a qualitative literature review with searches carried out in the databases CINAHL and PubMed. The mapping resulted in ten articles that were reviewed for their quality. Result: The metasynthesis of the identified articles resulted in seven subthemes, desire to leave nursing, providing insufficient care, teamwork, depersonalization, emotional distress, lack of resources and knowledge deficit. Conclusion: When the secondary traumatic stress overpowers the nurse, it may result in the nurse leaving its profession. Future research should thereby focus on methods that support the nurses exposed to secondary traumatic stress and lessen their feeling of exhaustion. Methods that help not only the nurses but also the patients they care for. / Bakgrund: Sjuksköterskan ställs inför många utmaningar inom sitt yrke. En av dessa utmaningar är att handskas med patienters trauma och samtidigt kunna bearbeta dess trauma. Med ökad kunskap om hur sekundär traumatisk stress visar sig och dess följder kan denna stress identifieras i ett tidigare skede. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga efterföljderna av sekundär traumatisk stress för sjuksköterskor, beskrivet av sjuksköterskor. Metod: Studien har designats som en kvalitativ litteraturstudie med genomförda sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Kartläggningen resulterade i tio artiklar som kvalitetsgranskades. Resultat: Metasyntesen av de identifierade artiklarna resulterade i sju underteman, viljan att lämna yrket, ge otillräcklig vård, lagarbete, depersonalisering, emotionell stress, brist på resurser och brist på kunskap. Slutsats: När den sekundära traumatiska stressen blir dem övermäktiga så kan det resultera i att sjuksköterskorna lämnar yrket. Framtida forskning bör därför fokusera på metoder som stöttar sjuksköterskor exponerade för sekundär traumatisk stress och lindrar deras känsla av utmattning. Metoder som ytterst är till gagn inte bara för sjuksköterskor utan även för patienterna de vårdar.

Risk-Based Testing is a testing approach in software development that involves identifying, analyzing, controlling, testing, and reporting risks. The strategy provides several benefits and helps companies control risks and manage them effectively. However, the testing strategy may become challenging with new technologies, increased deployment and development of new features, and larger projects.    Westermo is a manufacturer and vendor of industrial ethernet networks and data communications products for mission-critical systems in harsh environments. Risk-based testing is a critical component of their software development process to maintain high-quality deployments. Westermo's current approach to documenting and monitoring risks is done through spreadsheets. Over time, as new features are implemented and deployed, these spreadsheets become more complex and challenging to manage. As such, Westermo is currently seeking to replace them with a new risk management tool supporting risk-based testing.  In this thesis, I investigated how one can prototype a risk management tool to support the risk-based testing process at Westermo. To this end, a deeper understanding of how current risk-based testing is performed and managed during software development was required. I also had to identify the challenges with the current approach for documenting and monitoring risks and the requirements for a new tool. I investigated these issues using a combination of qualitative research strategies and divided the work into three phases. In the first phase, I observed internal process documentation and three risk analysis workshops with a total of 14 participants held by Westermo. This was followed by interviewing two software developers and one project manager to identify requirements for a new tool. The next step was to develop a prototype and in the final phase, I evaluated the utility of the design with two focus groups for a total of six participants.  Ideally, according to the requirements I identified, the risk management tool should facilitate the documenting and monitoring of the risks and provide functions to add, manage and visualize the risks from a larger release perspective and a smaller feature perspective in a simple and efficient manner. / Riskbaserad testning är en testmetod inom mjukvaruutveckling som innebär att identifiera, analysera, kontrollera, testa och rapportera risker. Teststrategin ger flera fördelar och hjälper företag att kontrollera risker och hantera dem effektivt. Med ny teknik, ökad distribution och utveckling av nya funktioner och större projekt kan processen istället bli utmanande.  Westermo är en tillverkare och leverantör av industriella Ethernet-nätverks- och datakommunikationsprodukter för verksamhetskritiska system i tuffa miljöer. Riskbaserad testning är en viktig teststrategi i deras mjukvaruutvecklingsprocess för att upprätthålla högkvalitativa distributioner. Westermos nuvarande tillvägagångssätt för att dokumentera och övervaka risker är genom att använda kalkylblad. Med tiden, när nya funktioner implementeras och distribueras, blir dessa kalkylblad mer komplexa och utmanande att hantera. Därför försöker Westermo för närvarande ersätta dem med ett nytt riskhanteringsverktyg för att stödja riskbaserad testning.  I det här examensarbete undersökte jag hur man kan prototypa ett riskhanteringsverktyg för att stödja den riskbaserade testprocessen på Westermo. För detta ändamål krävdes en djupare förståelse för hur aktuell riskbaserad testning utförs och hanteras under mjukvaruutveckling. Jag behövde också identifiera utmaningarna med det nuvarande tillvägagångssättet för att dokumentera och övervaka risker och kraven på ett nytt verktyg. Jag undersökte dessa frågor genom en kombination av kvalitativa forskningsstrategier och delade upp arbetet i tre faser. I den första fasen observerade jag intern processdokumentation och tre riskanalysmöten med totalt 14 deltagare i Westermo. Detta följdes av intervjuer med två mjukvaruutvecklare och en projektledare för att identifiera krav på ett nytt verktyg. Nästa steg var att ta fram en prototyp och i slutfasen utvärderade jag användbarheten av designen med två fokusgrupper med totalt sex deltagare. Enligt de krav jag identifierade ska riskhanteringsverktyget kunna underlätta dokumentationen och övervakningen av riskerna och tillhandahålla funktioner för att lägga till, hantera och visualisera riskerna ur ett större releaseperspektiv och ett mindre funktionsperspektiv på ett enkelt och effektivt sätt.

Problem för kvinnor att nå organisatoriska toppositioner har sedan en längre tid varit ett omdebatterat ämne i Sverige. Enligt tidigare forskning ses den svenska revisionsbranschen som mansdominerad där maskulinitet är inbyggd i branschens struktur. Statistiska Centralbyrån visar genom statistik att det råder en jämn könsfördelning för revisorsyrket i Sverige idag. Dock visar tidigare forskning att inom revisionsbranschen tenderar kvinnor att dominera positioner i hierarkins botten och män tenderar i stället att dominera positioner i hierarkins topp. Studiens syfte är att förstå mentorskapets och det sociala nätverkets betydelse för kvinnliga revisorers karriäravancemang. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod med ett abduktivt tillvägagångssätt och med ett hermeneutiskt synsätt, för att på så sätt öka förståelsen kring studiens ämnesområde. Ett antal teorier och begrepp ligger till grund för studiens analys av det empiriska materialet som har samlats in via semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen av denna studie är att mentorskap och sociala nätverk är två distinkta faktorer som påverkar kvinnliga revisorers karriäravancemang positivt. Mentorskap är en ensidig kunskapskälla där kunskap överförs från en individ till en annan. Ett socialt nätverk är i stället en ömsesidig kunskapskälla där kunskap överförs ömsesidigt mellan olika individer. Både mentorskap och sociala nätverk är två faktorer som bidrar till att de kvinnliga revisorer får ökad kompetens och erfarenhet vilket i sin tur leder till karriäravancemang. / The problem for women to reach organizational top positions has been a topic of debate for a long time in Sweden. According to previous studies the Swedish auditing industry is seen as male-dominated where masculinity is a part of the structure. Nowadays statistics shows that there is an even gender distribution in the Swedish auditing profession. Although, previous studies show that women in the auditing industry tend to dominate positions at the bottom of the hierarchy and men tend to dominate positions at the top of the hierarchy. The purpose of this study is to understand the importance of mentoring and social network that female auditors have. This study has been conducted through a qualitative method with an abductive approach which contributes to a hermeneutic interpretation. This increases the understanding of the examined area. A set of theories and concepts lies as a basis for the analytical area of the empirical material that has been collected through semi structured interviews. The conclusion of this study is that mentoring, and a social network are two distinguished factors which have a positive effect on female career advancement. Mentoring is a knowledge source that transfers knowledge from one individual to another. A social network is a mutual source which transfers knowledge among different individuals. Mentoring and social networks are factors that contribute female auditors getting an increase in competence and experience which leads to career advancement.

This is a qualitative interview study that looks into teacher’s conceptualization of existential questions and their experiences with working with such questions in religious studies at upper secondary school. Previous research indicates that existential questions are often left behind in religious studies and that teachers feel unsecure when working with such questions in the classroom. Also, the term “existential questions” is not easily defined regarding meaning and scope and can therefore be understood in a variety of different ways. The purpose of this study has therefore been to investigate upper-secondary school teachers’ conception of what an existential question could be, what their experiences are with working with them in their teaching, and what they consider to be ideal when teaching about existential questions. Seven upper-secondary school teachers, currently teaching religious studies in the regions of Jönköping and Västra Götaland, have been interviewed from an inductive and explorative approach. The results of the study indicate that teacher’s conceptualization of existential questions differ significantly, and that teachers also have vastly different experiences regarding their student’s desire and capacity for conducting conversations about existential questions. The result also indicates that there exists a number of explanations as to why upper-secondary school teachers find it problematic to work with existential questions in their teaching. These include, among others, a lack of time, a polarized conversational climate in society, where questions without simple answers are avoided, ideological oppositions in the classroom and a lacking amount of background knowledge among students. What teachers seem to long for the most in their teaching of existential questions is a greater amount of time, cross-disciplinary cooperation and authentical encounters that could make even the big questions in life feel more relatable and less estranged by students. / Detta arbete grundar sig i en kvalitativ intervjustudie som genomförts för att undersöka lärares förståelse och erfarenheter av existentiella frågor inom religionskunskapsundervisningen. Tidigare forskning indikerar att existentiella frågor ofta bortprioriteras i undervisningen och att lärare känner sig osäkra inför att arbeta med sådana frågor i klassrummet. Begreppet ”existentiella frågor” är inte heller helt enkelt att definiera, varken gällande mening eller omfattning och kan därför förstås på olika sätt. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka gymnasielärares förståelse av vad existentiella frågor kan vara, vad de har för erfarenheter av att arbeta med dem i sin undervisning, samt hur deras idealbild för undervisningen kring existentiella frågor ser ut. Sju gymnasielärare som idag undervisar i religionskunskap i Jönköpings- och Västra Götalandsregionen har intervjuats utifrån en induktiv, utforskande och explorativ ansats. Studiens resultat indikerar att lärares förståelse av vad existentiella frågor är, skiljer sig markant åt och att lärare även har vitt skilda upplevelser av sina elevers vilja och kapacitet för att föra samtal kring existentiella frågor. Resultatet indikerar även att förekommer ett flertal förklaringar till varför gymnasielärare finner det problematiskt att arbeta med existentiella frågor i undervisningen. Dessa inkluderar bland andra tidsbrist, ett alltmer polariserat samtalsklimat där frågor utan givna svar inte ryms, ideologiska motsättningar i klassrummet och en bristande förkunskapsnivå hos elever. Det lärarna främst tycks önska i undervisningen kring existentiella frågor är mer tid, ämnesöverskridande samarbeten och autentiska möten som kan göra även de stora frågorna mer relaterbara och mindre främmande för eleverna.

Kommunikationskunskaper kan ses likvärdiga till tekniska kunskaper i en högteknologisk vårdmiljö, såsom en operationssal. Många avvikelser i operationssjukvård handlar om brister i kommunikationen. Det finns en begränsad mängd av kvalitativ forskning kring operationssjuksköterskors upplevelser av intraoperativ kommunikation relaterad till patientsäkerhet och därför var det viktigt att utföra denna studie. Studiens syfte var att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av intraoperativ kommunikation relaterad till patientsäkerhet. För att beskriva och analysera deras upplevelser användes en kvalitativ metod i form av av semistruktuerade intervjuer med följfrågor. Studie genomfördes i ett mellanstort sjukhus i södra Sverige i februari 2022 på centraloperationsavdelning och det var tio stycken informater som deltog i studien. Vid analys av intervjuerna framkom tre olika huvudteman: olika sätt att kommunicera, faktorer som främjar intraoperativ kommunikation och faktorer som hindrar intraoperativ kommunikation.

Bakgrund: Ohälsa kopplat till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är en av arbetsmarknadens största utmaningar. Inom arbetsmiljöområdet är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön det område chefer tycker är svårast att arbeta med och tidigare forskning har visat ett behov av att kartlägga vilket stöd chefer behöver i frågan. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad chefer med personalansvar och fördelade arbetsmiljöuppgifter upplever för olika behov av stöd i arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Metod: Studien har en kvalitativ tolkande studiedesign. Totalt 10 chefer från olika medelstora/stora företag i Jönköping län (åtta män och två kvinnor) med minst ett års chefserfarenhet deltog. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer under jan/feb 2020 och en fenomenografisk analys användes som metod för resultatframställning. Resultat: Chefer är i behov av relationellt stöd, professionellt stöd, formellt stöd, stödjande kultur och kontextuellt anpassat stöd i arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö. Behovet av relationellt stöd var något mer framträdande, men alla typer av stöd var viktiga och behöver ses i relation till varandra. Slutsats: Studien bidrar med ny kunskap i frågan om vilka olika typer av stöd chefer behöver i organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete och ger en diskussion om hur behovet kan förstås. Studiens resultat föreslås användas som ett hjälpmedel vid lägesanalys av den egna organisationen och därigenom vara behjälplig vid utformandet av meningsfullt och adekvat chefsstöd i syfte att förbättra organisationens arbetsmiljö i frågan.

Bakgrund: Statistik visar att narkotikaanvändningen bland tjejer i åk 2 på gymnasiet på Gotland ligger 5% över riksgenomsnittet i Sverige. Mot denna bakgrund tog Region Gotland fram ett medborgarlöfte år 2020 med målet att ta fram ett proaktivt och förebyggande samverkansarbete gällande gymnasietjejers narkotikabruk. Syfte: Studiens syfte var att inom ramen för Region Gotlands utvecklingsarbete undersöka unga kvinnors uppfattning och erfarenhet av narkotikaanvändning på Gotland. Metod: Studiens design var kvalitativ med induktiv ansats. Semi-strukturerade fokusgrupper genomfördes för att samla in data. Tre fokusgrupper genomfördes, där vardera gruppen intervjuades vid två tillfällen, cirka 120 minuter per tillfälle. Sammanlagt deltog 22 tjejer i gymnasieåldern i intervjuerna. Systematisk textkondensering användes för genomförande av analysen som mynnade ut i fyra teman med tillhörande underkategorier: 1) Narkotikan finns överallt och när den träder in förändras spelreglerna, 2) Se oss, hör oss respektera oss, 3) Kille och tjej på olika villkor, 4) Vi bor alla på en liten ö. Resultat: Det sammantagna resultatet visade att tjejerna efterfrågar närvarande vuxna som visar förståelse och engagemang att vilja lära sig om de problem och utmaningar som unga tjejer stöter på i sin vardag. Tjejerna efterfrågade engagemang från vuxna i balanserade samtal om droger, både som föräldrar och i professionella situationer. Slutsats: Tjejerna gav flera förslag för att minska riskfaktorer och öka skyddsfaktorer som i hög grad stämmer överens med de åtgärder som återfinns i den så kallade Islandsmodellen. / Background: Statistics show that drug use among girls in year 2 of Upper Secondary School on Gotland is 5 % above the national average in Sweden. Against this background, Region Gotland made a citizens’ pledge in 2020 with the goal of developing a proactive and preventive collaboration within Region Gotland, regarding high school girls’ drug use. Aim: The purpose of the study was to examine young women’s perceptions and experiences of drug use on Gotland within the framework of Region Gotland’s development work. Method: The design of the study was qualitative with an inductive approach. Semi-structured focus groups were conducted. Each group was interviewed on two occasions, with each session lasting about 120 minutes. Twenty two girls of high school age participated in the interviews. Systematic text condensation was used for the implementation of analysis that resulted in four themes with associated subcategories: 1) Drugs are everywhere and once introduced, the rules of the game change, 2) See us, hear us, respect us, 3) Boys and girls on different terms, 4) We all live on a small island. Results: The overall result showed that girls are actively looking for adults who show an understanding for their situation and who are committed to wanting to learn about the challenges that young girls face in their everyday lives. The girls expressed a call for adults, both parents and professionals, who were willing to engage in balanced conversations about drugs, both as parents and in professional situations. Conclusion: Several proposals on how to reduce risk factors and how to increase protection factors were brought forward by the girls. These were very much in line with the measures found in the so called Icelandic model.