Unga vuxna tenderar att spendera mer tid på sociala medier än på någon annan daglig aktivitet, där det populäraste sättet att kommunicera är genom att dela bilder. Samtidigt har intresset för hälsa och fitness hos allmänheten ökat de senaste åren. Tidigare studier påvisar att ett ständigt fokus på hälsa och fitness kan leda till låg självkänsla och missnöje över sin kropp. Majotiteten av de tidigare studierna har fokuserat på de negativa hälsoutfallen med sociala medier och påverkan på människors hälsa. Syftet med studien var att ur en neutral synvinkel, beskriva unga kvinnors upplevelser samt påverkan av sociala mediers exponering av kost och träning. En kvalitativ metod tillämpades med två fokusgrupper där deltagarna rekryterades via ett strategiskt urval med kriterierna: kvinna, mellan 18-30 år samt använder sig av minst två sociala medier. Vid analys av data tillämpades en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visar att sociala medier används mellan sex till tio timmar om dagen och de vanligaste sociala medierna är Facebook och Instagram. Det framkom både positiva och negativa hälsoutfall med exponeringen, som motivation och inspiration samt upplevd press och ångest, men trots de negativa effekterna upplevde respondenterna exponeringen som övervägande positiv. / Young adults tend to spend more time on social media than on any other daily activity, where the most popular way to communicate is by sharing pictures. At the same time, interest in health and fitness among the public has increased in recent years. Previous studies indicate that a constant focus on health and fitness can lead to low self-esteem and dissatisfaction with one´s body.  The majority of the previous studies have focused on the negative aspects of social media and the impact on people's health. The aim of the study was to describe young women´s experiences, and the impact of social media exposure of diet and exercise, from a neutral point of view. A qualitative method was applied with two focus groups where participants were recruited through a purposive sample with the criteria: woman between 18-30 years and the use of at least two social media. A manifest content analysis with an inductive approach was applied in the analysis of the data. The result shows that social media is used between six and ten hours a day and the most common social medias are Facebook and Instagram. Both positive and negative aspects of exposure were revealed, such as motivation and inspiration, and perceived pressure and anxiety, but despite the negative effects, respondents experienced exposure predominantly positive.

Background: Despite being a central routine in hospitals worldwide the ward round hasnot been studied well, nor mentioned thoroughly in text books. Traditionally the wardround means that the responsible staff goes through the patients’ health status on theirown and thereafter meet the patient to update status, confirm diagnosis, adjust treatmentand predict prognosis. The ward round in its current form has been found to beproblematic: lack of integrity and lack of effective communication being the biggestissues. On several places there has been attempts to improve the ward round,höglandssjukhuset in Eksjö being the most prominent example. This study aims toexamine the patients’ experience of the ward round.Methods: Two individual interviews and one group interview were conducted among atotal of six patients in the ages from 52 to 91, all with experience of traditional wardrounds from höglandssjukhuset in Eksjö during January 2014. The interviews weretranscribed and analyzed using a phenomenological qualitative approach.Results: The main finding in the interviews were that the most important part of a wardround for the patients is a well-functioning communication with the doctor. The patientsdescribed the existence of honest questions during the ward round as a benchmark forthe quality of the communication. Four factors were identified as underlying causes fora well-functioning communication: Equality between doctor and patient, comprehensionof the ward round routines, enough time, and a preserved integrity of the patient.Discussion and conclusion: The social psychological concepts of social responsivity andpower were used to analyze and explain the findings. Suggestions were made to thetraditional ward round to change the routines to make the staff more equal to the patient,increase the knowledge of the patient about the routines, increase the time spent onevery patient and secure the integrity of the patient during the ward round.The findings from this study will be a part of a bigger research project about the wardround that also will be used in an improvement work about the ward round inHöglandssjukhuset in Eksjö and in the region of Jönköpings län.

Telefonrådgivning som företeelse har utvecklats under många år och är numera en stor del av distriktssköterskans arbete på vårdcentral. Kommunikationen med den vårdsökande personen har en viktig betydelse för hur samtalet utvecklas. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentral. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva telefonsjuksköterskor. Analysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier; samspel och bemötande, faktorer av betydelse för bedömningen, etiska aspekter och organisation och arbetsmiljö. Deltagarna i studien uttryckte vikten av aktivt lyssnande som en faktor för att skapa en god kommunikation och en förutsättning för att kunna göra korrekta bedömningar av de vårdsökandes symtom. Telefonsjuksköterskan behövde göra medvetna prioriteringar då läkartiderna ofta var för få. Studien visar att det är en utmaning att arbeta med telefonrådgivning. Klinisk erfarenhet ger viktig kunskap i frånvaro av synintryck. Självdiagnostisering via internet är en allt vanligare företeelse.  Kommunikationen med den vårdsökande är det enda redskap telefonsjuksköterskan har för att skapa sig en bild av problemet. Då telefonrådgivning är en stor del av distriktssköterskans arbete på vårdcentral bör kommunikation och samtalsteknik ges större utrymme i utbildningar. / Telephone nursing is a service which has been developed over many years and is now a major part of district nurses’ work at health centers. Communication with the caller has an important impact on how the conversation develops. The purpose of this study was to elucidate the district nurses’ experiences of telephone counseling at health centers. Semi structured interviews were conducted with eleven telenurses. The analysis was performed using qualitative content analysis and resulted in four categories; interaction and response, factors relevant to the assessment, ethical aspects and organization and work environment. Participants expressed the importance of active listening as a factor in creating good communication and a prerequisite for the ability to make accurate assessments of the callers’ symptoms. Telenurses needed to make conscious priorities in lack of enough doctors’ appointments. The result concludes that working with telephone counselling is challenging. Clinical experience provides important knowledge in the absence of visual input. Self-diagnosis via the internet is becoming increasingly common. Communication with the caller is the only tool the telenurse has to assess the problem. As telephone counseling is a big part of district nurses’ work, communication and conversation techniques should be given more educational attention.

No description available.

Abstract   Chronic heart failure is a common disease in elderly, and is the most common reason for hospitalization in patients over 65 years of age. Research on the elderly and heart failure often focus on treatment strategies, less research is available on patients' own experiences of living with chronic heart failure. The purpose of this interview study, was to gain more knowledge about patients´ own experiences of living with chronic heart failure. Nine patients were interviewed and the text was transcribed verbatim and it was then analyzed with a phenomenological hermeneutical method. From the analysis, three main themes emerged. The analysis showed that all patients had lack of knowledge in terms of their disease, but also, knowledge about treatment and self-care was scarce. Living with chronic heart failure also affected the daily life negative in many ways. Isolation, difficulty to manage daily activities and, above all, lack of energy made the quality of life poor. All patients were dependent on help from relatives or outsiders in order to complete their daily lives. However, several informants could not see the need for more help from outside and relied entirely on the help and support from relatives. This leads to an unsustainable home situation with repeated admissions to hospital as a result. Conclusion: We nurses need to be better at helping patients to be more involved in their treatment and to take more responsibility for their own self-care. We should also involve and support family members and motivate the patient to accept professional help, and then we might reduce several readmissions and improve patients’ wellbeing.

På vårdavdelningar världen över vårdas patienter för sina sjukdomar. Eftersom patienten vårdas på en specifik avdelning beroende på grundsjukdom så saknar sjuksköterskorna ofta erfarenhet av annan sjukdom eller akut försämring av vitalfunktioner. Av den anledningen samt för att i tid kunna stoppa försämring hos patient inneliggande på sjukhus har i många länder bildats mobila intensivvårdsgrupper som kan tillkallas till patienten på vårdavdelning för att antingen behandla på plats eller ta med sig patienten till intensivvårdavdelningen.  Syftet med denna studie var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenheter i samband med att de larmat en mobil intensivvårdsgrupp. Studien har en kvalitativ ansats. Tre fokusgruppsintervjuer, med sammanlagt 15 deltagande sjuksköterskor har genomförts. Intervjuerna har analyserats med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier, Negativa aspekter av MIG samt Positiva aspekter av MIG och sju subkategorier, Otillräckligt stöd, Otydliga roller, Otillräcklig kunskap samt Stöd, Tillgänglighet, Ökad kunskap och handlingsberedskap samt Tydliga roller. I diskussionen framhölls delar av studiens viktigaste resultat. Mer information om MIG är önskvärd för att sjuksköterskor ska uppleva ett bättre stöd från MIG.

Syftet med uppsatsen är att visa vad några pedagoger, vid olika tidpunkter, berättar om en högfungerande autistisk elev i grundskolan och hur de pedagoger som har mest kontakt med Alice ser på henne, hennes problem och möjligheter.    Hur förstår och förklarar pedagogerna hennes problem?    Vad berättar de om Alice i ett kognitivt, socialt och pedagogisk perspektiv?    Hur ser de på syftet med inkluderingen: Vad är målet och hur menar de att det ska uppnås? För att besvara syftets frågeställningar har jag genomfört ostrukturerade intervjuer med sex pedagoger i Alices närhet vid tre olika tillfällen där de har ombetts berätta om Alice. Pedagogernas berättelser analyseras sedan utifrån aktuell forskning och litteratur om autism, inkludering/integrering och narrativa teorier.    Några generella motiv och aspekter framträder särskilt tydligt i pedagogernas berättelser om Alice.    För det första handlar det om hur man ska tilltala och bemöta Alice. Råd om tydlighet, struktur och rak kommunikation förstås på olika sätt av olika pedagoger.    För det andra kan man se en dramaturgisk strategi hos flera av de intervjuade att förklara och dramatisera Alice problem i förhållande till hur det var tidigare och hur det kommer att bli i senare årskurser.    För det tredje syns en skillnad i hur de intervjuade beskriver och förklarar Alices problem. Några av pedagogerna ser det som ett annat sätt att tänka medan de flesta betonar den biomedicinska förklaringsmodellen.    Slutligen skiljer sig berättelserna åt genom sin beskrivning av syftet och ambitionen med integreringen av Alice och hur det ska uppnås. De flesta menar att det övergripande målet är att Alice ska göra allt alla andra gör, på samma sätt och syftet är att hon till slut, med stöd, ska bli så lik de andra som möjligt och med beteendemodifierande åtgärder lära sig att passa in i skolan och i samhället. Andra menar tvärt om att skolan själv är det största hindret för Alice och ifrågasätter meningen med att hon ska göra samma saker som alla andra.

Studiens syfte var att undersöka varför fyra olika organisationer använder vissa rekryteringsmetoder. Utifrån detta syfte formulerades en frågeställning om vilka bakomliggande orsaker som kan påverka valet av rekryteringsmetoder i dessa fyra olika organisationer. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativasemistrukturerade intervjuer med fyra organisationer, varav två verkade inom privat sektor och tvåverkade inom offentlig sektor. Studien visar att de fyra olika organisationerna använder ett flertal olika rekryteringsmetoder vid tillsättandet av lediga tjänster. Valet av de olika metoderna kan ses grunda sig på olika bakomliggande orsaker; organisationernas uppgift, organisationens omvärld, makt och styrning samt tillgången på resurser. Därmed kan det finnas flera sätt att förstå vad det är som gör att enorganisation väljer en viss rekryteringsmetod och därmed väljer bort andra metoder. Det är därför viktigt att förstå organisationernas specifikaförutsättningar då alla verkar inom olika kontexter där en och samma rekryteringsmetod intealltid kan tänkas vara optimal för alla. Därmed kan en och samma organisation ses påverkas av flera av varandra oberoende faktorer, som i samspelet med varandra hjälper till att forma en organisations hela rekryteringsprocess. / Thestudy's purpose was to investigate why four different organizations use certain recruitment methods. Based on this purpose, the writers of this study formulated a question about the underlying causes that may affect the choice of recruitment methods in these four different organizations. The study was conducted using qualitative semi-structured interviews with four organizations, two of which appeared in the private sector and two of which appeared in the public sector. The study shows that the four different organizations use a variety of recruitment methods for the filling of vacancies. The choice of the different methods can be based on different underlying causes; organizations' mission, the organization's environment, power and control and the availability of resources. Thus, there may be several ways to understand what it is that makes an organization choosea particular method of recruitment and thus deselect other methods. It is therefore important to understand organizations' individual conditions and that theyall operate in different contexts in which the same recruitment method may not beoptimal for all. Thus, one and the same organization can be influencedby several independent factors whichin interaction with each other helps to shape an organization's entire recruiting process.

Papperslösa människor är en utsatt grupp i samhället då de ofta lever i en oviss situation vad gäller arbete, boende, framtid, det sociala umgänget och tillgången till hälso- och sjukvård. Deras möte med sjukvården kan präglas av att känna sig kränkt, alternativt rädsla för att bli nekad vård eller för att någon av vårdpersonalen ska ringa polisen eller migrationsverket. Till följd av detta kan det ta lång tid innan de vågar söka vård, ibland undviker de vården medvetet (Urrutia-Rojas, Marshall, Trevino, Lurie & Munguia-Bayona, 2006). Då vi som blivande sjuksköterskor kommer att möta papperslösa på exempelvis en akutavdelning, är det viktigt att försöka få en förståelse för hur de upplever mötet med sjukvården. Syftet med denna studie var att beskriva papperslösas erfarenheter av svensk sjukvård. Studien har en kvalitativ metodansats och berättelserna har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att papperslösas erfarenheter av svensk sjukvård många gånger var negativa, dock fanns det tillfällen där erfarenheterna varit positiva. Dessa positiva erfarenheter kunde handla om att de papperslösa människorna hade fått bekräftelse av vårdpersonal vilket skapade en trygghet för dem i deras vårdrelation. Kategorierna som framkom i resultatet var: Hopplöshet, Frustration, Att inte blir tagen på allvar, Rädsla, Betydelsen av trygghet samt Ovisshet. Konklusionen visar på att den ovisshet som dessa människor ständigt lever i många gånger skapar otrygghet som i sin tur ofta leder till ohälsa och ytterligare behov av vård. / Undocumented people are a vulnerable group in our society who often live in a precarious situation as regards to their future, living, work, social intercourse and the access to health care. Undocumented peoples meeting with the Swedish health care system often differ from others. Their constant fear of being denied care, being violated in consultations with the health care, fear of the nursing staff contacting police or the Immigration Service often results in the delay of seeking medical care, or that they avoid it completely (Urrutia-Rojas, Marshall, Trevino, Lurie & Munguía-Bayona, 2006). When we, as future nurses, will meet people who are undocumented in our profession, it is important to have an understanding of how they experience the encounter with the Swedish health care system. The aim was to describe undocumented people’s experiences of the Swedish health care system. The study has a qualitative method and the stories were analyzed with content analysis. The results showed that undocumented people’s experiences of the Swedish health care system are often negative, however there were positive examples occasionally. The categories that emerged from the results were: Hopelessness, Frustration, Not to be taken seriously, Fear, The importance of security and Lack of assurance. The conclusion displays the uncertainty and constant insecurity that these people live with on a day to day basis, which in turn often leads to illness and needs of care.

Stroke är en stor orsak till funktionsnedsättningar. Dödligheten från stroke har minskat de senaste åren och därmed har antalet överlevanden med funktionsnedsättningar ökat. Svårigheten av en funktionsnedsättning kommer sig av vad den leder till för den enskilde individen. Målet vid omvårdnaden vid stroke ska individualiseras och arbeta för att uppnå största möjliga hälsa. Meleis transitionsteori beskriver en individs övergång från ett stabilt tillstånd till ett nytt och processen däremellan. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienternas upplevelser av funktionsnedsättningar efter stroke. Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: De strokedrabbade upplevde emotionella reaktioner av de funktionsnedsättningar som de drabbats av. De upplevde också förändringar i sina dagliga aktiviteter och hur de genomförde dessa. De upplevde en förlust av sin identitet och de förlorade sin autonomi i och med att de inte längre kunde klara sig själva. Slutsats: Denna litteraturstudie visar att patienter upplever funktionsnedsättningar efter stroke som en livsförändrande händelse som påverkar hela deras liv. De som drabbas är inte förberedda på i hur stor utsträckning de kommer att påverkas, både socialt och emotionellt, av funktionsnedsättningarna. De tvingas att omstrukturera vardagen, vilket ofta upplevs frustrerande och är tidskrävande / Stroke is a major cause of disability. Mortality from stroke has decreased in recent years and therefore the number of survivors with disabilities has increased. The difficulty of a disability is defined from what impact the disability has on the individuals’ life. The goal of nursing in stroke should be individualized and aim to achieve maximum health. Meleis transition theory describes an individual's transition from one stable state to a new one and the process in between. Purpose: The purpose of this study is to describe patients' experiences of disability after stroke. Method: Literature study based on ten scientific articles. Results: The stroke victims experienced emotional reactions from the disabilities that they had suffered. They also experienced changes in their daily activities and how they carried them through. They experienced a loss of their identity and they lost their autonomy in that they no longer could care for themselves Conclusion: This literature review shows that patients experience impairments after stroke as a life-changing event that affects their entire lives. Those affected are not prepared for how much they will be affected, both socially and emotionally, by their impairment. They are forced to restructure everyday life which is often frustrating and time-consuming