Bakgrund: Cirka 75 000 barn vårdades i slutenvården år 2020, vilket innebär att sjuksköterskan kommer träffa på sjuka barn. Att möta barnet och anhörigas förväntningar på vården är en utmaning som ställer stora krav på sjuksköterskan. Ökad medvetenhet och förståelse av sjuksköterskans upplevelse av att bemöta sjuka barn i slutenvården kan stärka sjuksköterskans professionella roll i omvårdnadsarbetet och i bemötandet. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelse av att bemöta sjuka barn i slutenvården. Metod: Denna studie bygger på sju semistrukturerade intervjustudier från fyra sjukhus där sju intervjuer genomfördes runt om i Sverige. En manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes för att bearbeta materialet. Resultat: Analysen av sjuksköterskornas upplevelse resulterade i tio underkategorier och fem kategorier: (1) Upplevelsen av känslosamma möten, (2) Att skapa en trygg miljö som stärker kommunikationen i mötet, (3) Att skapa förtroendefulla relationer, (4) Att stärka sjuksköterskans professionella roll samt (5) Att stärka omvårdnadsarbetet. Slutsats: Den vårdande relationen är viktig i bemötandet av barn och deras familjer, kommunikationen är en central del. Det kollegiala stödet är en annan viktig del vid bearbetningen av svåra situationer. För att stärka den vårdande relation ytterligare krävs mer utbildning och forskning som rör relationen mellan sjuksköterskan och barnet.

Bakgrund: Portpartumblödningar (PPH) ger upphov till flest fall av mödradödlighet i världen, förekomsten och risken att dö är som högst i låginkomstländer men det har rapporterats om ökning även i västvärlden. I Sverige har cirka 7% en ICD-10 kod för PPH. Barnmorskor har en nyckelroll i att identifiera och initiera tidig diagnos av PPH för att kunna påbörja adekvata åtgärder, handlägga det akuta förloppet och samtidigt upprätthålla den värdighetsskyddande vårdrelationen. Syfte: Beskriva barnmorskors erfarenheter av postpartumblödningar >1000 ml i samband med förlossning. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. En webbenkät som besvarades av 24 barnmorskor. Enkätsvaren analyserades med innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och tio subkategorier utgjorde resultatet. Barnmorskorna beskrev att handläggandet vid PPH begränsas av bristande samarbete, kunskap, hjälpmedel, oerfaren personal samt pressad arbetsmiljö och bidrog till känslor av otillräcklighet. Genom gott samarbete, teamträning, närvarande kollegor, förkroppsligad kunskap och goda förutsättningar kunde handläggningen bli framgångsrik, vilket bidrog till känslor av acceptans. Slutsats: Barnmorskor behöver ges förutsättningar för att handlägga PPH. Genom goda förutsättningar kan barnmorskor bistå PPH på ett patientsäkert sätt samtidigt som de själva känner trygghet och acceptans. Det är således en betydande del i att säkra vården vid PPH. / Background: Postpartum hemorrhage (PPH) gives rise to most cases of maternal mortality in the world, the incidence and risk of dying is highest in low-income countries, but an increase has also been reported in the western world. In Sweden, about 7% have an ICD-10 code for PPH. Midwives play a key role in identifying and initiating early diagnosis of PPH to be able to initiate adequate measures, manage the acute process and at the same time maintain the dignity-protective care relationship. Aim: Describe midwives experiences of postpartum hemorrhage > 1000 ml in connection with childbirth. Method: Qualitative method with inductive approach. An online survey answered by 24 midwives. The questionnaire responses were analyzed with content analysis. Results: Four categories and ten subcategories made up the result. The midwives experienced that the treatment at PPH was limited by a lack of cooperation, knowledge, aids, inexperienced staff and a pressured work environment and contributed to feelings of inadequacy. Through good cooperation, team training, present colleagues, embodied knowledge and good conditions, the handling could be successful, which contributed to feelings of acceptance. Conclusion: Midwives need to be given the conditions to handle PPH. Through good conditions, midwives can assist PPH in a patient-safe way while at the same time feeling secure and accepted. It is thus a significant part of securing care at PPH.

Ambulanssjuksköterskans arbete består till stor del av att vårda patienter i komplexa situationer. Våld i nära relation är vanligt förekommande, vilket innebär att ambulanssjuksköterskan möter våldsutsatta i stor utsträckning. Ambulanssjukvården har därför goda möjligheter att identifiera och uppmärksamma våldsutsatthet, men för detta krävs kunskap och samverkan mellan olika instanser. Syftet var att undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter där det kan antas eller misstänkas att våld i nära relation förekommer. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där totalt nio ambulanssjuksköterskor deltog. Innehållet granskades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Ur analysen framkom det två kategorier: "Det komplexa mötet" och "Det betydelsefulla omhändertagandet". Ambulanssjuksköterskan beskrev att det uppstod en konstig känsla i mötet med patienten, vilket ledde till att de fattade misstanke om våldsutsatthet. Det krävdes kännedom om att sökorsak och våldsutsatthet inte alltid har något samband och att det finns svårigheter i att identifiera tecken på våld. Det är en känslig situation att vårda våldsutsatta, vilket kräver att ambulanssjuksköterskan vågar ställa frågan och har kunskap i att bemöta svaret. Det finns faktorer som påverkar ambulanssjuksköterskans möjlighet till ett betydelsefullt omhändertagande. Att ambulanssjuksköterskan vågar fråga om våld i nära relation och att ambulanssjukvården implicerar en rutin för handläggning samt genomför en utbildningsinsats inom området kan leda till ett bättre omhändertagande av våldsutsatta.

Working life is constantly evolving and organizational changes become a natural part of daily operations. Studies have shown a relationship between organizational change and illness. Good working conditions benefits health, organization and society.  Through a commission from a municipal organization, a study was conducted with a purpose to investigate employees' experience of an organizational change and its effect on health. A qualitative method was used to answer the purpose of the study and a purposeful selection was considered appropriate for the study.  Six employees from the municipal organization participated in the study, and semi-structured interviews with the help of an interview gudie were used to collect data. The text material was analyzed through manifest content analysis. The overall results of the study reveals that the employees' experiences varied during the year. Employees' have had various experiences of information and communication. Throughout the year, employees' have had opportunities to participate and impact decisions. The lack of, among other things, governance and an imbalance between demand and resources has had an effect on the organizational and the social work environment, which has at times led to a sense of stress.  The results also show how the employees' had a positive attitude despite challenges, and experienced a need of change in the organization. The employees' have experienced positive factors such as social support, motivation, increased competence and development both in the professional role and personally.

Undersökningen är skriven för att få en bild av hur organisationskulturen har förändrats i och med det förändrade arbetssätt som covid-19 pandemin bidrog med, samt vad som skulle göra att de anställda vill arbeta mer på kontoret. Följderna efter pandemin har skapat det “nya normala”, därigenom är det intressant att se hur det påverkar organisationerna och vad som händer inom dem. Syftet är att undersöka hur organisationskulturen har förändrats i och med ett nytt arbetssätt som följd av coronapandemin, och vilka problem och utmaningar det medför. Studien kommer även undersöka vilka faktorer som bidrar till att de anställda vill arbeta mer på kontoret, något som de på heltid gjorde innan pandemin.    Studiens teoretiska referensramar kommer att redogöras, som ligger till grund för hur vårt intervjumaterial kommer att tolkas. Teorier som således används är organisationsförändring, Scheins teori om organisationskultur, teorier om distans/hybridarbete samt forskning kring aktivitetsbaserade kontor. Det empiriska materialet insamlades genom intervjuer på en organisation som vi ansåg stämde in på undersökningens syfte. Resultatet visade att det nya arbetssättet har påverkat de anställdas förutsättningar, bland annat genom de psykosociala faktorerna och den automatik som skapas gällande valet av arbetsplats. Det visades även att det skett kulturförändringar på några plan samtidigt de lyckats behålla gemenskapen och stämningen i och med deras starkt inrotade relationer. Det upptäcktes olika faktorer som skulle göra att de anställda ville arbeta mer på kontoret men det främsta mynnar ut i det sociala umgänget.

Syftet med studien är att belysa professionella inom missbruksvården och deras uppfattning om kvinnor i könsblandad behandling avseende könskodade förväntningar, stigmatisering och kvinnligt föräldraskap. Närmare hur professionella resonerar kring könskodade förväntningar på kvinnor i könsblandad missbruksbehandling, hur professionella uppfattar stigmatisering av kvinnor i missbruk och hur professionella uppfattar kvinnligt föräldraskap i missbruk, ger kunskap om kvinnor i könsblandad behandling. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutisk med en kvalitativ forskningsansats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med yrkesverksamma inom missbruksvården. Studiens resultat har visat att det ställs andra förväntningar på kvinnor än män i missbruk och att kvinnor i missbruk utstår stigmatisering i högre utsträckning än män vilket även visar sig i en könsblandad behandling. Resultatet har även visat att kvinnor med missbruk stigmatiseras i hög grad i sin roll som förälder. Hirdmans genussystem och Goffmans stigmateori har använts för att analysera studiens empiriska data.

No description available.

Under perioder av verksamhetsförlagd utbildning har vi sett ett flertal exempel på när elever exkluderas i verksamheten, ofta elever som vid första anblick är något mer tillbakadragna. Utifrån den erfarenheten så har ett intresse väckts kring inkludering av introverta elever ifritidshemmet. Syftet med studien har varit att undersöka lärares upplevelser av möjligheter och utmaningar gällande inkludering av introverta elever i fritidsverksamheten, samt hur lärare upplever att deras förhållningssätt kan ha en inverkan på en sådan inkludering. Empirin har samlats in via intervjuer med fem lärare i fritidshem på olika orter i södra Sverige. Analysen av empirin har skett utifrån teoretiska antaganden med fokus på ett relationellt perspektiv och olika former av introvertism. Resultatet av studien synliggör dels utmaningar, som exempelvis stora elevgrupper, dels möjligheter som till exempel vikten av lärares emotionella förhållningssätt för att främja inkludering av introverta elever. Det blir även tydligt att vara inkluderad kan betyda olika saker för olika individer. Studiens resultat visar även på begränsad kunskap om introvertism i skolkontext samt att lärare i fritidshem har en ambition att anpassa miljön och undervisningen efter samtliga elever. Det finns en genuin strävan att se och bekräfta varje enskild individ utifrån sina förutsättningar, lärarna i studien upplever dock även ett dilemma i inkluderingsarbetet. Å ena sidan har de en strävan att se och inkludera varje elev, å andra sidan upplever de att de inte räcker till.

Bakgrund: Närstående kan betraktas vara till god hjälp i vård i livets slutskede. Närstående anses besitta goda kunskaper om patienten och kan vara till god hjälp för symtomlindring, som är en av de fyra hörnstenarna i den palliativa vården. Sjuksköterskan utgår ifrån sex kärnkompetenser för att bedriva en säker vård för patient och närstående.  Syfte: Denna litteraturöversikt beskriver sjuksköterskors upplevelser av att göra närstående delaktiga i vården till patienter som befinner sig i livets slutskede.  Metod: En studie med kvalitativ metod som baserades på elva vetenskapliga artiklar och granskades utifrån Fribergs fem analyssteg.  Resultat: Studiens resultat påvisade att närstående är en viktig del i vård i livets slutskede samt besitter goda kunskaper om patienten. Resultatet består av två huvudfynd och sex subkategorier. I resultatet framkom det att god kommunikation, tidig planering samt en god vårdmiljö krävdes av sjuksköterskan för att göra närstående delaktiga. Etiska dilemman upplevde sjuksköterskor vara en svår del av delaktighetsprocessen. Resultatet uppger att sjuksköterskans kompetens och professionella roll sattes på spel när konflikter med närstående uppstod.  Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att närstående var en viktig pusselbit för att främja patientens livskvalitet i livets slutskede, samt för att bidra till en personcentrerad omvårdnad. / Background: Relatives can be considered as good help in end-of-life-care, and they also have good knowledge of patients wishes in the end of life. Relatives can be of significant help for nurses when it comes to symptom reliefs which is one of the four cornerstones in palliative care. Nursing care is based on six core competencies for conducting a patient-relative centered care.  Aim: To describe nurses' experiences of involving relatives in the care of patients who needs end of life care.  Method: A literature review with a qualitative method that included eleven scientific articles that were reviewed and analyzed, based on Friberg's five steps.  Results: Relatives are important in the final stages of life and possess good knowledge of the patient. Two main categories and six subcategories were found. The results proves that good communication, early planning and good environment are important for nurses to include relatives in the end-of-life-care. Ethical issues were experienced as difficult to make relatives participating in the end-of-life-care. When conflicts occurred, the nurses’ competences and professional role were questioned. Conclusion: Nurses felt that relatives were important to promote the patient's quality of life in the final stages of life, and to contribute to person-centered care.

Syftet med studien är att undersöka vilka digitala verktyg och i vilken utsträckning de används på fritidshemmet samt vad verksamma lärare tycker om dem. Studiens forskningsfrågor är: Vilka digitala verktyg förekommer inom fritidshemmet och i vilken utsträckning används dessa, vad är fritidslärarnas inställning till de digitala verktygen som hjälpmedel på fritidshemmet och har fritidslärarna fått någon utbildning i hur de digitala verktygen används. I studien har en kvalitativ metod valts i form av semistrukturerade intervjuer med intervjumanual. Fem lärare på fyra olika skolor intervjuades. I den här studien har en innehållsanalys använts för att bearbeta den empiriska data som samlats in. De intervjuade lärarna nämner att arbetet med de digitala verktygen sker dagligen då många elever vill använda dem till rekreation. Lärarna menar dock att användningen av de digitala verktygen inte är helt fri och att det finns ett syfte med att använda dem. Vidare anser lärarna att arbetet med de digitala verktygen är positivt då de underlättar arbetet i fritidshemmet och att de möjligheter de medför är långt mycket större än eventuella hinder. De lyfter även hinder i arbetet med de digitala verktygen i form av regler, föräldrapåverkan och att många lärare inte fått någon ordentlig kompetensutveckling.