The aim of this study is to evaluate teachers’ descriptions of their usage of reading comprehension strategies as well as reading comprehension strategies in a multilingual classroom. In addition, the study examines what challenges the teachers believe they face in their daily work with multilingual students. This study has a qualitative approach and semi-structured interviews were conducted with six middle school teachers with varying subject qualifications in Swedish, Swedish as a second language, social studies, and STEM-subjects. All the teachers teach multilingual students. The theoretical outline is the sociocultural perspective which is focused on the learner’s interaction with its environment as well as the schema theory which emphasizes the role of previous knowledge to interpret and understand new knowledge. The division of this study is reading comprehension and reading strategies, explicit teaching of multilingual students as well as challenges and co-operation.  The results show that the teachers use some reading comprehension strategies and that the biggest challenge is the students’ perceived lack of vocabulary. The conclusion is that the teachers in this study were using reading strategies to a lesser extent when teaching and, that the strategies which were used were mainly focusing on translation and not contextualizing. This highlights the need for professional development focusing on reading comprehension and reading comprehension strategies as well as the development of the professional language.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur antisemitism upplevs av religionslärare och hur lärarna bemöter historiska och rådande händelser som kan kopplas till antisemitism samt vilka didaktiska val de gör för att motverka antisemitism. Mitt mål med dessa frågeställningar är att förstå religionslärares tolkning av antisemitism och hur de undervisar och bemöter antisemitism i klassrummen i olika undervisningssituationer. För att få svar på mina frågeställningar genomförs det en kvalitativ intervjustudie utifrån en hermeneutisk ansats. Intervjuerna skedde utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Empirin som kommit ifrån mina fem intervjuer har tolkats utifrån hermeneutiken som metod. Under rubriken tidigare forskning lyfts forskning om hur begreppet antisemitism har förändrats genom historien och hur den upplevs bland elever i skolan. Resultatet visar att religionslärarna upplever antisemitism under sin undervisning och att det kan skilja sig väldigt mycket åt beroende vilka didaktiska val de gör. Detta lyfts vidare i slutsatsdelen som något problematiskt.

This essay is the result of a study of the strategies that investigators/interrogators at the Police's felony department use in interrogations with suspects who use their statutory right not to have to make a statement or participate in an investigation about their own guilt. The questions that the study was based on are, what strategies do criminal investigators use when questioning people who use their right not to speak during interrogation? What importance does the interrogator feel the defense attorney has in the interrogation room? How does the interrogator experience the silence from the suspect? It is a qualitative study, where the material was collected through interviews with five investigators/interrogators, four police officers and one civilian investigator, with five to thirteen years of experience as an investigator at the Police Agency's Serious Crimes departments, in various locations in Bergslagen and the Stockholm area. The interviews were transcribed and analyzed in thematic analysis, where the study's questions guided the coding of the material. The theoretical frame of reference contains Lipsky's theory of Street-Level Bureaucrats, Asplund's concept of social responsibility, Goffman's dramaturgical perspective and Foucault's theory of power and resistance.  In the thematic analysis, two main categories emerge in the interrogators' strategies, questioning strategies, and contact-making strategies. With subcategories informative/information gathering, neutral/objective, professional and flexible/empathic, interested. As an interrogator, you continue to ask your planned questions even though the suspect does not answer them. Emphasis is placed on being clear and informing the suspect in an objective and professional manner about their statutory rights, they also want to ensure that the information is comprehensible and that the suspect understands. Continuing to ask questions is also seen to inform the suspect and defense attorney about what information is available in the investigation. They try to establish some form of contact with the suspect to get him/her to answer questions, but also have an understanding and awareness of the risk of speaking in interrogation.

Bakgrund: Andelen personer från andra kulturer i Sverige har nästintill dubblerats de senaste 20 åren. Det innebär att vårdpersonal behöver vara förberedd på att vårda personer från skilda kulturer. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever svårigheter vid omvårdnaden av personer med annan kulturell bakgrund. Syfte: Att sammanställa aktuell forskning om allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter från andra kulturer. Metod: Kvalitativ litteraturstudie enligt Fribergs allmänna litteraturöversikt. Resultat: Tre kategorier och åtta underkategorier identifierades. Kategorierna var "Stöd och svårigheter vid vård av patienter från andra kulturer", "När språket inte räcker" och "Kulturell lyhördhet skapar goda relationer". Sjuksköterskor upplevde olika grad av stöd från verksamheten och kollegor vid vårdandet av patienter från andra kulturer. De upplevde att kulturella konflikter ökar arbetsbördan och orsakar negativa känslor. Kommunikationssvårigheter upplevdes, tolk ansågs vara både en resurs och ett hinder samt icke-verbal kommunikation, personal och anhöriga som tolk motverkade språkhinder. Sjuksköterskors syn på kultur i vården samt deras strategier för att vårda denna patientgrupp utgjorde grund för skapandet av en god vårdrelation. Slutsats: Sjuksköterskorna hade skilda upplevelser av omvårdnaden av patienter från andra kulturer. Mer kunskap och djupare förståelse om patienters kulturer behövs hos allmänsjuksköterskan för att skapa personcentrerad vård och en vårdande relation.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom som är den vanligaste demenssjukdomen kallas även för "anhörigas sjukdom". Närstående utgör en viktig del av vården av en person med Alzheimers sjukdom. För att kunna hantera rollen som närstående och uppleva ett välmående behöver även närstående information och stöd från sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studiens design utgör en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på fem självbiografier skrivna av närstående till person med Alzheimers sjukdom. Mönster i materialet identifierades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim. Resultat: Analysen av materialet resulterade i fyra kategorier och elva underkategorier. Resultatet visar att närstående till en person med Alzheimers sjukdom ställs inför stora förändringar. Dessa förändringar påverkar närståendes fysiska och psykiska mående samt begränsar deras sociala liv. Närstående upplever även ett behov av samtal, egen tid samt information och utbildning. Slutsats: Utifrån resultatet behöver sjuksköterskan synliggöra de närstående i vården av en person med Alzheimers sjukdom och identifiera samt tillgodose deras behov. Genom att tillämpa familjecentrerad omvårdnad läggs fokus på såväl patient som närstående. Således kan närståendes behov tillgodoses, vilket får positiva effekter på både närstående och personen med Alzheimers sjukdom.

Bakgrund: Typ-2 diabetes är en kronisk sjukdom som ökar snabbt över hela världen. Typ-2 diabetes mellitus uppstår på grund av förhöjda glukosnivåer i blodet, och om tillståndet förblir obehandlat kan det resultera i ett antal komplikationer. Egenvård vid diabetes typ-2 omfattar blodsockerkontroll, livsstilsförändringar och behandlingen som innebär både läkemedelsbehandling och livsstilsförändring. Teoretiska grunden ligger på Orems egenvårdsteori, begreppet hälsa, livsvärld och egenvård där sjuksköterskerollen är avsevärt avgörande. Syftet: Syftet är att beskriva vuxna patienters erfarenheter av egenvård i samband med typ-2 diabetes. Metod: Studien grundas på en kvalitativ ­litteratursammanställning där datainsamling har skett genom 10 artiklar som söktes genom databasen Cinahl och Pubmed. Artiklarna analyserades enligt Friberg (2020-) integrerade sammanställningsmetoder och har en beskrivande syntes. Resultat: Genom analysen framkom tre tema och nio subtema. Första teman är Känslomässiga reaktioner där Varierande känslor hos patienter och Rädsla för komplikationer som motivation till egenvård blev subteman. Andra teman är Erfarenheter av att förändra levnadsvanor där subteman blev Erfarenheter i samband med kostförändring, Erfarenheter av fysisk aktivitet, Erfarenheter av blodsockerkontroll och medicinering. Tredje teman är Stödjande faktorer i en komplex realitet där subteman blev Vikten av tillräcklig information och kunskap, Vårdrelationens dubbla ansikten, Stöd från anhöriga och kamratgrupper samt Känslomässiga hantering och acceptans är nyckel till lyckad egenvård. Slutsatser: Egenvård vid typ 2-diabetes medför olika utmaningar och svårigheter i vardagen, särskilt när det kommer till livsstilsförändringar att anpassa kostvanor. I denna kontext får sjuksköterskor en betydande roll, särskilt när det gäller att stödja följsamhet till egenvård, hantera känslomässiga reaktioner och främja förändringar i levnadsvanor.

Bakgrund: Våld kan förekomma genom psykiskt, fysiskt, sexuellt eller latent våld. Många kvinnor som utsätts för våld i nära relationer söker sjukvård för andra åkommor såsom magbesvär eller kronisk smärta. Våldsutsatta kvinnor känner skam för att berätta och är rädda för ytterligare våld. Sjuksköterskor möter våldsutsatta kvinnor i sitt arbete och det är därför angeläget att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att bemöta kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Efter kvalitetsgranskning sammanställdes och analyserades artiklarna utifrån de fyra stegen i Fribergs analysmetod. Resultat: Analysen ledde fram till i två kategorier och sex underkategorier. De två kategorierna är Utmaningar i verksamheter och Varierande förutsättningar. Vidare framkom det att brist på kunskap, rutiner och tid var faktorer som sjuksköterskor hade erfarenheter av i sitt arbete med våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Det finns utmaningar och varierande förutsättningar hos sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård som gör att omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor brister. Genom att implementera fler rutiner eller riktlinjer, erbjuda mer utbildning och genom att belysa attityder och kulturer skulle sjuksköterskors tillvägagångssätt och bemötande förbättras. Detta skulle öka möjligheterna att upptäcka och hjälpa kvinnor utsatta för våld i nära relationer.

Bakgrund: Dagligen insjuknar ett barn av cancer. Behandlingen är oftast långvarig och påverkar både barnet och närstående emotionellt. Föräldrarna är betydande för barnet under hela resan, både som vårdnadshavare och stöd. Sjuksköterskan behöver identifiera barnets och föräldrarnas behov och resurser för att kunna erbjuda stöd och främja välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har cancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ och induktiv ansats baserad på sex självbiografier skrivna av föräldrar till ett barn som insjuknat i cancer. Självbiografierna analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sex underkategorier identifierades som representerar föräldarnas upplevelser att leva med ett barn som har cancer. Kategorierna var ett utökat behov av stöd, ett förändrat liv och att leva i ovisshet.  Slutsats: I kamp mot cancern går föräldrar igenom livsförändringar där de blir emotionellt sårbara och behovet av stödet ökar. För en god vård behöver sjuksköterskan erbjuda en familjefokuserad omvårdnad med livsvärlden som grund samt god kommunikation för att identifiera och främja den unika individens behov.

Syftet med studien har varit att undersöka vad elever motiveras av när det kommer till uppgifter i ämnet bild samt hur betygen påverkar deras inställning till ämnet. Genom en historisk översikt av bildämnet kan det bidra till en högre förståelse för varför ämnet fått plats i läroplanen och hur det utvecklats allt eftersom samhället förändrats till där vi är idag. Metoden som använts för studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer där elever i mellanstadiet intervjuats. Vidare har resultaten analyserats med utgångspunkt i motivationsteorin, med inriktning på inre och yttre motivation, och vad som framgått efter genomförda intervjuer är att eleverna efterfrågar mera fritt skapande på bildlektionerna. Dessutom bör lärarna förklara tydligare vad eleverna ska göra och lägga fram lärandemålet med bilduppgifterna. Förhoppningen är att denna studie bidrar till att öka förståelsen för lärare som undervisar i bild och hur undervisningen i ämnet kan organiseras.

Studiens syfte är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till flerspråkiga barn inom förskolan, samt hur pedagogerna arbetar för att främja barnens språkutveckling. En kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskolan har varit en inspirationskälla och till hjälp i mitt examensarbete. Studien kombineras och utgår från ett sociokulturellt perspektiv med ett centralt begrepp som tillhör perspektivet som kallas för den proximala utvecklingszonen. Mitt skriftligt inhämtade material genomfördes med tio pedagoger där jag fick varierande svar. Den övergripande frågeställningar: Vilka resurser, möjligheter och tillvägagångssätt har pedagoger idag för att underlätta kommunikation med flerspråkiga barn? Och vilka olika arbetssätt använder pedagoger för att utveckla språket för barn med annat modersmål än det svenska. Intervjufrågorna har ställts med öppna frågor för att få en överblick på pedagogernas förhållningssätt, uppfattning i arbetet med flerspråkiga barn. Resultatet visar att pedagogernas engagemang och intresse har varit en viktig del i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Pedagogerna har samarbetat för erfarenhetsutbyte av kompetens och erfarenheter för att på bästa sätt kunna ge stöd och hjälp till flerspråkiga barn. Enligt respondenterna är möjligheterna till fortbildning om flerspråkiga barns språkutveckling beroende på egna individuella initiativ. Stöd från ledningen är bristfällig. Respondenternas svar pekar på att förskolans uppdrag att tillhandahålla likvärdig utbildning för alla barn är beroende av enskilda initiativ. Det kan tolkas som att uppdraget inte efterlevs.