En offentlig organisation befinner sig in en miljö som präglas av i huvudsak tre olika logiker, samhällsvärde, effektivitet och laglighet. Den offentliga organisationen är tvingad till att beakta upphandlingslagstiftningen i alla sina anskaffningar. Denna lagstiftning kritiseras ofta, både avforskare och praktiker, för att vara ett hinder mot att kunna styra verksamheten på ett ekonomiskt effektivt sätt. Denna studie har genom kvalitativa intervjuer undersökt hur förutsättningarna ser ut för att styra, kontrollera och följa upp inköpen i organisationer som omfattas av lagen om offentlig upphandling. Syftet har varit att kunna bidra med insikter om hur ekonomistyrning kan tillämpas praktiskt trots normativa motsättningar mellan de olika logikerna som präglar organisationen. Den teoretiska utgångspunkten har varit klassiska teorier för interna organisatoriska förutsättningar i kombination med de konkreta aktiviteter som bygger upp tillämpad ekonomistyrning och därtill relaterade verktyg. Studiens slutsatser och bidrag innefattar att i den praktiska tillämpningen ses inte lagen om offentlig upphandling somett hinder mot ekonomistyrningsaktiviteter utan de avgörande problemen ur ett ekonomistyrningsperspektiv är bristande möjligheter att styra, kontrollera och följa upp organisationens inköpsaktiviteter på grund av undermåliga tekniska system eller dålig kommunikation mellan system. Praktiskt bidrar studien med insikten om att den undersökta organisationen kan bli mer ekonomiskt effektiv genom att involvera inköpsfunktionen tidigare i inköpsprocessen och genom att investera i bättre systemstöd för kontroll och uppföljning. / The context of a public organisation is one that is affected mainly by three different logics, public value, efficiency and legalities. The public organisation has to comply with the law of public procurement in all its procuring activities. The aforementioned law is often criticised, by both researchers and practitioners, for being a hindrance to efficient governance. Through qualitative interviews, this study has investigated how the conditions affecting management control activities regarding governance, control and follow-up of procurement in organisations abiding by the law of public procurement. The purpose of the study was to contribute with insights regarding how management control activities can be applied in practice despite the normative conflicts between the underlying logics that characterise the context of the organisation. The theoretical starting point is classical theories for internal organisational conditions in combination with practical activities that constructs applied management control and associated activities. The study concludes that, in practical application the law of public procurement itself is not seen as a hindrance to management control activities, instead the crucial problems from a management control perspective is the lacking possibilities to govern, control and follow-up procurement activities caused by poor technical systems or lacking communication between existing systems. The practical contributions of the study includes theinsight that the studied organisation could increase its economic efficiency by involving the procurement function earlier in the procurement process and by investing in better systems for control and follow-up.

Bakgrund: Demenssjukdomar är ett samlingsbegrepp för kognitiva sjukdomar som leder till försämring av hjärnans funktioner. I takt med att befolkningen blir äldre ökar risken för att drabbas av en demenssjukdom och prevalensen ökar inom slutenvården. Att vårda personer med demenssjukdom är komplext och sjuksköterskor besitter en viktig roll i utformningen av omvårdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av personer med demenssjukdom inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats som inkluderar 12 kvalitativa artiklar genomfördes. Databaser som användes var CINAHL, MEDLINE och PsycInfo. Data analyserades med hjälp av Fribergs fyra analyssteg. Resultat: Resultatet sammanställdes i två kategorier samt åtta subkategorier. Första kategorin var; organisationens roll med subkategorierna; erfarenheter av tidsbrist, konsekvenser av personalbrist, otillräcklig kunskap och utbildning, brist på organisatoriskt stöd samt miljöns betydelse för omvårdnaden vid demenssjukdom. Den andra kategorin var omvårdnadens roll med subkategorierna; fördelarna av personcentrerad vård, betydelsen av teamarbete och känslor av otillräcklighet som sjuksköterska Slutsats: Utmaningar som erfors av sjuksköterskor var tids- och personalbrist, ogynnsam miljö, otillräcklig kunskap och utbildning samt otillräckliga resurser från organisationen. Personcentrerad vård ansågs vara viktig för att kunna bedriva god omvårdnad för patienter med demenssjukdom. / Background: Dementia is an umbrella term for cognitive disorders that lead to deterioration of brain functions. As the population ages, the risk of being diagnosed with dementia increases and the prevalence of persons with dementia increases in inpatient care. Caring for persons with dementia is complex and nurses have an important role in framing care. Aim: To describe nurses' experience of caring for persons with dementia in inpatient care. Method: A literature review with an inductive approach including 12 qualitative articles was conducted. Databases used were CINAHL, MEDLINE and PsycInfo. Data were analysed using Friberg's four analysis steps. Results: The results were summarized in two categories and eight subcategories. The first category was the role of the organization with the subcategories; experiences of lack of time, consequences of staff shortages, insufficient knowledge and training, lack of organizational support and the importance of the environment in dementia care. The second category was the role of nursing with the subcategories; the benefits of person-centred care, the importance of teamwork and feelings of inadequacy as a nurse. Conclusion: Challenges perceived by nurses were lack of time and staff, unadapted environment, insufficient knowledge and education, and insufficient resources from the organization. Person-centred care was considered important to provide good nursing care for persons with dementia.

Bakgrund: Patienterna som vårdas inom den rättspsykiatriska vården upplever till viss del att vården är mer en form av förvarning, trots att de är dömda till vård. Vårdtiderna är långa, och sjuksköterskorna som jobbar inom rättspsykiatrisk vård vill bedriva en vård som är mer personcentrerad än den är idag. Genom att hitta lösningar för att göra vården mer anpassad efter individen kan rebelledarskap bidra till detta. Sjuksköterskors rebelledarskap har inte tidigare utforskats inom den rättspsykiatriska heldygnsvården. Genom att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av rebelledarskap inom rättspsykiatrin hoppas författarna av detta examensarbete kunna bidra till att öka kunskapen om det goda vårdandet och omvårdnaden där sjuksköterskor genom att agera nytänkande och utanför organisationens ramar bidrar till att utveckla rättspsykiatrisk heldygnsvård. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av rebelledarskap i rättspsykiatrisk heldygnsvård. Metod: Åtta sjuksköterskor med erfarenhet av rebelledarskap inom rättspsykiatrisk heldygnsvård intervjuades, och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en deskriptiv design. Resultat: I resultatet framkom att deltagarna hade många erfarenheter av rebellsjuksköterskor och deras ledarskap. Resultatet kunde delas in i fyra huvudkategorier: (1) Att våga vara en jobbig kollega och ifrågasätta vårdkulturer, normer och utmana regler, (2) Att våga agera utifrån sin kompetens för att kunna ta ansvar för patientens vård, (3) Att söka och skapa nya vägar till förändring och (4) Att stöta på motstånd. Slutsats: Den här studien visar att rebelledare strävar efter att stå upp för vad som är rätt för patienten, även om det innebär att gå emot vårdkulturer, rutiner och regler. Sjuksköterskornas erfarenheter av rebelledarskapet visar att det är möjligt att bedriva en vård som är personcentrerad, där patientens perspektiv får vara i fokus. Genom att agera rebeller bidrar dessa sjuksköterskor till en rättspsykiatrisk vård som är mer än bara en förvaring av de patienter som är dömda till vård. Rebellsjuksköterskor vill ge patienterna en personcentrerad vård som utgår från individen, och genom att agera rebell lyckas dessa sjuksköterskor genomföra förändringar och hitta kreativa lösningar som på sikt leder till en bättre vård. Den rättspsykiatriska vårdapparaten behöver ta tillvara dessa sjuksköterskors kompetens och drivkraft, något som skulle behöva utforskas ytterligare. Vi föreslår ytterligare forskning inom detta område för att få en ökad förståelse för hur rebelledarskapet kan utveckla den psykiatriska omvårdnaden inom den rättspsykiatriska organisationen.

Både skola och socialtjänst har en skyldighet att samverka med varandra vid behov för barnets bästa. Ärenden som berörs av Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är exempel på situationer då samverkan ofta är nödvändig. Studien syftar till att undersöka hur lärare och socialarbetare upplever samverkan mellan skola och socialtjänst vid LVU. Som teori har samverkansmodell och ekologisk systemteori används i studien. Undersökningen genomfördes via sex semistrukturerade intervjuer med tre socialarbetare och tre lärare. Efter intervjuerna transkriberades materialet och analyserades enligt tematisk analys. Tre teman och sju subteman identifierades. Resultatet visade att lärarnas och socialarbetarnas upplevelser av samverkan mellan skola och socialtjänst skiljer sig åt. Många av de hinder som lyfts fram grundar sig i bristande kommunikation och kunskaper om varandras yrkesroller. Det visade även att samverkan är nödvändigt för barnets bästa i LVU-ärenden men att det finns behov av mer resurser och arbete. I nuläget upplever lärare och socialarbetare en viss frustration på grund av detta. Resultatet diskuterades även i förhållande till de valda teorierna samt till begreppet ”barnets bästa”. / Both school and social services have an obligation to collaborate with each other whenever it is necessary for the best interest of the child. Errands with children who are under the Care of Young Persons (Special Providions) Act (Lagen om vård av unga, or shortened LVU) are examples of situations when this collaboration is often necessary. The study aim was to investigate how teachers and social workers experience collaboration between school and social services during LVU. As theories, collaboration model and ecological systems theory were used in the study. The study was conducted via six semi-structured interviews with three social workes and three teachers. After the interviews had been conducted, the material was transcribed and analyzed accordning to thematic analysis. Three themes and seven subthemes were identified. The result showed that the teachers´ and socialworkers´ experiences of collaboration between school and social services differ, and that many of the obstacles highlighted are basically the result of lack of communication and knowledge of each other´s professional roles. The study also showed that collaboration is necessary for the child´s best interest during LVU-errands, although collaboration need more resources and work. According to our study, teachers and social workers experience a certain amount of frustration due to the fact that the collaboration is not working as desired. The result was also discussed in relation to the selected theories and to the concept of ”the best interest of the child”.

Det kan finnas olika orsaksförklaringar till varför ett barn beter sig och agerar som den gör. Symtom som rastlöshet, koncentrationssvårigheter och svårigheter att hantera och reglera sin uppmärksamhet och sina känslor kan förklaras av en ADHD-diagnos. Samma symtom kan även vara en indikation på att barnet upplevt våld eller andra traumatiska händelser och därigenom utvecklat PTSD som en följd av dessa upplevelser. Den föreliggande studiens syfteär att utforska hur kuratorer kan särskilja och identifiera symtom relaterade till ADHD, traumaoch PTSD samt om de kan uppleva ett samband mellan dessa. Tidigare forskning visar på att det finns likheter i symtom och en del symtomöverlappningar mellan ADHD, trauma och PTSD. Vidare återfinns kunskapsluckor inom området. De två frågeställningar som ställs är:1) Hur kan informanterna identifiera och särskilja symtom relaterade till ADHD, trauma och PTSD hos barn och unga? 2) Vilka liknande symtom kan uppvisas vid ADHD, trauma och PTSD enligt informanterna? För att besvara dessa forskningsfrågor har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med informanter anställda eller tidigare anställda inom skola, BUP och Habiliteringen. Tematisk analys har applicerats för att identifiera olika teman som berör forskningsfrågorna vilka gav följande teman: Barns beteende och symtom, normbrytandebeteende, symtomöverlappning samt behandling och feldiagnostisering. Vidare har de tempiriska materialet analyserats genom systemteorin för att tolka det insamlade materialet. Resultatet av studien påvisar att informanterna kan uppleva utmaningar i att identifiera och särskilja symtom relaterade till ADHD, trauma och PTSD samt att dessa symtom många gånger överlappar varandra. Slutsatserna indikerar att en potentiell brist i diagnostisering skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser för barnet, inklusive en förvärring av barnets beteende och symtom. Informanterna menade att detta kan leda till livslånga konsekvenser och öka riskenför att barnet utvecklar psykisk ohälsa.

Bakgrund: Barnmorskor larmar världen över om en ohållbar och ansträngd arbetssituation. I Sverige är det brist på barnmorskor i 19 av 21 regioner. Forskning visar att arbetsmiljö och bristande bemanning är bidragande orsaker till att barnmorskor inte orkar arbeta kvar i förlossningsvården.  Motiv: Bemanningssituationen inom förlossningsvården har varit ett omdiskuterat ämne under lång tid. Barnmorskor uppskattar sitt yrke men arbetsvillkoren möter inte upp förväntningarna om ett hållbart yrkesliv.  Syfte: Syftet med denna studie var att belysa barnmorskors upplevelse av vad som bidrar till en hållbar arbetsplats inom svensk förlossningsvård.  Metod: En kvalitativ metod med åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes. Materialet analyserades med tematisk analysmetod.   Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman med tre respektive två underteman. Det första huvudtemat var ”Barnmorskeprofessionens Betydelse” med underteman ”Att trivas med sin yrkesroll som barnmorska” och “Att kollegor bidrar till teamkänsla och trygghet”. Det andra huvudtemat var ”Ledningens ansvar för en hållbar arbetsmiljö” med underteman ”Att chefer och organisation har ett stort ansvar för en hållbar arbetsmiljö”, ”Stabil bemanning gör skillnad i verksamheten” och ”vidareutveckling bidrar till en hållbar arbetsplats”.  Konklusion: Barnmorskor uppskattar sitt yrke och har en drivkraft att bidra till vidareutveckling vilket är gynnsamt både för verksamheten och för den enskilda barnmorskan. Om hållbara förutsättningar skulle finnas i verksamheten skulle barnmorskor stanna inom förlossningsvården i större omfattning än de gör idag. / Background: Midwives are raising the alarm worldwide about an unsustainable and strained work situation. In Sweden, there is a shortage of midwives in 19 out of 21 regions. Research shows that the work environment and lack of staffing are contributing factors to midwives not being able to continue working in delivery care.  Motive: The staffing situation in delivery care has been a topic of discussion for a long time. Midwives appreciate their profession, but the working conditions do not meet the expectations of a sustainable working life.  Aim: The aim of this study was to investigate midwives' experience of what contributes to a sustainable workplace within delivery care in Sweden.  Method: A qualitative method with eight semi-structured interviews was conducted. The material was analyzed using the thematic analysis method.  Result: The analysis resulted in two main themes with five sub-themes. The first main theme was "The Significance of the Midwifery Profession" with the subthemes "Enjoying your professional role as a midwife" and “Colleagues contribute to teamspirit and safety”. The second main theme was "Management's responsibility for a sustainable work environment" with sub-themes "That managers and organization have a great responsibility for a sustainable work environment", "A trustable staffing makes a difference for the workplace” and "Development contributes to a sustainable workplace".  Conclusion: Midwives appreciate their profession and want to contribute to the development of their workplace, which is beneficial both for the organization and for the midwife as an individual. Prerequisite to achieve sustainable working conditions is required to make midwives continue working in delivery care to a greater extent than they do today.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att få en fördjupad kunskap om hur skolan kan främja pojkars motivation att läsa och vilka faktorer som motiverar pojkar att läsa. Studien bygger på intervjuer med pojkar i stadierna 4–6 och 7–9 med läs- och skrivsvårigheter. Då det är pojkarnas upplevelser och erfarenheter som är undersökningens fokusområde så valdes semistrukturerade intervjuer, då denna metod gör det möjligt att fånga pojkarnas attityd och perspektiv på läsmotivation. Forskningsfrågorna fokuserar på vilka faktorer pojkarna beskriver ökar deras motivation att läsa, samt se om det finns några likheter och skillnader mellan stadierna. Vi valde att göra intervjuer med pojkar då det finns begränsad forskning om vilka faktorer pojkar beskriver främjar deras motivation att läsa. Totalt kontaktades sju skolor, och elva pojkar deltog i studien, varav en pojke deltog i en pilotintervju. Studiens teoretiska ramverk grundar sig på Dr William Glasser teori, motivationsteori, som handlar om att motivationen kommer inifrån eleven själv. Studien utgår även från ett specialpedagogiskt, relationellt och inkluderande perspektiv. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultaten och analysen i studien synliggör vilka olika faktorer som främjar pojkars motivation att läsa. Analysen synliggör vikten av likvärdiga förutsättningar för att nå god läsförmåga, exempelvis beskriver pojkarna att motivationen ökar när de har tillgång till böcker i olika genrer, att de får välja vilka böcker de vill läsa men även vikten av lämplig läsnivå på böckerna. De lyfter även att motivationen främjas när de får interagera socialt med andra om vad de läst. Något som sticker ut i det empiriska materialet är att samtliga pojkar inte får möjligheten att läsa regelbundet eller får tillräckligt med läsmängd. De lyfter även pedagogens roll och vikten av stöd och feedback.

Denna studie fokuserar på att undersöka hur fritidslärarna inom fritidshemmet planerar och genomför sina verksamheter med ett specialpedagogiskt perspektiv, med särskild inriktning på inkludering och anpassning för elever med olika behov. Syftet är att undersöka metoder och som används för att säkerställa att verksamheten fungerar väl och att alla elever inkluderas, oavsett deras individuella behov. För att uppnå detta syfte undersöks tre huvudområden: Vilken syn har fritidsläraren om specialpedagogik, vilka olika metoder och arbetssätt använder fritidsläraren sig av inom specialpedagogik, samt vilka möjligheter och problem de ser i arbetet med specialpedagogik. Studien använder sig av kvalitativa metoder genom semistrukturerade intervjuer för att göra en djupare förståelse av ämnet. För att undersöka fritidslärarnas synval valde vi att intervjua sex erfarna fritidslärare som aktivt arbetar inom 6 olika fritidshem och som har ackumulerat flera års erfarenhet i verksamheten. Ur teoretiska förankring har vi använt oss av kategoriska perspektivet, inkluderingsperspektivet, relationella perspektiv. Resultatet av vår studie indikerar att det specialpedagogiska perspektivet inom fritidsverksamheterna behöver vidareutvecklas. Enligt fritidsläarna i verksamheten skulle detta kunna åstadkommas genom ökade möjligheter till kompetensutveckling, vilket skulle underlätta skapandet av en inkluderande miljö för alla elever, oavsett deras individuella behov eller krav på extra anpassningar. Dessutom är relationella perspektivet avgörande för fritidslärare eftersom de behöver en relationell kompetens för att arbeta inkluderande i verksamheten.

Bakgrund: Det är långa avstånd i Västerbottens inland och 11 av 14 ambulansstationer har genomsnittliga transportsträckor som överstiger 90 km per uppdrag. De avstånd som förekommer i glesbygd och tätortsnära landsbygd innebär långa framkörningstider till patienten och längre tid innan ankomst till närmsta vårdenhet eller sjukhus, än i tätort eller storstäder. Tidigare studier har visat att det var bättre med “ scoop and run” än “stay and play” om transporttiderna till närmsta akutsjukhus var korta. När det däremot var långa transporttider eller om det prehospitala arbetet utspelade sig i glesbygd och i tätortsnära landsbygd, fanns det behov av mer avancerad teknik i ambulansen och att de medicinska behandlingarna påbörjades. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa ambulanssjuksköterskors erfarenhet av att arbeta inom ambulanssjukvården i glesbygd och tätortsnära landsbygd. Metod: Studien bygger på semistrukturerade intervjuer, med 7 ambulanssjuksköterskor som hade erfarenhet av ambulanssjukvård i minst 2 år i Västerbotten, södra Lappland, som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 2 huvudkategorier; Ett stort ansvar och Resurser –en tillgång. Att arbeta i glesbygd och tätortsnära landsbygd var ett utmanande och kravfyllt arbete. Hjälp från övriga resurser som andra ambulanser och ambulanshelikopter fanns att tillgå, men många gånger var dessa resurser bristfälliga på grund av de långa avstånden och väderförhållanden. Slutsats: Sammanfattningsvis förefaller ambulanssjukvården i glesbygd och tätortsnära landsbygd som ett kravfyllt jobb med ett utökat ansvar. Emellanåt krävdes mycket planering kring patienten vad gällde logistik och samordning. Trots detta upplevdes arbetssituationen som tillfredställande och utvecklande. Med denna studie ses dock att det kan finnas anledning att forska vidare för att belysa eventuella skillnader att arbeta i storstad och glesbygd. En utveckling av den tekniska utrustningen vad gäller visuell teknik inom ambulanssjukvården kan också ses som behövligt. Ett förbättrat samarbete och fördjupning i ambulanssjukvård i glesbygd och tätortsnära landsbygd, tillsammans med glesbygdsmedicinskt centrum som finns i primärvården i Västerbotten och mellan jourläkare och läkare med högre medicinsk kompetens, skulle kunna leda till ytterligare kvalificerade bedömningar och adekvata åtgärder på ett ännu tidigare stadium. / Background: Västerbottens interior and 11 of the 14 ambulance stations have average distances exceeding 90 km per mission. The distance that exists in rural areas and in near-urban rural areas means long run-up times for the patients and even longer time before arrival to the nearest health care unit or hospital. There are long distances, especially in the Earlier studies has shown that it`s better with the "scoop and run" than "stay and play" when the journey time to the nearest emergency hospital was short. However, when it was long transport times or if the prehospital work took place in rural areas and in near-urban rural areas, there was a need for more advanced technology in the ambulance and that the medical treatment will be started. Purpose: The aim of this study was to describe ambulance nurses experiences of working in the ambulance service in rural and near-urban rural areas. Method: Seven registered nurses with experience of having worked in the ambulance for at least 2 years in Västerbotten in south Lapland were interviewed by qualitative research. The transcript was analyzed by using qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in 2 categories; A great responsibility and Resources- an asset. Working in rural and near-urban rural areas was a challenging job with a lot of solitary work. Help from other resources as other ambulances and ambulance helicopters were available, but many times were these resources inadequate because of the long distances and weather conditions. Conclusion: In conclusion, it seems that the ambulance service in rural and near-urban rural areas was a requirement filled job with great responsibility and occasionally a lot of planning around patient, concerning the logistics and coordination. Despite this perceived was working at a satisfactory level and fulfilling. However, the result of this study shows that there might be reason to dig deeper to develop investigate further in order to highlight any differences to work in big cities and rural areas. A development of the technical equipment in terms of visual technology for the ambulance service can also may need to be procured. Improved cooperation and specialization in emergency medical services in rural and near-urban rural areas, together with the rural medical center, in the primary care, Västerbotten, and between emergency physicians and physicians with higher medical expertise, could lead to more qualified assessments and appropriate action at an even earlier stage

Hälsofrämjande arbete inom området fysisk aktivitet kan bidra till flertalet hälsovinster. Att Sverige ska prioritera arbete för att minska ojämlikhet i hälsa, främja fysisk aktivitet samt inrikta insatser mot målgruppen barn och unga beskrivs i ”Regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik 2007/08:110”. Barn och unga spenderar en stor del av sin tid i skolan vilket möjliggör för den att inverka på deras hälsa. Enligt tidigare studier deltar flickor i lägre utsträckning än pojkar vid skolidrott vilket tyder på en ojämlikhet mellan könen. Syftet med studien var att undersöka flickors upplevelser av skolidrotten. Den metod som använts är kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vid urvalet tillämpades ett målstyrt urval där sex flickor i gymnasiet som undervisats i skolidrott under sin gymnasietid tillfrågades att delta. Den analysmetod som tillämpats är kvalitativ manifest innehållsanalys. Det resultat som framkom var att flickors upplevelser av skolidrotten kan påverkas av faktorer som läraren, klasskamrater samt utformning av lektioner och aktiviteter. Känslor av otrygghet hos flickor kan ha inverkan på motivationen till att delta. Motivationen kan även påverkas av om individens intressen belyses. En viss ojämlikhet mellan könen inom skolidrott kan synliggöras enligt de framkomna resultaten. / Health promotion and physical activity can contribute to several health benefits. Sweden shall prioritize work to reduce health inequalities, promote physical activity and focus on interventions aimed on children and young people, is described in "Regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik 2007/08:110". Children and young people spend much time in school, which enables the possibility to affect their health. According to previous studies, girls participate lesser extent than boys at school sports which indicating an inequality between the sexes. The aim of the study was to examine girls' experiences of school sport. Qualitative method with semi-structured interviews was used. With a goal-oriented selection, wore six girls in high school who taught in school sports during their high school years asked to participate. The analysis method applied is qualitative manifest content analysis. The results that emerged was that girls' experiences of school sport can be affected by factors such as the teacher, classmates and the development of lessons and activities. Feelings of insecurity may have an impact on the motivation to participate. Motivation can also be influenced by the individual's interest in school sports. A certain gender inequality in school sports can be visualized.