Att arbeta som nyutbildad intensivvårdssjuksköterska kan upplevas som väldigt krävande. Det krävs både specificerad kunskap om olika komplexa sjukdomstillstånd och att intensivvårdssjuksköterskan ska kunna hantera den högteknologiska miljön som en intensivvårdsavdelning utgör. När patienter vårdas på intensivvårdsavdelning förekommer olika intrahospitala transporter under vårdtiden, vilket medför ökade risker för patienterna. Tidigare studier visar att det förekommer ett högre antal oväntade händelser och en större otrygghet bland intensivvårdssjuksköterskor med kort arbetserfarenhet av intensivvård i samband med intrahospitala transporter. Syftet med detta examensarbete var att beskriva behov hos intensivvårdssjuksköterskor med mindre än fem års arbetserfarenhet för att känna sig trygga i samband med intrahospitala transporter av kritiskt sjuka patienter. Nio intensivvårdssjuksköterskor med <5 års arbetserfarenhet av intensivvård deltog i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer, vilka sedan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: behov av att ha kompetent vårdpersonal med god samarbetsförmåga, behov av att ha en miljö som är anpassad för transporter och behov av att genomföra en omsorgsfull planering för att känna sig förberedd, vilka sedan resulterade i ett tema: behov av att känna kontroll över situationen med stöd från vårdteamet. Resultatet av denna studie visar vikten av att det implementeras en rutin vid intensivvårdsavdelningar för nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor som tar anställning vid arbetsplatserna. Största vikten bör läggas på att intensivvårdssjuksköterskor ska omges av ett kompetent vårdteam med en tillåtande miljö, där det finns tid och möjlighet för god och individanpassad handledning.

Olyckor med polisfordon fortsätter att öka. Litet är dock känt om polisers egna upplevelser av kritiska händelser under utryckningskörning. För att bidra till ökad förståelse för utryckningskörning var studiens syfte att undersöka hur poliser beskriver sina upplevelser av utryckningsförloppet. I denna studie använde vi oss av en semistrukturerad intervjuguide för att undersöka hur fem poliser berättade om sina upplevelser. Genom narrativ analys av intervjuerna studerades likheter och skillnader av kritiska händelser under utryckningskörning. Vi identifierade fem återkommande teman, så kallade typnarrativ: viljan att fånga, att köra fort, att det är känsligt att kritisera kollegors utryckningskörning, att bedöma när höga hastigheter är befogade, samt att hitta balansen i utryckningskörningen för att uppleva kontroll. Dessa fem typnarrativ gav en god förståelse för hur poliserna berättade om oväntade händelser som skapat riskfyllda situationer i deras tjänsteutövning. Likheter i berättelserna gällde främst beteende och attityder. Skillnaderna bestod framförallt i omständigheter, exempelvis hur utryckningen startade och vilken information poliserna fick eller inte fick under utryckningen. Skillnaderna kopplades till möjliga konsekvenser av utryckningen utifrån teorier om beslutsfattande, riskmedvetenhet och skadeprevention. Vidare indikerade resultaten att upplevelsen av utryckningskörning var dynamisk och varierade med kontextuella förhållanden. / Accidents with police vehicles continue to increase. However, little is known about the police's own experiences of critical events during emergency driving. To contribute to increased understanding of emergency driving, the study's purpose was to investigate how policemen describe their experiences of the emergency driving. In this study, we used a semistructured interview guide to investigate how five policemen talked about their experiences. Through narrative analysis of the interviews, similarities and differences of critical events during emergency driving were investigated. We identified five recurring themes, so-called narrative types: the will to capture, to drive fast, difficulties in questioning a colleague's driving style, deciding when high speeds are justified, and finding the balance in emergency driving to experience control. These five types gave a good understanding of how the policemen talked about unexpected events that created risky situations in their service. Similarities in the stories mostly concerned behaviors and attitudes. The differences consisted mainly of circumstances, such as how the start-up began and what information the police received or did not receive during the reprisal. The differences were linked to the possible consequences of the expression based on theories of decision making, risk awareness and injury prevention. Furthermore, the results indicated that the experience of emergency driving was dynamic and varied with contextual conditions.

Tidigare forskning visar att första linjens chefers psykosociala arbetsmiljö inom vård och omsorg har blivit mer komplex och att ansvaret samt arbetsuppgifterna har ökat. Vidare ses ändrade arbetsförhållanden med ny teknik som skapar ett snabbare flöde vilket skapar en ökad arbetsbelastning för chefer. Alla dessa olika krav resulterar i att arbetet har blivit mindre hanterbart. Syftet med denna studie var att beskriva hur första linjens chefer inom vård och omsorg upplever den organisatoriska och sociala arbetsmiljön utifrån arbetsbelastning, stöd, förbättringsarbeten och kommunikation. Metoden som användes var kvalitativ induktiv ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Tio stycken informanter deltog i studien och intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fem huvudkategorier och tio underkategorier som visar på att erfarenhet gör arbetet mer hanterbart och att det kollegiala stödet är viktigt, samt att arbetsbelastningen är hanterbar sett över året. Vidare forskning inom psykosocial arbetsmiljö behövs då det idag finns flera brister som påverkar första linjens chefers arbetsmiljö negativt. Kanske behövs en förändring för att skapa hållbara chefer inom vård och omsorg?

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare beskriver högläsning och boksamtal i klassrummet i praktiken och hur dessa kan utveckla elevers språk. Syftet är även att undersöka hur lärare beskriver att de får med alla elever i boksamtal. För att uppnå studiens syfte har empiriskt material samlats in med utgångspunkt i Brymans (2011) förslag på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studien grundar sig på den sociokulturella teorin som redogör för att elever lär sig i samspel och genom kommunikation med andra. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att lärare beskriver att högläsning och boksamtal har stor betydelse för elevers språkutveckling. Elevers språk utvecklas när de får möjlighet att i grupp eller individuellt stärka sig i att lyssna och återberätta en uppläst text. För att främja språkutvecklingen hos elever i samband med boksamtal använder sig lärarna av olika läromedel för att anpassa undervisningen. Lärarna är avgörande för att möjliggöra att elever utvecklas och lyckas och därför kan de anpassa högläsningen och boksamtalsstunderna till elever på olika sätt. / The aim of this study is to find out how teachers describe reading and book conversations in the classroom in practice and how these can develop pupils' languages. The aim is also to investigate how teachers describe that they engage all pupils' in book conversations. In order to achieve the aim of the study, empirical material has been collected on the basis of Bryman's (2011) proposal for a qualitative method with semi-structured interviews. The study is based on the socio-cultural theory that explains that pupils learn in interaction and through communication with others. The conclusion based on the study's result is that teachers describe that reading and book conversations are of great importance for pupils' language development. Pupils' language is developed when they are given the opportunity to, in groups or individually, strengthen themselves in listening and retelling a spoken text. In order to promote language development among pupils in connection with book conversations, the teachers use different teaching aids to adapt the teaching. The teachers are crucial for enabling pupils to develop and succeed, and therefore they can adapt the reading and book talk occasions to pupils in different ways.

Syftet med uppsatsen var att studera om och hur bilder i läroböcker gjorde skillnad mellan elever som läser gymnasieämnena Svenska och Svenska som andraspråk. En kvalitativ dokumentär metod användes där bildmaterialet analyserades med hjälp av en semiotisk bildanalys grundad på de tre metafunktionerna inom SFL. Analyserna tolkades vidare med ett postkolonialt perspektiv. Båda böckerna hade samma grafiska formgivare och bildredaktörer, var utgivna med ett års mellanrum av samma förlag och kunde därför anses vara intressanta att jämföra. Resultatet visade att bilderna i böckerna i flera av fallen satte andraspråkseleverna i ett utanförskap med lägre grad av aktivt agerande, skillnader som även framkom i styrdokumenten för de båda ämnena. Genom en postkolonial kritisk granskning av bilderna med senare koppling till styrdokumenten drogs slutsatsen att elevgrupperna inte likställdes i vare sig styrdokument eller läroböcker.

Bakgrund: Inom barnhälsovården (BHV) arbetar specialistsjuksköterskor hälsofrämjande och förebyggande. Tidig uppmärksammad ohälsosam tillväxt kan åtgärdertidigtimplementeras för att förebygga följdsjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.  Syftet: Att beskriva hur specialistsjuksköterskor på barnhälsovården arbetar hälsofrämjande, förebyggande och evidensbaserat med familjer där barnet har en övervikt. Metod: En kvalitativ forskningsdesign med induktiv ansats har använts. Individuella intervjuer har genomförts och analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: BHV-sjuksköterskorna upplevde att en längre och regelbunden kontakt med familjen ökar samarbetet och förbättrar relationen. I kontakten med familjen är det viktigt med ett empatiskt bemötande. Det är viktigt att erbjuda familjen kunskap inom kost, rörelse och begränsning av skärmtid för att främja en sund viktutveckling hos barnet. Olika informationsblad om övervikt användes. Fortbildning inom ämnet övervikt och fetma ökar BHV-sjuksköterskans trovärdighet och den evidensbaserad vården. Samverkan med olika instanser och professioner är helt nödvändigt för att kunna erbjuda familjen rätt hjälp.  Slutsats:BHV-sjuksköterskans förhållningssätt och kunskap i ämnet ökade familjens motivation. I ett nära samarbete kunde de tillsammans hitta rutiner och verktyg förtillfredsställande tillväxt. / Background: In the Child Health Care (CHC), specialist nurses work on health promotion and prevention. Early identification of unhealthy growth can be implemented early to prevent sequelae such as cardiovascular diseases and diabetes.    The purpose: To describe how the specialist nurses in the child health care work to promote health and prevention with families whose children are overweight and how the evidence is based on the care they provide.   Method:A qualitative research design with an inductive approach has been used. Individual interview has been carried out and analyzed using a qualitative analysis.   Result:The CHC-nurse’s experienced that a regular contact with the family improved the cooperation and relationship. In contact with the family, an empathetic approach is important. It is important to offer the family knowledge in diet, physical activity and limited screen-time to promote healthy weight-development. Various information sheets were used. Continuing education in the subject of overweight and obesity increases the CHC-nurse's credibility and evidence-based care. Collaboration with various departments and professions is necessary to offer the family the right help   Conclusion: The CHC-nurse's approach and knowledge increased the parents' awareness and motivation. In a close collaboration between the CHC-nurse and the family, they could find good routines that could lead to a satisfactory growth.

Uppsatsen syftar till att jämföra Umeå kommun som för tillfället inte tillämpar lagen om valfrihet i upphandling av särskilt boende med Stockholms stad som gör det. Sverige står inför en utmaning med en åldrande befolkning och kraven på en välfungerande äldreomsorg ökar vilket gör det intressant att undersöka de system för äldreomsorg som idag tillämpas. Studiens problem analyseras genom teoretiska ramverk kopplade till NPM och som grund ligger teorin om ”demokratins svarta hål” vilken berör förskjutningen av ansvarsutkrävande från den politiska nivån till de utförande tjänstemännen. Vidare uppmärksammas en teori gällande kommuners paradoxer och ett resonemang om hur valfrihet och rättvisa står i möjlig kontrast till varandra. Den insamlade empirin har tagits fram genom intervjuer med tjänstemän och ombudsman i de två kommunerna. Resultaten visar att de mest märkbara skillnaderna ligger i synen på valfrihet rent generellt. Medan det mer kommunalt inriktade Umeå kommun fokuserar på värden som jämlikhet, trygghet och stabilitet har det mer privat orienterade Stockholms stad ett större fokus på individualism, flexibilitet och mångfald. Det förefaller sig även som att den upplevda valfriheten är viktigare än den reella valfriheten som verktyg för demokratiskt inflytande över välfärden.

Denna studie undersöker hur förskollärare tolkar begreppet matematikundervisning i en förskolekontext med avseende på pedagogisk planering och genomförande. Denna utgångspunkt för undersökning ger möglighet att studera begreppet undervisning som inte finns i förskolans läroplan idag men kommer införas i nästa revidering. Undersöknings fokuserar på hur matematikundervisning i förskolan förstås utifrån en förskollärares perspektiv, hur förskollärarna arbetar för att integrera matematiken i den dagliga verksamheten samt vilka möjligheter och utmaningar som finns med matematikundervisningen i förskolan.   Studien avänder en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Genom individuella intervjuer med fyra förskollärare försöker studien besvara  hur förskollärare ser på ämnet i fokus. Det teoretiska ramverket för studien utgår från ett didaktiskt perspektiv där vi använt oss av de didaktiska frågorna (vad, hur och varför) för att skapa både frågeställningar, intervjufrågor samt sammanställa insamlad empiri och svara på studiens syfte och frågeställningar.     Studiens resultat visar att de intervjuade förskollärarna ser matematik i förskolan som mycket viktigt eftersom det är här förskollärarna lägger grunden som barnen sedan kan använda sig av i skolan. Förskollärarna tar även upp att de arbetar med undervisning i förskolan dagligen och att införandet av begreppet undervisning i förskolans läroplan inte kommer ha någon större påverkan på hur de planerar och genomför sin dagliga verksamhet. I studien har även framkommit hur förskollärarna arbetar för att integrera matematiken med hjälp av olika material och barnens intressen. Förskollärarna har även diskuterat möjligheter och utmaningar med matematikundervisning i förskolan.

Bakgrund: Personcentrerad vård är ett relativt nytt begrepp inom omvårdnad och tillhör sjuksköterskans kärnkompetenser. Att vårda personcentrerat innebär att sjuksköterskan vårdar med ett helhetsperspektiv och ser hela människan; personen bakom patienten. Människans unika historia kan då komma till uttryck genom patientberättelsen. Patienterna upplever många gånger att sjuksköterskorna inte har tid att lyssna och samtala, vilket är grundförutsättning för att kunna vårda personcentrerat. Syfte:Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med deskriptiv syntes. Resultat: Resultatet genererade två teman och fyra subteman. Det första temat är Att sträva efter bättre förhållningssätt i mötet med tillhörande subteman; Egenskaper som är av värde för att förstå patientenoch Vikten av att ge mer tid till patienten.Det andra temat är Att ha en ömsesidig relation till patientenmed tillhörande subteman; Att se personen bakom patientenoch Att göra patienten delaktig. Slutsats: För att kunna vårda personcentrerat och se personen bakom patienten ansåg sjuksköterskorna att det krävdes en viss självkännedom. Att kunna ge av sin tid och vara genuint närvarande och lyssna till varje patient var betydelsefullt för att öka tryggheten och delaktigheten hos patienten. / Background:Person-centered care is a relatively new concept and is one of the core competencies for nurses. Person-centered caring means having a holistic perspective and see the person behind the patient which can generate the patients' unique history. The patients often find that the nurses do not have the time to listen and talk, which is essential to be able to provide a person-centered care. Aim:To describe nurses' experiences of providing care according to person-centered approach. Method:A qualitative literature study with descriptive approach. Results:The result generated two themes and four sub-themes. The first theme: To strive for better attitudes in the meetingcontains two subthemes; Qualities that are of value to understand the patientand The importance of giving more time to the patient.The second theme:Having a mutual relationship with the patientcontains two sub-themes; Seeing the person behind the patientand Making the patient involved. Conclusion:To be able to provide care according to person-centered approach and see the person behind the patient, the nurses considered that a certain amount of self-knowledge was required. Being able to give their time and be genuinely present and listen to each patient was important in order to increase the safety and participation of the patient.

Background: Primary and secondary school children can carry a variety of different health related problems, whereas inactivity is one of them. In spite of this, the representation of physiotherapists within the school system is low. Research examining how school-based physiotherapists could affect school children’s health is yet to be presented. Since physical therapists within the field of pediatrics meet many children with different causes of ill-health, to examine their view on a school-based physiotherapist is of interest. Primary and secondary school children can carry a variety of different health related problems, whereas inactivity is one of them. In spite of this, the representation of physiotherapists within the school system is low. Research examining how a school-based physiotherapist could affect school children’s health is yet to be presented. En pediatriskt verksam fysioterapeut träffar många barn med olika bakomliggande orsaker till ohälsa, varför deras syn på skolfysioterapeut är av intresse att undersökas. Purpose: To examine physiotherapists’, operating within the field of pediatrics, view on a school-based physiotherapist possibilities to affect children’s health in primary and secondary school. Method: Descriptive, qualitative method realized by individual interviews with an inductive approach. The selected participants were six physical therapists operating within the field of pediatrics.Urvalet bestod av sex pediatriskt verksamma fysioterapeuter. En kvalitativ innehållsanalys utgjorde en grund för resultatet. Result: Five categories were formed. These were pursue informative operations regarding healthy habits, infix preventative measures to increase school children’s activity levels, providing support for children with special needs, working with school children’s physical self-esteem and assisting with professional competency surrounding the construction of school environments.The conducted interviews showed a worsened overall health state amongst school children. The health state is affected by the child’s preconditions and surroundings, but also by the decisions of which the child may choose to take based on these factors. The interviews also showed that a school-based physiotherapist’s occupation can be comprehensive. Conclusion:A school-based physical therapist may be of importance to the school health services by effecting students’ health in different ways. School based physical therapists, amongst other things, have the opportunity to increase general physical activity, operate towards a healthy lifestyle and acknowledge children living with undiagnosed disorders. As the results of this study only represent the views of physiotherapists active within pediatrics, further studies presenting other populations’ opinions of this matter, are needed.There are many elements that play a contributing role in determining a child’s health and activity level. A physiotherapist can be of importance for the work conducted by the school health services but also for the work conducted on a societal level as a school-based physiotherapist has the opportunity to acknowledge children living with undiagnosed disorders, whose needs are not fully met. As the results of this study only represent the views of physiotherapists active within pediatrics, further studies presenting other populations’ opinions of this matter, are needed. / Bakgrund: Skolbarn ärEn stor andel skolbarn är inaktiva och kan ha många olika hälsoproblem. Trots detta finns fysioterapeuter i skolan i väldigt låg omsättning. Studier kring hur fysioterapeuter i grundskolan kan påverka barns hälsa saknasStudier kring hur en fysioterapeut i grundskolan kan påverka barns hälsa saknas. Fysioterapeuter inom pediatriken träffar många barn med olika bakomliggande orsaker till ohälsaEn pediatriskt verksam fysioterapeut träffar många barn med olika bakomliggande orsaker till ohälsa, varför deras syn på skolfysioterapeut är av intresse att undersökas. Syfte: Undersöka pediatriskt verksamma fysioterapeuters uppfattningar om skolfysioterapeuters möjligheter till att påverka grundskolebarns hälsa. Metod: Deskriptiv, kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer med induktiv ansats. Urvalet bestod av sex pediatriskt verksamma fysioterapeuter. En kvalitativ innehållsanalys utgjorde en grund för resultatet. Resultat: Fem kategorier utarbetades. Dessa var bedriva informativt arbete om sunda levnadsvanor, sätta in primärpreventiva åtgärder i syfte att öka skolbarns fysiska aktivitetsnivå, utgöra stöd för barn med speciella behov, arbeta med barns fysiska självkänsla och bistå med yrkesspecifik kompetens vid utformning av skolmiljöer.Under intervjuerna framkom en försämrad hälsobild bland skolbarn. Hälsobilden påverkas av omgivningen, barnets egna förutsättningar i form av individfaktorer och de val barnet gör i förhållande till dessa. De ansåg även att skolfysioterapeuters arbete i grundskolan kan vara omfattande. Slutsats: En fysioterapeut kan vara av betydelse för elevhälsoarbetet i grundskolan genom att påverka elevers hälsa på olika sätt. Bland annat genom att arbeta för att öka den fysiska aktivitetsnivån på skolan samt att arbeta för en sund livsstil och identifiera elever med olika typer av besvär som är odiagnostiserade. Många olika faktorer påverkar skolbarns hälsa och kan bestämma barnets aktivitetsnivå. En fysioterapeut kan vara av betydelse för elevhälsoarbetet i grundskolan men även på samhällsnivå då den har möjlighet att fånga upp barn med odiagnostiserade besvär vars behov tillgodoses i låg utsträckning. Då resultatet endast representerar pediatriskt verksamma fysioterapeuters uppfattningar krävs ytterligare studier där andra populationers uppfattningar undersöks.