The aim of this two years master thesis in Library and Information Science is to examine how librarians and library managers in the three Stockholm suburbs of Alby, Fisksätra and Rinkeby think and reason about the role of public libraries in the integration process. The aim is also to examine whether their perception differ from that of local politicians at the municipal level. The theoretical framework is Marianne Andersson and Dorte Skot-Hanses model for analysis of the local library profile, and Jose Alberto Diaz theory on the integration process. The method used is qualitative interviews. The interviews were recorded and the content was analyzed using qualitative content analysis.  The results of this study show that the library services in the three suburbs, rather than being stipulated by the legal demand for special services towards immigrants, are based on the needs of the local population. Since a majority of the populations in the three suburbs are of foreign origin, no specific conceptual apparatus (such as immigrant) is required. Furthermore, the study shows no significant differences between library personnel and local politicians in their perception of the public librarys role in the integration process. There were, however, in the case of Fisksätra, different views expressed concerning the primary purposes of the local library.  According to Diaz model of the integration process, the library primarily plays a role in the social, communicative and personal integration dimension. All of the library's four roles (identified by Andersson and Skot-Hansen  as a cultural centre, a knowledge centre, an information centre and a social centre) are of importance for the integration, but the roles sometimes compete, indicating a lack of sufficient economic and human resources.

Enligt IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest och Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest har folkbibliotek ett ansvar att främja kulturell mångfald. Samtidigt påvisar forskning att folkbibliotek kan fungera som en förlängd arm i den så kallade integrationsprocessen. Med detta som bakgrund har uppsatsen som syfte att studera bibliotekarier vid ett stadsdelsbibliotek i Uppsala och analysera de villkor som präglar deras verksamhet riktad mot invandrare. Uppsatsens teoretiska ramverk är inspirerat av ett sociokulturellt perspektiv så som det beskrivs av pedagogikprofessorn Roger Säljö i Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv och Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. Teorin betonar kulturella och sociala aspekter i läroprocessen. I den vardagliga mellanmänskliga interaktionen kommunicerar man via kulturella redskap och dessa kulturella redskap är uppsatsens huvudsakliga studieobjekt. Studiens empiri består av fem kvalitativa intervjuer med bibliotekarier anställda vid ett stadsdelsbibliotek i Uppsala och studien arbetar utifrån frågeställningarna hur bibliotekarierna menar att de förhåller sig till Stadsdelsbibliotekets mångkulturella arbete, hur bibliotekarierna beskriver bibliotekets mångkulturella verksamhet och hur bibliotekarierna ser på bibliotekets uppdrag och roll gentemot invandrare. Informanternas utsagor har tolkats utifrån sociokulturella analytiska begrepp. Vilken kontext arbetar bibliotekarierna i, hur handlar bibliotekarierna i förhållande till kontexten, hur kommunicerar de med den invandrade lokalbefolkningen och genom vilka kulturella redskap kommunicerar de. Studiens resultat visar att bibliotekets verksamhet för invandrare baseras på de lokala behoven och att bibliotekarierna använder sig av språkliga-, kulturella-, sociala- och digitala kompetenser i sitt dagliga arbete. Dessa kompetenser fungerar som kulturella redskap som bibliotekarierna kommunicerar genom. Jag påvisar ytterligare att det inte finns någon motsättning mellan kulturell mångfald och ett integrationsarbete, tvärtom visar dessa istället tjäna varandra. I min slutdiskussion argumenterar jag för att bibliotekarier som verkar i en mångkulturell kontext bör få kontinuerlig fortbildning för att stärka dessa kompetenser som har visat sig verka underlättande i arbetet med mångkultur och integration.

Introduktion: Under de senaste decennierna har det förts en diskussion om behovet av att omorientera hälso- och sjukvårdens verksamhet för att på ett effektivare sätt bidra till befolkningens hälsa. Detta togs också upp som ett av målen i 2003 års svenska nationella folkhälsopolitik som sedan uppdaterades 2008. Målet ”en mer hälso- främjande hälso- och sjukvård anger att ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Vårdpersonalen förväntas spela en nyckelroll i genomförandet. Deras inställning till och kunskap om hälsofrämjande kommer sannolikt att ha en stor inverkan på hur målet kommer att tillämpas i framtiden. Det övergripande syftet med denna avhandling är, att utifrån professionernas perspektiv, analysera möjligheterna till att omorientera hälso- och sjukvården mot en mer hälsofrämjande inriktning. De specifika frågeställningar som avhandlingen avser att besvara är hur vårdpersonalen uppfattar begreppen hälsa och hälsofrämjande, hur de uppfattar den hälsofrämjande rollen samt hur de uppfattar hinder och möjligheter för att ha en hälsofrämjande roll i det dagliga kliniska arbetet. Metoder: Avhandlingen baseras på fyra delarbeten utgående från två dataset, ett kvalitativt och ett kvantitativt. Sju fokusgrupper genomfördes med totalt 34 informanter från primärvård och olika sjukhuskliniker. Informanterna representerade sju av vårdens stora yrkesgrupper. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Uppfattningar och frågor som genererades av den kvalitativa datainsamlingen låg till grund för utformningen av en enkät, som pilottestades och användes i en undersökning. Av totalt 3.751 anställda som arbetade dagtid med kliniskt arbete i Västerbottens läns landsting inbjöds 1.810 att delta. Dessa representerade arbets- terapeuter, barnmorskor, dietister, kuratorer, läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor och psykologer. Huvudsakliga resultat och konklusion: Majoriteten av vårdpersonalen hade en holistisk syn på hälsa, samtidigt ansåg 40% att hälso- och sjukvården genomsyras av en biomedicinsk syn på hälsa. Begreppet hälsofrämjande framstod som diffust, svårgripbart och därmed svårt att tillämpa i praktiken. Detta var delvis kopplat till en brist på samsyn beträffande förhållandet mellan hälsofrämjande och sjukdoms- förebyggande. Avhandlingen visar att det finns ett starkt stöd för omorientering av hälso- och sjukvården mot en mer hälsofrämjande inriktning. Majoriteten av de tillfrågade ansåg att hälso- och sjukvården har stor betydelse när det gäller den långsiktiga hälso- utvecklingen i befolkningen och såg ett behov av att utveckla den hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande rollen för att på sikt få en effektivare hälso- och sjukvård. Önskan att fokusera mer på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande rapporterades signifikant oftare av kvinnor än män och av primärvårdspersonal jämfört med sjukhus- personal. Speciellt viktigt att beakta är att män och läkare, dvs grupper som ofta har en hög maktposition, rapporterade mindre positiva attityder till en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, samtidigt som psykologer, arbetsterapeuter och sjukgymnaster oftast rapporterade det motsatta. En medvetenhet om maktrelationerna spelar därför en strategisk roll i förändringsprocessen. De vanligaste hindren för att ha en hälso- främjande roll i det dagliga kliniska arbetet var en pressad arbetssituation, brist på riktlinjer och otydliga mål. Ledningens stöd är avgörande för tillgången till tid och andra resurser som krävs för vårdpersonal att bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. / Introduction: There has been an on-going, active discussion about the need to re-orient health services to contribute more effectively to population health. This was addressed as one of the 2003 National Swedish public health policy goals, which demand health promotion and disease prevention be an integral part of the health care system and an important component of all care and treatment. Health care professionals are thus expected to play a key role in implementing the goal of “a more health-promoting health service”. Their approach to, and knowledge about, health promotion will consequently greatly influence how the goal will be applied in the future. The aim of this thesis is to describe and analyze the possibilities for re-orienting health services to more health promotion from the perspective of health professionals. The specific aims are to explore how health professionals interpret the concepts of health and health promotion, how they perceive their role in health-promoting practices, and how they view barriers and possibilities for having a health-promoting role in practice. Methods: The thesis is based on four studies with two sets of data. Seven focus group discussions were carried out with a total of 34 informants from both hospital and primary health care settings. The informants represented major professional groups. Data were analyzed using qualitative content analysis. Perceptions generated by the qualitative study resulted in formulation of a questionnaire that was pilot-tested and used in a survey. Out of a total of 3751 health professionals who work in daytime clinical practice in the province of Västerbotten, 1810 were invited to participate. They represented counselors, dieticians, midwives, nurses, occupational therapists, physical therapists, psychologists and physicians. Main findings and conclusions: The vast majority of informants hold holistic ideas about health. At the same time, 40% of the health professionals considered health services to be permeated by a biomedical perspective on health. The concept of health promotion appeared to be diffuse, elusive and difficult to apply in practice. This was partly linked to a lack of agreement about the relationship between health promotion and disease prevention. Thus, policy makers have to understand the need for clarification of concepts and the implications for practice. The thesis found strong support for a reorientation of health services in order to incorporate health promotion. The majority of the respondents believed that health services play a major role in long-term health development in the population and saw a need for health orientation as a strategy to provide more effective health care. Willingness to focus more on health promotion and disease prevention was reported significantly more often by women than men, and by primary health care personnel compared to hospital personnel. Especially noteworthy is that men and physicians, i.e., groups that often possess high positions of power, reported less positive attitudes to a more health-promoting health service, while psychologists, occupational therapists and physiotherapists most frequently reported the opposite. Therefore, awareness (analysis) of power relations must play a strategic role in the process of change. The most common barriers to health promotion roles in daily practice were reported to be heavy workloads, lack of guidelines, and unclear objectives. Management support is critical for the availability of time and other resources required for health professionals to engage in health promotion.

No description available.

Stressrelaterade besvär ökar och familjelivet har en betydande roll för att bidra till individens hälsa. Det är av vikt att öka medvetenheten om en god balans mellan arbetsliv och familjeliv för att åstadkomma en god hälsa. Syftet med studien är att undersöka hur småbarnsföräldrar upplever livspusslet med arbetsliv och familjeliv utifrån ett folkhälsoperspektiv. Studien har använt sig av en kvalitativ metod och baseras på ett målstyrt urval av sex arbetande småbarnsföräldrar som har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Det insamlande intervjumaterialet har analyserats med en manifest innehållsanalys. Studiens resultat påvisar att arbetstid, arbetsmiljö och flexibilitet har en stor betydelse när det kommer till stress inom arbetslivet hos småbarnsföräldrarna. Att få mer tid för familjelivet och ett ökat stöd från omgivningen hade enligt småbarnsföräldrarna underlättat vardagen och är något som de flesta av deltagarna hade önskat mer av. Vidare påvisar resultatet att småbarnsföräldrars hälsa påverkas av en obalans mellan arbetsliv och familjeliv, vilket ofta resulterar i stress, energibrist och fysisk överbelastning. Studiens slutsats är att småbarnsföräldrars hälsa påverkas negativt av en obalans mellan arbetsliv och familjeliv.

Bakgrund: Ett narkotikafritt Sverige har under lång tid varit målet för den svenska folkhälsopolitiken. Att använda narkotika är, förutom skadorna för individen, även kostsamt och ett problem för samhället. Anledningarna till varför en individ använder narkotika är ett komplext samband mellan samhälleliga och individuella faktorer. Det förebyggande arbetet fokuserar på att narkotikadebuten hos ungdomar senareläggs alternativt uteblir. Hur ungdomar ställer sig till narkotika är således en angelägen kunskap för att kunna utforma ett förebyggande arbete som ger effekt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva inställning till narkotikaanvändning bland ungdomar i en kommun. Metod: En explorativ kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer användes. Genom ändamålsenligt urval rekryterades elva ungdomar i ålder 15-18, både flickor och pojkar, vilka deltog frivilligt. Data analyserades genom tematisk analys. ”Social practice theory” användes som teoretiskt ramverk för att förklara och diskutera inställningens betydelse för narkotikaanvändning. Resultat: Tre teman av inställning till narkotikaanvändning bland ungdomarna identifierades: a) narkotikans förväntade effekt, b) social tillhörighet och c) samhället.  Resultatet visade att det fanns en generell negativ inställning till narkotika, men att inställningen varierade beroende på hur ungdomen värderade narkotikans påverkan på kroppen, vänners inställning, samt samhällets normer. Slutsats: Ungdomarna har en ambivalent inställning till narkotika. Det är främst vänners inställning som påverkar den enskilde individen, följt av normalisering av narkotika i samhället. Det fortsatta arbetet för att minska narkotikaanvändningen bör därför fokusera på att skapa restriktiva värderingar och normer kring narkotika. / Background: A drug-free Sweden has long been the target of Swedish public health policy. Using drugs, besides the damage to the individual, are also costly and a problem for society. The reasons why an individual uses drugs is a complex link between social and individual factors. The preventive work focuses on the postponement of the debut of drug use in young people, alternatively does not occur. Thus, why young people resort to drugs is important knowledge to be able to design effective preventive actions. Purpose: The purpose of the study was to describe the attitude towards drug use among young people in a municipality. Method: An explorative qualitative study with semi-structured interviews was used. A purposeful selection was used and eleven adolescents (15-18 years old), both girls and boys, participated voluntary. Data were analyzed by using thematic analysis. "Social practice theory" was used as a theoretical framework to explain individuals´ attitudes on drug use. Results: Three themes of attitudes towards drug use among young people were identified: a) the expected effect of drugs, b) social affiliation and c) society. The results showed that there were general negative attitudes toward drugs, but that the attitudes varied depending on how the youth assessed the drugs’ impact on the body, friends’ attitudes and norms in the society. Conclusion: Young people have an ambivalent attitude toward drugs. It is primarily friends' attitudes that affect the individual, followed by the normalization of drugs in society. Continued efforts to reduce drug use should therefore focus on creating restrictive values ​​and norms on drugs.

I Sverige drabbas cirka 3000 patienter årligen av plötsligt hjärtstopp på sjukhus. Ett plötsligt hjärtstopp är en av de mest stressfyllda situationerna som sjukvårdspersonal utsätts för på sjukhus. Tidigare forskning har främst inriktat sig på medicinska och biofysiska aspekter vid återupplivning i samband med plötsligt hjärtstopp. De subjektiva upplevelserna för dem som utför hjärt-lungräddning och deras känslor är sällan beskrivna. Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att delta vid plötsligt hjärtstopp på sjukhus. Datainsamlingen genomfördes dels genom intervju med en fokusgrupp med fem informanter och dels genom två individuella djupintervjuer. Dataanalysen genomfördes systematiskt enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultatet utmynnade i tre kategorier med respektive subkategorier. Kategorierna som framkom var; Den givna rollen, Teamarbete och Reflektioner relaterade till hjärtstopp. Den givna rollen upplevdes både trygg, kravfylld och tillfredsställande. Ett tydligt ledarskap och en god kommunikation beskrevs som viktiga aspekter för att skapa riktning, mål och samarbete i teamet. De upplevde behov av feedback och debriefing fyllde en viktig funktion. Uppsatsen kan ligga till grund för ett framtida förbättringsarbete, diskussionsunderlag och uppföljning av plötsligt hjärtstopp. Ytterligare forskning inom området och över professionsgränserna är önskvärt. / In Sweden every year about 3000 patients are affected by sudden cardiac arrest in a hospital setting. Sudden cardiac arrest is one of the most stressful situations for hospital staff to handle. Earlier research has mainly focused on the medical and biophysical aspects of cardiac resuscitation. The subjective experience and feelings of those performing the resuscitation are seldom described. The aim of the study was to describe the nurse an esthetists’ experience of participation in sudden cardiac arrest resuscitation in a hospital setting. Data collection was done through focus group interviews involving five participants and indepth interviews with two participants. Data analysis was systematically performed according to Graneheim & Lundmans qualitative content analysis. The result showed three categories with respective subcategories. The following categories emerged: The given role, Teamwork and Reflection related to cardiac arrest. The given role was perceived as safe, satisfying and filled with demands. A defined leadership and good communication were described as important factors in ensuring clear direction, goals and teamwork.          The participants experienced a need for feedback and felt debriefing was of the utmost importance. This study can lead to future areas of improvement including further discussion and follow up of sudden cardiac arrest in hospital settings. Further research in this area and across professional borders is needed.

Studien syftar till att undersöka medarbetarsamtal utifrån ett chefsperspektiv och studien intresserar sig för vilka effekter cheferna upplever att samtalet generar i verksamheten och hur de använder sig av samtalet i utveckling av verksamheten. Metoden är kvalitativ och utgörs av åtta stycken semistrukturerade intervjuer, där individer med personalansvar fick möjlighet att berätta sina upplevelser och erfarenheter av samtalet samt reflektera runt dess betydelse utifrån deras position i organisationen. Resultatet visar att medarbetarsamtalet är en tids- och energikrävande insats för cheferna som ibland måste ställa sin fritid till förfogande. Dialog och social kompetens lyfts fram som nyckelfaktorer för ett bra samtal och deltagarna i studien förlitar sig på sin upparbetade erfarenhet och känner en trygghet i sin yrkesroll vid genomförandet av samtalet. Denna studie bidrar till djupare kunskap om chefernas upplevelse av medarbetarsamtalet och dess potential som styrverktyg inom organisationer och kan medverka till framtida forskning som ett komplement till studier rörande medarbetarnas upplevelse. Studien visar att det även kan vara av intresse att via observationer av samtalet undersöka hur väl det praktiska genomförandet stämmer överens med chefens intentioner om verksamhetsutveckling. / This study aims to examine employee review, based on a manager perspective with an interest in what effects leaders' experience it is generating, and how they use the employee review in the development of their organization. The method used in this study is qualitative and comprises eight semi-structured interviews, in which individuals with personnel responsibility where given the opportunity to share their comprehension off and experience from the phenomenon employee review, and its importance based on their position in the organization. The result shows that the employee review is a time and energy-intensive effort for the managers who sometimes have to make their spare time available for the task.Dialogue and social skills are highlighted as key factors for a good conversation, and the participants in the study relies on their self-generated experience and feel confident in their professional role in the implementation of employee review. This study contributes to deeper knowledge of the managers' experience regarding the employee review and its potential as an organizational management tool, and can contribute to future research as a complement to studies regarding the employees' experience. The results shows that it may also be of interest to study employee reviews through observations of the interview, how well the practical implementation is in line with the manager's intentions on business development.

The aim of this study was to investigate how the role of a coach affects the private life. In orderto fulfill the purpose of this study we have used a qualitative method with seven conductedinterviews. The questions that where asked in the interviews were in the themes of norms, roleand role identity. The collected information from the interviews was transcribed and used in atable and was analyzed through a thematic analysis. This was conducted for the purpose that itwould answer the issues of the study. The results showed that different variables, for examplethe opinions on the private role, the role as a coach, norms, and each individuals relation to thenorms, could affect the private life of the coaches. These variables can together with the usingof different theories give a picture of the reasons why each individual is affected in the waythey are. / Syftet med studien var att undersöka hur idrottsledarrollen påverkar privatlivet. För att besvarasyftet använde vi oss av en kvalitativ metod som innefattade sju intervjuer. Frågorna sombesvarades under intervjun handlade om normer, roll och rollidentitet. Den insamladeinformationen transkriberades och användes sedan i ett tabellschema för att sammanställas medhjälp av en tematisk analys. Detta gjordes för att kunna svara på studiens frågeställningar.Resultatet visade att olika variabler, såsom synen på rollen och sig själv, men även synen pånormer och förhållandet till dessa, kan påverka hur individerna påverkas i deras privatliv iåtagandet som idrottsledare. Dessa variabler kan med hjälp av olika teorier ge en fingervisningtill vad det är i individen som gör att dem påverkas på det sätt som dem gör.

The aim for this master’s thesis is to clarify users’ and librarians’ views on patient libraries today. This aim is achieved by answering the following research questions: Which are the most important functions and tasks of the patient library, according to users and librarians? Which views on the patient library’s activity come with these functions and tasks? How does the connection to different cultural institutions, such as the library and the hospital, affect users’ and librarians’ views on the patient library? In what ways is the patient library regarded as an asset for health care? As a background for my study, and to give a context to the results, a historical background on the evolvement of hospital libraries in general, and of the case of S:t Görans patient library in particular, is given. Previous research on the subject of hospital libraries from different perspectives is presented and discussed. Aspects such as the hospital library as a bearer of cultural activity, hospital libraries as information centers and collaboration between library and hospital are discussed. Studies from the field of culture and health, about how cultural activity can improve patients’ health and about how health professionals can benefit from reading fiction, are included in the background of the thesis. The theoretical framework is a sociocultural perspective based on the works of Roger Säljö, with the concept of cultural institutions as a tool to analyze the views on the patient library. The method used is qualitative semistructured interviews with library users and librarians.  One of the tasks and functions that arise from the interview is to make literature available for more people. Another is to be a calm room within the hospital. The conclusion is that the patient library has a strong connection to the public library as well as to the hospital. Users connect the patient library more to the public library, but the function of being a part of the hospital is important too. The librarians connect the patient library strongly to the public library. At the same time, they express loyalty towards the hospital.