No description available.

Studien syftar till att få större förståelse av musiklärares perspektiv på betygsättning av elevers socioemotionella kompetenser och sociala omständigheter. Studien lyfter även musiklärares strategier för att uppnå en betygsättning som inte väger in elevers socioemotionella kompetenser. Tidigare forskning visar att det förekommer att lärare väger in elevers socioemotionella kompetens och sociala omständigheter i betyget och på vilka grunder det kan ske. Genom kvalitativa intervjuer av tre verksamma musiklärare, två högstadielärare och en gymnasielärare, lyfts deras perspektiv och erfarenheter av betygssättning fram. Resultatet visar, precis som tidigare forskning, att musiklärare ibland väger in elevers socioemotionella kompetens och sociala omständigheter i betygsättningen. I resultatet identifieras också strategier för att möjliggöra en betygsättning som väger in elevers ämneskunskaper. Exempel på strategier kan vara lärares resonerande om elevers ämneskunskaper sinsemellan och vikten av ett professionellt förhållningssätt från lärarens sida vid betygsättning. I diskussionen används ett relationellt perspektiv med hjälp av begreppet relationskompetens. Studien är av intresse för lärarstudenter och yrkeresverksamma lärare som vill ha större förståelse av betygsättning och vilka svårigheter som kan förekomma.

Studien syftade till att identifiera underlättande och hindrande faktorer för implementering och vidmakthållande av Child-Parent Psychotherapy (CPP) i Sverige. Studien är en kvalitativ intervjustudie i naturalistisk kontext baserad på semistrukturerade intervjuer med 12 CPP-utbildade behandlare. Ett strategiskt urval gjordes med syfte att åstadkomma varierad data. Insamlad data analyserades genom tematisk analys och resulterade i de fyra temana: Små barn med traumaerfarenheter, Organisationens förutsättningar, Betydelsen av stöd i arbete med Child-Parent Psychotherapy och Behandlaren och Child-Parent Psychotherapy. Resultaten indikerade att implementering och vidmakthållande av CPP i Sverige påverkas av faktorer på olika nivåer. Dedikerat arbete för tillgängliggörande av patientgruppen, resurser, ett väldefinierat uppdrag, rutiner för nyutbilding av behandlare, handledning och stöd i juridiska processer beskrevs underlätta implementering. Resultaten tyder på att om strategisk nivå, verksamhet och behandlare delar ansvaret för implementering kan hållbar implementering genomföras i fler verksamheter och små barns behov av traumabehandling tillgodoses. / The study aimed to identify facilitating and hindering factors of implementation and sustainability of Child-Parent Psychotherapy (CPP) in Sweden. The study is a qualitative interview study in a naturalistic context based on semi-structured interviews with 12 CPP-trained therapists. The study’s strategic sampling of participants aimed to achieve sample variation. The collected data was analyzed using Thematic Analysis and resulted in the following four themes: Young trauma-exposed children, Organizational conditions, The significance of support when working with Child-Parent Psychotherapy and The therapist and Child-Parent Psychotherapy. Results indicated that implementation and sustainability of CPP in Sweden was influenced by diverse factors on various levels. Dedicated work to make the patient group accessible, resources, a well-defined assignment, routines for training of new therapists, supervision and support in legal processes were described as facilitating factors for implementation. Results suggest that if the strategic level, organization and therapists share responsibility of implementation, sustainable implementation can be carried out in more organizations and young children's needs of trauma treatment can be met.

No description available.

Bakgrund: Bristande kommunikation är en faktor som påverkar patientsäkerheten negativt inom hälso- och sjukvården. Personlig skyddsutrustning som till exempel skyddsmask 90, används av intensivvårdssjuksköterskor under covid-19 pandemin. Personlig skyddsutrustning såsom skyddsmask 90 har visat sig dämpa ljudnivån på verbal kommunikation, samtidigt som kommunikation genom ansiktsuttryck försvinner helt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation vid användning av skyddsmask 90 i vården av patienter med covid-19. Metod: Denna studie är en kvalitativ intervjustudie, där rekrytering av deltagare genomförts med ett ändamålsenligt urval. Analysen utfördes induktivt med en manifest ansats. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier. Huvudkategorierna: Att kommunikationen försvåras, att skapa förutsättningar för en bättre kommunikation, att upprätthålla patientsäkerheten, att anpassa sig till arbete i skyddsmask 90. Faktorer som försvårar kommunikationen är att ljudnivån vid samtal blir lägre än normalt. För intensivvårdssjuksköterskorna blir det svårare att lugna och trösta patienterna, då de har svårare att höra och förstå vad som sägs när personalen använder skyddsmask 90. Det som främjar kommunikationen är närhet till patienten, samt en tydlig och strukturerad kommunikation. Patientsäkerheten kan upprätthållas genom att använda vedertagna kommunikationsmodeller vid samtal såsom closed-loop och SBAR, men även genom att fråga för att vara säker på att rätt saker uppfattades. Efter en tillvänjningstid i skyddsmask 90 är det möjligt att upprätthålla en adekvat kommunikation. Slutsatser: För att säkerställa en god kommunikation kan användare av skyddsmask 90 använda sig av kommunikationsverktyg, prata nära, tydligt och endast om relevanta saker. Genom att säkerställa en god kommunikation upprätthålls även en god patientsäkerhet.

The two main purposes of this essay are to examine how formative assessment was used and what challenges were meet in doing so by upper secondary teachers within the subject of religion. The study looks at these questions in the context of after the teachers transitioned to remote learning due to the covid-19 pandemic. The study aspire to answer the questions posed by the essay using the qualitative interview study method in combination with a general hermeneutic analytical approach. The interviews are semi-structured in their approach. The empirical data extracted by the interviews are analyzedanalysed using a general hermeneutic perspective which includes the hermeneutic circle. The chapter dealing with earlier research puts the ups and downs of formative assessment as well as grading via digital tools in the spotlight. The results show that the prerequisites of and for formative assessment via remote learning is present for all the interviewed teachers. Some of the challenges found were that both the lack of variety of digital tools and the overflow of multiple different digital tools both in their own ways created obstacles or inefficiencies for the teachers. Another result was that the practice of formative assessment via remote learning is a very time-consuming endeavorendeavour for the teachers, and certain elements of perceived quality were cut back by the teachers in favorfavour of saving time. A suggestion for further research is to interview and perhaps observe the pupils in a remote learning situation and see how they perceive their learning in contrast to what the teachers perceive.

No description available.

Introduction: Overload injuries are common among elite cross-country skiers. Screening tests are used in sports to prevent injuries. The tests are used extensively, however, the method has low validity. The knowledge from the current study may be used when developing new screening methods. Aim: To explore elite cross-country skiers’ own experiences, desires and needs for screening tests. Method: A qualitative method with an inductive approach was used and individual semi-structed interviews were analyzed using qualitative content analysis.. Seven elite cross-country skiers at the National Sport University in Umeå were strategically selected. Consisting of six men and one woman, the median age of the skiers was 24 years old. All had performed a Functional Movement Screen (FMS) within the last three years. Results: The result consist of one main theme, namely “Strivning for avoidence of injury and increased performance”. Within this main theme there were four categories “Insufficient challenge to improve performance”, “Physical check leading to exercise adjustments“,”Athletic posture and good technique improves skiing” and “Adapting and planning their exercise”. Each of the categories have 3-4 sub-categories respectively. The result represent the skiers’ desire to remain un-injured while increasing their performance. They request more tailor made and sport specific screening tests developed for cross-country skiing. This based on careful observations and meassurements of the specific requirements of the sport. The insights from the screening test would ideally result in suggested training schedules and individualized exercises. Conclusion: Elite cross-country skiers piont out the need for objective observations and analysis methods of the physical challenges of cross-country skiing. This in order to identify performance-enhancing measures, while at the same time avoiding overload injuries. The knowledge from this study can provide future researchers the direction in which they should focus when developing new sport-specific tests. / Introduktion: Inom längdskidåkning är överbelastning den vanligaste orsaken till skada. För att undvika skador används ofta screeningtester av idrottare men det har i litteraturen dock svag validitet. Kunskapen från aktuell studie kan användas vid utvecklande av nya anpassade screeningmetoder. Syfte: Att utforska elitlängdskidåkares egna erfarenheter, önskemål och behov av screeningtester. Metod: Metoden var kvalitativ med induktiv ansats och individuella semi-strukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sju elitskidåkare vid Riksidrottsuniversitetet i Umeå valdes strategiskt ut, sex män och en kvinna deltog, medianålder var 24 år. Alla hade utfört Functional Movement Screen (FMS) inom senaste tre åren. Resultat: Resultatet består av ett tema ”Att sträva efter att undvika skador och öka sin prestation” och de fyra kategorierna ”Otillräcklig utmaning för förbättrad prestation”, ”Kroppslig check som leder till träningsjustering”, ”Atletisk hållning och god teknik förbättrar skidåkningen” och ”Anpassning och planering av sin träning” med 3-4 underkategorier var. Resultatet representerar längdskidåkarnas önskan om att hålla sig skadefria och öka sin prestation. De önskar att ett mer anpassat screeningtest bör utvecklas utifrån noggranna observationer och mätningar utefter de specifika kraven i idrotten. Det nya screeningtestet skulle kunna leda till råd om träningsupplägg och individanpassade övningar. Slutsats: Elitskidåkarna tycker det behövs objektiv observation av längdskidåkning och vilka krav som ställs på kroppen, för utvecklande av skadeförebyggande och prestationshöjande åtgärder. Kunskapen från denna studie ger riktning mot vad framtida forskning inom ämnet bör fokusera på vid utvecklandet av nytt idrottsspecifikt test.

Introduktion: Prehospital sjukvårdsledning är ett koncept som används vid skadehändelser och är en ledningsstruktur med definierade roller och beredskapslägen. Sjukvårdsledare är ansvarig för att bedriva sjukvårdsinsatsers ledningsarbete på skadeplatser. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vara sjukvårdsledare vid arbete på skadeplats. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta ambulanssjuksköterskor i södra Norrland intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Manifest innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Att ta sig an en stor och oviss uppgift, att ha ett stort ansvar i en utmanade situation, att uppnå kontroll genom samverkan samt att utvecklas i sin roll som sjukvårdsledare. Majoriteten kände stress inför ankomst till en skadeplats samt att brist på information påverkade möjligheten att förbereda sig. Allvarliga skadehändelser kunde ge en känsla av hopplöshet. Sjukvårdsledarrollen är viktig och krävande och stärks av erfarenhet. Besluttagandet upplevdes utmanande samt innebar ett stort ansvar. Vikten av att ha kontroll genom strukturerad och organiserad ledning samt att kunna anpassa sig och samverka med andra aktörer som polis och räddningstjänst var något som betonades. Det fanns behov av att reflektera och dela lärdomar efter händelser för att utvecklas. Slutsats: Att vara sjukvårdsledare är en komplicerad och krävande roll för ambulanssjuksköterskor. De kan uppleva stress, oro och rädsla att misslyckas. Trots utmaningen är ambulanssjuksköterskor stolta över arbetet när de lyckas. Det behövs kontinuerlig och verklighetstrogen utbildning samt reflektion för att känna sig trygg som sjukvårdsledare.

This thesis investigates the effects of bibliotherapy on children and adolescents with a parent in prison. In addition, it also investigates why someone would choose to use bibliotherapy when leading a group of children and adolescents with a parent in prison. In addition, it aims to compare the effects of structured bibliotherapy to an unstructured bibliotherapy done without guidance. The organization BUFFF is used in order to get in contact with people that had a parent in prison when they were young and used bibliotherapy to cope and improve their mental wellbeing. Specifically, Pia Bergström who led a bibliotherapeutic group focused on writing at BUFFF.                   Interviews were conducted with Pia Bergström because of her involvement as a leader of bibliotherapy and four adults who, during their childhood, had an incarcerated parent and used bibliotherapy in different ways to endure and process their situation. Audio from the interviews were recorded and transcribed. During their transcription the interviews were slightly adjusted to preserve the interviewees anonymity and to make the transcriptions easier to read. The answers were then organized into thematic subjects that were used to structure the analysis. Most of the answers were positive towards bibliotherapy and the effect that it has had on the interviewee’s lives. Everyone interviewed would recommend bibliotherapy as a form of therapy both for children with an incarcerated parent or other traumatic circumstances. The importance of context was evident, and it seemed to help the interviewee’s cope because they realized that they were not alone and could experiment in a safe environment, something that the two people interviewed that used bibliotherapeutic methods on their own did not experience. Ultimately the thesis results answered what they aimed to investigate and indicate that bibliotherapy can have a positive impact for many children in trying situations.