Inledning: Organisationer lever idag en vardag som ständigt förändras och utvecklas. Därav behöver organisationer hela tiden arbeta med ständiga förbättringar för att inte tappa konkurrenskraft. Nya verksamhetsutvecklingskoncept, nya teknologier samt nya lagar och regler är bara några aspekter som försvårar för organisationer att hänga med i utvecklingen. Kvalitetsutveckling är centralt och Lean är ett verksamhetsutvecklingskoncept som fått en explosionsartad spridning inom såväl privata som statliga organisationer. Att implementera Lean-konceptet är komplext och forskare menar att en fungerande kommunikation är en förutsättning för att en implementering skall lyckas. Problematiken kring Lean-implementeringar och andra organisationsförändringar påverkar väldigt många organisationer vilket gör ämnet intressant att undersöka. För denna uppsats har två företag verksamma inom svensk högteknologisk försvarsindustri studerats i syfte att öka förståelsen för kvalitetsutveckling och Lean-implementeringar samt hur dessa kan genomföras bättre i framtiden. Studiens frågeställningar är: Hur långt upplevs Lean-implementeringen ha kommit i Nammo samt Bae Systems Bofors samt hur kan implementeringen förbättras? Hur sker kommunikationen mellan ledare och medarbetare för att lyckas med en Lean-implementering inom den svenska högteknologiska försvarsindustrin? Teoretisk referensram: Uppsatsen utgår från kvalitetsutveckling baserat på Dale och Lascelles modell (1997) samt Lagrosen och Lagrosens modell (2009). Dessutom behandlas Lean-konceptet, förändringar, kommunikation samt hyperkultur. Metod: För denna uppsats begagnades en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare från Nammo samt Bae Systems Bofors. Intervjuerna kompletterades dessutom med företagsdokument. Slutsats: För denna uppsats bedöms att Nammo befinner sig på nivån famlare samtidigt som Bae Systems Bofors har nått nivån förbättrare enligt skalan från Dale och Lascelles (1997). Vidare presenterar studien ett antal förslag på hur Lean-implementering samt dess kommunikation kan förbättras inom svensk högteknologisk försvarsindustri.

Inom industriell tillverkning har alla maskiner en teoretisk duglighet. Den skiljer sig däremot från den faktiska när den sätts i en process, där påverkas dugligheten av samtliga resurser i processen. Electrolux Laundry Systems har problem i sin plåtberedning som beror på att dugligheten bland plåtberedningens maskiner är okänd. Projektet handlar om att beräkna dugligheten i Electrolux Laundry Systems plåtberedningsmaskiner samt ge förslag på hur dugligheten kan förbättras och övervakas. De studerade maskinerna består av tre stansar och fem bockningsmaskiner. Dugligheten mäts i duglighetsindexet Cpk. Mätdatan plottas även i diagram måttvis. Resultatet från studien visar att samtliga plåtberedningmaskiners duglighet beräknades till under 1,0. Ett godkänt värde bör ligga mellan 1,33 och 1,66. Det betyder att plåtberedningsprocessen inte är duglig.

<p>The Swedish National Rail Administration has changed in the past decade, from its origin after a less dramatic separation from the Swedish State Railways to becoming an authority with its own identity. Today the National Rail Administration is a large organisation with several different departments, each with its own unique function. To operate train services the railway needs to be “in shape”, leading to a need for maintenance, reinvestments and new investments. For this purpose, the National Rail Administration carries out public procurement where contractors, who are able to perform maintenance and new construction, submit tenders. </p><p>Careful planning is required to avoid delays on transport operators as a consequence of railway work. Construction work that requires track closure has the effect that transport operators need to fit changes into their operating schedules. Work requiring lengthy closures need to be negotiated between concerned parties beforehand, so that the closure or re-routing will not come as a shock. It is therefore important that planning is done well in advance and that all concerned parties are heard. </p><p>The National Rail Administration is supported by a main process with various sub-processes to facilitate the planning of the work. The local track district within Banverket initiates the process and then the result is handed in to Banverket Rail Traffic for follow-up of the requested work. The follow-up often is a time-demanding task since there are no specially designed tools for this purpose. Banverket Rail Traffic has therefore extended its work process in order to allow for some follow-up. All scheduled work is entered into a customized Excel sheet. The sheet contains information of where and when the work is to be done and what kind of measures are to be taken. This is necessary in order for train dispatchers to be able to direct the trains in a safe way, for passengers as well as for railway workers. </p><p>When Banverket Rail Traffic has approved or rejected the requested work, the sheet is forwarded to all concerned parties so that those who intend to perform the work can plan the actual implementation. The planning process is time demanding since it involves several different departments and entrepreneurs. A complicated procedure is started where it is difficult to follow the flow of scheduled work, which in turn leads to errors and that approved work is not being performed. Too often, closures and redirections are done without any work being in progress. The problem with scheduled, but non-performed work is a long known fact and Banverket Rail Traffic is working on various solutions. </p><p>A common system where all concerned parties would be able to see the planning status is recommended. Today this is not possible since the Excel sheet from Banverket Rail Traffic has to be forwarded between the departments or e-mail or telephones have to be used. A system common for all parties would probably reduce the share of non-performed work and enable for a higher degree of coordinated planning in order to make train services run smoothly.</p>

<p>Bakgrund: Den negativa bild som media målat upp av den privata äldreomsorgen, har lett till en ökad fokusering på kvalitetsutveckling i dessa verksamheter. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur kvalitetsarbetet utformas och genomförs på operationell nivå inom en privat vårdorganisation. Avsikten är även att ge förslag på hur arbetet skulle kunna förbättras. </p><p>Avgränsningar: Vår studie omfattar förbättringsarbete avseende tjänstekvalitetsutveckling i ett privat vårdföretag i Sverige och omfattar tre enheter inom en region. Uppsatsen är skriven från ett ledningsperspektiv och behandlar kvalitetsutvecklingsarbete på operativ nivå. Begreppet ledning inkluderar högsta ledningen till den operativa ledningen, d.v.s. enhetscheferna. </p><p>Genomförande: En fallstudieliknande undersökning utfördes genom intervjuer med personer ur ledningen samt med ett flertal övriga medarbetare. Sekundära källor är hämtade huvudsakligen från ämnena kvalitetsutveckling, TQM, organisatoriskt lärande och projektledning. </p><p>Resultat: I dagsläget pågår inget strukturerat kvalitetsutvecklingsarbete inom enheterna. Orsaken till detta är bristande kontinuitet och därigenom dålig kvalitet i ledningens processer. Enhetscheferna måste fokusera på att utveckla metoder för att driva kvalitetsarbetet. Vi föreslår projektform som en metod och att utbildning i projektledning inledningsvis måste ske.</p>

Bakgrund: Den negativa bild som media målat upp av den privata äldreomsorgen, har lett till en ökad fokusering på kvalitetsutveckling i dessa verksamheter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur kvalitetsarbetet utformas och genomförs på operationell nivå inom en privat vårdorganisation. Avsikten är även att ge förslag på hur arbetet skulle kunna förbättras. Avgränsningar: Vår studie omfattar förbättringsarbete avseende tjänstekvalitetsutveckling i ett privat vårdföretag i Sverige och omfattar tre enheter inom en region. Uppsatsen är skriven från ett ledningsperspektiv och behandlar kvalitetsutvecklingsarbete på operativ nivå. Begreppet ledning inkluderar högsta ledningen till den operativa ledningen, d.v.s. enhetscheferna. Genomförande: En fallstudieliknande undersökning utfördes genom intervjuer med personer ur ledningen samt med ett flertal övriga medarbetare. Sekundära källor är hämtade huvudsakligen från ämnena kvalitetsutveckling, TQM, organisatoriskt lärande och projektledning. Resultat: I dagsläget pågår inget strukturerat kvalitetsutvecklingsarbete inom enheterna. Orsaken till detta är bristande kontinuitet och därigenom dålig kvalitet i ledningens processer. Enhetscheferna måste fokusera på att utveckla metoder för att driva kvalitetsarbetet. Vi föreslår projektform som en metod och att utbildning i projektledning inledningsvis måste ske.

Quality improvement (QI) has become an important issue in healthcare settings. A central question for many healthcare systems is how to manage improvement initiatives adequately. All county councils and regions managing healthcare in Sweden have started to work with QI at an organizational system level, to varied extents. The Kalmar county council improvement initiative constitutes the empirical basis of this thesis. The aim of the thesis is to provide knowledge about different aspects of a county-wide improvement initiative, and a broader understanding of factors and strategies that affect participation, management and outcomes. The overall study design is based on a case study. The first two studies illuminate the practice-based (micro level), bottom-up perspective. Inductively five different areas (categories) were identified. Factors influencing participation in improvement initiatives provided the basis for the next study. The result showed that different staff categories were attracted by different initiatives. The next two studies illuminate the top-down (macro/meso) management perspective. Managers’ views of how patients can participate were investigated and a content analysis of the written answers was made. Four main areas (categories) were identified. A survey study investigated all of the county council managers’ experiences of the whole improvement initiative. Overall the managers thought that the improvement work was worth the effort. To evaluate the Breakthrough Collaborative program, a survey was developed and tested. This survey was used to investigate process and outcome of the BC program. The majority of the respondents were satisfied with their work, but wanted more time for teams to meet and work. To find out if an improvement program can affect outcome and contribute to sustainable changes, interviews were made with project applicants (n=202). Almost half (48%) of the projects were funded, and of those 51% were sustained. Of the rejected (not funded) projects, 28% were accomplished and sustained anyway. The results in this thesis cannot show that the “golden mean” exists, or that a single best way to manage changes and improvements in a healthcare organization has been found, but the way QI initiatives are organized does affect participation and outcomes. The intention, from the management topdown system level, encouraging staff and units and letting practice-based ideas develop at all system levels, can stimulate and facilitate improvement work. / Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete har blivit en viktig del av hälso- och sjukvården. En viktig fråga för landsting och regioner är hur kvalitetsutveckling skall drivas och styras. Syftet med detta arbete är att bidra till ökad kunskap om kvalitetsarbete i en hälso- och sjukvårdsorganisation, hur förbättringsinitiativ kan bedrivas och ledas, samt vilka faktorer som bidrar till ett framgångsrikt förbättringsarbete. Arbetet utgår empiriskt från en satsning på kvalitet och förbättringsarbete i landstinget i Kalmar län och är genomförd som en fallstudie (case). Resultatet speglar vad ett landstings satsning på förbättringsarbete utifrån mikro-, macro- och mesonivå kan ge. De första två delstudierna speglar det praktikbaserade förbättringsarbetet utifrån ett praktikbaserat perspektiv. En innehållsanalys av projekten som ansökt om ekonomisk ersättning gjordes. Fem kategorier utformades, och projekten betonade områden som patientsäkerhet, förbättrad tillgänglighet och effektivitet. Studie II kartlade deltagande i förbättringsarbete utifrån två olika initiativ. Resultatet visade att de olika initiativen attraherade olika personalkategorier, men kunde samtidigt utesluta andra grupper. Chefernas åsikter om och erfarenheter av landstingets satsning undersöktes i studie III och IV. Cheferna var överlag positiva och nöjda med arbetet. Förbättringsprogrammen följdes med frågeformuläret Swedish Improvement Measurement Questionnaire (SIMQ) som testats och utvärderats. Resultatet visade att deltagarna är nöjda med arbetet med sin förbättringsidé, men att metodiken kan upplevas som svår. Dessutom efterlyste deltagarna mer tid för förbättringsarbete i vardagen. Till sist analyserades de projekt som sökt pengar för att driva förbättringsarbete. Nästan hälften av alla projekt (48%) hade fått ekonomisk ersättning, och av dessa hade fler än hälften (51%) uppnått sitt mål och infört en bestående förbättring. Den här avhandlingen påvisar vikten av att ledningen uppmärksammar, möjliggör och stimulerar förbättringsarbete. Genom att erbjuda flera olika sätt att bedriva förbättringsarbete ökar möjligheten för allas medverkan.

Abstract   The Act of Education outlines that good quality in schools and preschools, focusing on continuous improvement, promote children’s learning and this in turn is on of the most important factors for child and youth welfare. This thesis was based on the authors´ pre-understanding that there are opportunities to improvement in the quality of preschools. The focus was on studying how analyses can provide a base for quality work, and the purpose of this study was to identify and describe the analytical methods that can be used in the process of continual improvement for quality development in preschools. A qualitative study was conducted in two preschools that have received quality awards. It was conducted through interviews with the preschool principals and through studies of various documents. In the comparative analysis of theory and empirical data, it was made clear that there was a regular analysing process going on at the investigated preschools and an emphasize of reflection could also be identified.   Keywords: Quality development, preschool, analytical methods, processes, reflection / Sammanfattning   I skollagen beskrivs att god kvalitet i skola och förskola som arbetar med ständiga förbättringar, gynnar barns lärande och detta i sin tur är en av de viktigaste faktorerna för barns och ungdomars välbefinnande.   Detta examensarbete utgick från författarnas förförståelse att det finns förbättringsmöjligheter inom förskolans kvalitetsutveckling. Som avgränsning valdes att studera hur analyser kan ge underlag för kvalitetsarbetet och syftet med detta examensarbete var att identifiera och beskriva analysmetoder som kan användas inom arbetet med ständiga förbättringar för kvalitetsutveckling inom förskolan.   En kvalitativ undersökning genomfördes på två förskolor som erhållit kvalitetsutmärkelser. Den genomfördes genom intervjuer av förskolechefer samt tolkning av dokument.   Vid den jämförande analysen av teori och empiri konstaterades att analysmetoder i de undersökta förskolorna fanns. Cykliska processer och reflektionens betydelse kunde också identifieras.   Nyckelord: Kvalitetsutveckling, förskola, analysmetoder, processer, reflektion

The Swedish National Rail Administration has changed in the past decade, from its origin after a less dramatic separation from the Swedish State Railways to becoming an authority with its own identity. Today the National Rail Administration is a large organisation with several different departments, each with its own unique function. To operate train services the railway needs to be “in shape”, leading to a need for maintenance, reinvestments and new investments. For this purpose, the National Rail Administration carries out public procurement where contractors, who are able to perform maintenance and new construction, submit tenders. Careful planning is required to avoid delays on transport operators as a consequence of railway work. Construction work that requires track closure has the effect that transport operators need to fit changes into their operating schedules. Work requiring lengthy closures need to be negotiated between concerned parties beforehand, so that the closure or re-routing will not come as a shock. It is therefore important that planning is done well in advance and that all concerned parties are heard. The National Rail Administration is supported by a main process with various sub-processes to facilitate the planning of the work. The local track district within Banverket initiates the process and then the result is handed in to Banverket Rail Traffic for follow-up of the requested work. The follow-up often is a time-demanding task since there are no specially designed tools for this purpose. Banverket Rail Traffic has therefore extended its work process in order to allow for some follow-up. All scheduled work is entered into a customized Excel sheet. The sheet contains information of where and when the work is to be done and what kind of measures are to be taken. This is necessary in order for train dispatchers to be able to direct the trains in a safe way, for passengers as well as for railway workers. When Banverket Rail Traffic has approved or rejected the requested work, the sheet is forwarded to all concerned parties so that those who intend to perform the work can plan the actual implementation. The planning process is time demanding since it involves several different departments and entrepreneurs. A complicated procedure is started where it is difficult to follow the flow of scheduled work, which in turn leads to errors and that approved work is not being performed. Too often, closures and redirections are done without any work being in progress. The problem with scheduled, but non-performed work is a long known fact and Banverket Rail Traffic is working on various solutions. A common system where all concerned parties would be able to see the planning status is recommended. Today this is not possible since the Excel sheet from Banverket Rail Traffic has to be forwarded between the departments or e-mail or telephones have to be used. A system common for all parties would probably reduce the share of non-performed work and enable for a higher degree of coordinated planning in order to make train services run smoothly.

Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt i offensiv kvalitetsutveckling bidra med kunskap om det kommunala ledarskapet i det förebyggande krisberedskapsarbetet. Den metod som har använts har varit hermeneutisk, induktiv samt kvalitativ metod. En multipel fallstudie har gjorts genom tre intervjuer med säkerhetsstrateger/beredskapssamordnare i kommunal sektor. Frågorna har varit semistrukturerade, där frågorna skapades med inflytande av Appreciative Inquiry. De slutsatser som framkom var att det kommunala ledarskapet har styrkor och utvecklingsmöjligheter i det förebyggande krisberedskapsarbetet. Det fanns styrkor och utvecklingsmöjligheter i samtliga av hörnstenmodellens värderingar. Dessa styrkor och utvecklingsmöjligheter i det kommunala ledarskapet kan bidra till en positiv utveckling av krisberedskapsarbetet och skapa ett tryggare samt säkrare samhälle. Exempel på upplevda styrkor var kommunala ledare som tillåtit delaktighet i risk- och sårbarhetsanalyser och bidragit till utbildningar. Exempel på utvecklingsområden för kommunala ledare var att ledare bör bidra till mer öppenhet, lyhördhet, delaktighet och diskussioner gällande krisberedskapsarbetet. / The purpose of this study, with it ́s base in Total Quality Managment, was to contribute with knowledge about the minuicipal leadership and the proactive crisismanagment. The method that has been used has been hermenetuic, inductive and qulitative method. A multiple casestudy has been made through three interviews with crisis coordinators in the municipal sector. The questions in the study have been semistructurated. The questionnaire was made with the influence of Appreciative Inquiry. The conclusion was that the municipal leadership have strengths and opportunities to development in the proactive crisimanagment. There was strengths and opportunities in all six principels in Total Quality Management. These strenghts and opportunities in the municipal leadership could contribute to a positive developmen of the crisismanagment and create a safer community. Exampels of perceived strenghts was municipal leaders that alowed participation in risk- and vulnerabillity assessments and educations. Exampels of development areas of municipal leaders was that leaders schould contribute to openness, responsiveness, participation and discussions regarding crisis management.

This master thesis is based on a general issue of quality in social services. I have chosen to illustrate through an empirical case, namely the position social responsibility coordinator and shortened SAS. This position is fairly new to the Swedish social services and has the overall mandate to monitor, develop and ensure quality. To study this, I have developed two analytic schemes. One is based on the concept of quality value components, the second is based on the concept of quality character components. These analytical schemes are used as the presented material. When I study my case, I have used two methods, documents and questionnaires. In this study I will try to describe how new solutions to improve the quality of social services can conform and develop . I study the main focus SAS positions have in the quality mission. The result shows that SAS works in nearly throughout the quality chain, which means working with process, final performance and outcomes. SAS is found in both the prospective and the retrospective assignment as revealed by the questionnaire survey, observation and document study. SAS is primarily assigned to work with an indirect quality work at management level but it included both users, citizens, staffs and management.