No description available.

Syfte Syftet är att undersöka lärares arbetssätt när det gäller dansundervisning i högstadiet. Denna studie kommer ta en komparativ ansats och jämföra lärare i Sverige och Australien. För att uppnå studiens syfte har följande frågeställningar formulerats. Frågeställningar • Hur talar lärare i Sverige och Australien om innehållet i dansundervisningen? • Hur talar lärare i Sverige och Australien om hur de lär ut dans? • Vilka utmaningar respektive möjligheter beträffande dansundervisning talar lärare i Sverige och Australien om? Metod Studien använder en kvalitativ ansats där vi intervjuar fyra idrottslärare från Australien och fyra idrottslärare från Sverige. Intervjuerna analyserar vi genom tematisk analys i sex steg (Braun & Clarke 2006). Ramfaktorteorin (Sundberg, 2021) används för att analysera resultatet. Resultat Genom dansundervisning kan elever lära sig fysiska förmågor som balans, koordination och motorik samt sociala förmågor som samarbete. Undervisningsinnehållet speglar vad som är aktuellt i samhället, till ex. Just Dance. Dansundervisningen har en objektiv syn på rörelser och majoriteten av lärarna upplever ett initialt motstånd från eleverna som försvinner i de flesta fall. Lektioner genomförs genom att läraren visar steg, därefter får eleverna öva och repetera för att sedan skapa något eget som sedan bedöms. Det verkar finnas en bristfällig ämneskunskap hos lärarna som kompenseras genom att visa videos på danser. Slutsats Vår studie har, utifrån ett lärarperspektiv, belyst vad dansundervisningen innehåller, hur lärare lär ut innehållet samt dess syn på utmaningar respektive möjligheter att genomföra dansundervisning i högstadiet. Lärare genomför dansundervisning och känner sig trygga i det men uttrycker också en bristfällig ämneskunskap. Lärare använder didaktiska nycklar för att kompensera detta men vi ser att ytterligare stödfunktioner skulle hjälpa lärare att realisera dansundervisning. / Aim The aim is to investigate the teacher’s working method of teaching dance in secondary school. The study will take a comparative approach and compare teachers in Sweden and Australia. The present paper seeks to answer the following research questions: • How do teachers in Sweden and Australia talk about the core content of dance? • How do teachers in Sweden and Australia talk about how they teach dance? • What challenges and opportunities regarding dance teaching do teachers in Sweden and Australia talk about? Method A qualitative approach is used by interviewing four physical education teachers from Australia and four physical education teachers from Sweden. We analyse the interviews through thematic analysis in six steps (Braun & Clarke 2006). The result is analysed by using the frame factor theory (Sundberg, 2021). Results The dance content offers pupils to practise physical abilities such as balance, coordination and motor skills as well as social abilities such as teamwork. The dance content mirrors the mainstream influences in society such as Just Dance. The objective view of movements is more common than the subjective view. There is an initial resistance from pupils which ease of. The lessons are planned such as, firstly the teacher shows a dance, secondly the pupils practice that dance and finally the pupils create something on their own which the teacher then grade. There is a gap in the teachers’ level of knowledge which they work around by showing videos of a dance to the pupils. Conclusion The aim of this present paper is to investigate the core content of dance in secondary school. As well as how teachers deliver that content and the teachers’ view on challenges and possibilities of implementing dance education. Teachers deliver the core content of dance in a self-sufficient manner but at the same time they express a gap in their level of knowledge. Teachers work around that gap by using didactic tools such as showing videos of a dance to the pupils. From our point of view, teachers would benefit from being offered further guidance of how to implement dance in secondary school.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka olika möjliga användningar som framkommer i lärarhandledningar för ämnet svenska i årskurs 1. Två lärarhandledningar analyserades, Den magiska kulan (Felth Sjölund et al., 2011) och Livet i bokstavslandet (Alatalo, 2018). Texternas olika multimodala resurser analyserades för att sedan diskuteras i relation till dess möjliga affordans. Studiens resultat visar att olika lärarhandledningar kan uttrycka olika höga grader av förpliktelse och säkerhet. Detta har kunnat urskiljas bland annat genom texternas grammatik beroende på vilka satstyper, modala hjälpverb och satsadverbial som används mest. De multimodala resurser som finns i Den magiska kulans lärarhandledning gör att den fungerar som en instruktion för hur läraren introducerar en ny bokstav medan Livet i bokstavslandets resurser gör att den fungerar som en idébank utan stöd genom tydliga processer. Lärarhandledningarnas olika former av resurser skulle kunna göra att de kan tilltala olika lärare.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på sammanflätningen mellan den fria leken och undervisning i förskolan samt hur de beskriver att de själva sammanflätar fri lek och undervisning i praktiken. Studiens teoretiska ramverk utgörs av den utvecklingspedagogiska teorin då den tar upp hur lek och undervisning sammanflätas utifrån barns intresse samt en vetenskaplig ansats i metoden som är socialkonstruktionism genom self-report. Insamling av empiri har skett genom self-report vilket är ett frågeformulär med öppna frågor genom skrift tillsammans med fem förskollärare från fyra olika förskolor. Det insamlade materialet har bearbetats med hjälp av en tematisk analys med syfte att finna upprepningar och nyckelord i förskollärarnas uppfattningar. Detta utgör studiens resultat som redovisas i rubrikerna: Den fria leken – där fantasin får flöda, Leken är grunden i undervisningen, Skillnader och likheter samt En balansgång. Resultatet visar att förskollärarna har en likasinnad syn på definitionen av begreppen fri lek och undervisning samt hur de med olika strategier kan dra nytta av den fria leken i undervisningen. Det framkom att förskollärarna tog in artefakter samt lekar som är bekanta för barnen i undervisningen för att göra det mer lekfullt och lustfyllt. Slutsatsen visar att förskollärarnas roll i den fria leken är viktig men att det är en balansgång då det är viktigt att finnas där som stöd. Den visar även att de deltar på barnens villkor utan att ta över leken.