No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>This is a study of the phenomenon <em>enterprise education</em> in a Swedish school. Enterprise education is a rather new concept in Swedish schools, and it has yet to be clearly defined and sufficiently studied. In order to investigate the various aspects of the education properly an analysis of the language used by its proponents needs to be performed. The authors have used discourse analysis from a perspective provided by Laclau and Mouffe. This is for the purpose of determining how the phenomenon is expressed by four teachers in the school mentioned previously. A critical perspective has been adopted in analyzing the results. A few key elements in the analysis have appeared to justify the education: reality, projects and receiver. Other important concepts are motivation, interest, responsibility, creativity, activity and enterprising. The didactic implications are that one should be aware of the potential pitfalls in the strong rhetoric employed to justify the education.</p>

This is a study of the phenomenon enterprise education in a Swedish school. Enterprise education is a rather new concept in Swedish schools, and it has yet to be clearly defined and sufficiently studied. In order to investigate the various aspects of the education properly an analysis of the language used by its proponents needs to be performed. The authors have used discourse analysis from a perspective provided by Laclau and Mouffe. This is for the purpose of determining how the phenomenon is expressed by four teachers in the school mentioned previously. A critical perspective has been adopted in analyzing the results. A few key elements in the analysis have appeared to justify the education: reality, projects and receiver. Other important concepts are motivation, interest, responsibility, creativity, activity and enterprising. The didactic implications are that one should be aware of the potential pitfalls in the strong rhetoric employed to justify the education.

Bakgrund I läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b) står det att omsorgen på fritidshemmet ska ha ett tydligt pedagogiskt innehåll som ska bidra till att skolans kunskapsmål uppnås. Detta ska ske på fritidshemmet genom praktiska, laborativa och utforskande moment (Pihlgren &amp; Rohlin 2011). I en rapport av Skolinspektionen (2010) framkommer att majoriteten av fritidshemmen i Sverige inte lever upp till sin fulla potential och betonar att fritidshemmen i större utsträckning bör bidra till att stimulera barnens utveckling och lärande. Skolinspektionen menar att en hög kvalitet i fritidsverksamheten gynnar elevernas kunskapsutveckling även i skolan. Studien handlar om fritidshemsverksamheten och det lärande som sker där samt pedagogernas möjligheter att bedriva pedagogisk verksamhet. Syfte Syftet med vår undersökning är att undersöka hur verksamma pedagoger på fritidshemmet beskriver lärandet som sker på fritidshemmet. Metod I studien har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts. Inför intervjuerna har informanterna fått förbereda sig genom att fundera kring en situation som de anser varit en bra lärandesituation på fritidshemmet. Resultat I resultatet framgår det att det på fritidshemmet förekommer många olika typer av lärande och att lärandet sker hela tiden. Först och främst verkar det vara ett socialt lärande som sker på fritidshemmet, åtminstone enligt de informanter som deltagit i undersökningen. Det framkommer även i studien att förutsättningarna för fritidsverksamheten hos de pedagoger vi intervjuat inte är optimala utan kan förbättras på olika sätt.

Vår studie handlar om vikten av lärandemotivation och dess roll och inverkan på elever. Arbetet började med att litteratur, böcker, avhandlingar och artiklar, valdes ut i den mån de uppfattades som lämpliga för studien. Sedan genomfördes kvalitativa intervjuer med nio grundskolelärare med olika bakgrund, erfarenheter, och utbildningar (sex av dem undervisade i ämnet modersmål och tre undervisade i andra ämnen), detta för att få en förståelse för olika lärares uppfattningar om lärandemotivation. Motivation står som en av de allra viktigaste psykologiska faktorerna när det kommer till elevernas klassrumsinlärning och informanterna var överens om sambandet mellan motivation och prestation och goda studieresultat. Variation i undervisningsinnehåll och metoder, tydlighet och klara instruktioner samt att eleverna känner sig delaktiga med möjlighet att påverka undervisningen framkom som motivationshöjande för eleverna. Dessutom påtalades vikten av goda relationer mellan elev och lärare, vilket gav läraren kunskap om elevens bakgrund, erfarenheter och intressen och möjlighet att styra lektionsinnehållet mot elevens individuella preferenser och behov.

Högläsning är vanligt förekommande i arbetet med litteratur på förskolan. De val som ligger bakom arbetet med litteratur på förskolan är ett begränsat forskningsområde. Studiens syfte är att undersöka förskollärares val av böcker och aktiviteter i arbetet med litteratur i förskolan och förstå hur litteraturen bidrar till barns samspel och kommunikation. Studiens syfte besvaras med hjälp av följande frågeställningar: Vad driver förskollärares val av böcker i arbetet med litteratur på förskolan? Hur kan förskollärares val av aktivitet i arbetet med litteratur förstås utifrån ett sociokulturellt perspektiv? Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av intervjuer för att ta reda på hur förskollärare reflekterar kring sina val i arbetet med litteratur. Den teoretiska utgångspunkten som användes i analysen är det sociokulturella perspektivet som syftar till att lärande sker i samspel. Studiens resultat visar att förskollärares val i arbetet med litteratur avgörs ofta med avsikt till ett lärande och med koppling till förskolans pågående temaarbete. Ur ett sociokulturellt perspektiv sker ett lärande och en utveckling i alla samspelssituationer.

Sammanfattning: Syftet med studien är att belysa pedagogers lärsituationer i vardagen utifrån ett skolledarperspektiv. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgår från en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsområden. Resultatet visar att rektorerna olika sätt beskriver sin roll gällande pedagogers lärande i vardagen. Rektorn inom förskolan är den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrån alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgången, nämligen beskrivning av; strategier och strukturer för att åstadkomma en tillåtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem. Övriga tre rektorer ger en beskrivning som uppfyller en eller flera kategorier gällande deras agerande för att lyfta fram pedagogers lärande i vardagen.