<p>Detta examensarbete handlar i allt väsentlig om attityder och strukturer i undervisningen på gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering på Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts på yrkeslärarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrån dessa, speciellt i relation till den nu gällande läroplanen Gy 2000 och den förestående läroplanen Gy 2011, under förutsättning av att den sistnämnda kommer att godkännas av Riksdag och Regering.</p><p>Undersökningen genomfördes i enkätform med diverse frågor till 15 yrkeslärare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang – program. Så gott som samtliga yrkeslärare hade lång erfarenhet som kock och kocklärare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gång.</p><p>Skolverket gav år 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmål, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkäten ta reda på om nämnde program idag används enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet är så utformad att det är lätt att förstå och använda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det. Kan matriser spela någon roll i detta sammanhang?</p><p>Ett litteraturgenom visade att mycket lite forskning gjorts kring användandet av matriser i gymnasieskolan och på det yrkesförberedande programmet i synnerhet. Detta gäller såväl matriser för att strukturera grunderna i utbildningen som användandet av bedömningsmatriser vid betygssättning och dylikt.</p><p>En rad olika bedömningsteorier och bedömningsformer finns att tillgå. Flera av dessa beskrivs och exempel ges på deras användning.                                  Skolverket har i rundskriv och förordningar det senaste decenniet efterlyst en skärpning vid bedömning av elevernas prestationer och givet direktiv för hur problemet kan angripas. Bland annat påpekas förordningen från 2008 som påbjuder bedömningsprotokoller vilket innebär en skriftlig dokumentation av elevernas prestationer. Bedömningsmatriser nämns som ett möjligt verktyg i detta sammanhang.</p><p>Begreppet matriser belyses och exempel ges på byggandet och användning av matriser i undervisningen.</p><p>Undersökningen utfördes i form av en enkät med en titelfråga och två huvudfrågor med följdfrågor, totalt 10 frågor som alla besvarades av de 15 yrkeslärarna. Endast ett fåtal följdfrågor förblev obesvarade.                                                          Titelfrågan handlade om bedömningsmatriser som ett eventuellt underskattat verktyg för att säkerställa läroplanens intentioner.                                           Den första huvudfrågan handlade om yrkeslärarnas attityd till skriftlig dokumentation av elevernas prestationer. Den andra huvudfrågan handlade om yrkeslärarnas attityd till matriser som verktyg till att strukturera och säkerställa att vissa minimum krav i undervisningen uppfylls. Enkätsvaren med kommentarer beskrivs. Svaren på titelfrågan såväl som de två huvudfrågorna med följdfrågor pekar i riktning av att matriser är ett underskattat verktyg i undervisningsarbetet på det yrkesförberedande H & R programmet. Svaren visar vidare att det finns ett behov för strukturerade undervisningsplaner, ny kurslitteratur och samordning av lärarresurserna i den lokala skolmiljön.</p><p>Ett framtida forskningsområde för matriser på gymnasienivå skisseras.</p> / -

<p>Eftersom läraryrket ständigt är utsatt för förändringar i organisationen är det viktigt att lyfta fram vad som ingår i lärares arbetsuppgifter. Syftet med detta arbete har varit att undersöka nuvarande och önskat arbetssätt för kärnämneslärare på gymnasieskolor i Sverige samt vad som ingår i arbetsuppgifterna utöver undervisning.</p><p>Undersökningen bygger på kvantitativa enkäter med 61 kärnämneslärare i kommunala gymnasieskolor runt om i landet. Det dominerande arbetssättet visade sig vara en solitär form av arbete och innebär att lärare arbetar <em>mest individuellt men ibland ämnesövergripande</em>. Faktorn, som i störst grad påverkade vilket nuvarande arbetssätt som råder, visade sig vara respektive skollednings beslut.</p><p>Det arbetssätt som resultaten visade vara det mest önskvärda var: <em>Jag önskar helst arbeta ihop med mina kollegor inom samma ämne</em>.</p><p>Resultaten visar även att lärare ägnar mycket tid åt administrativa uppgifter och på funderingar på omsorg om och relationen till eleverna.</p><p> </p>

<p>Vi har undersökt om behöriga lärare har en uttalad tanke med hur de bedriver jämställdhetsarbete i grundskolans tidigare åldrar. Vi har valt att intervjua fem behöriga kvinnliga lärare som har lärartjänst inom Örebro kommun. Dessa lärare har intervjuats om hur de tolkar och arbetar med de utbildningspolitiska styrdokument som skolan har att arbeta efter. Deras svar har ställts mot en tes som vi sedan har undersökt om den kan bekräftas eller förkastas. Att tesen av resultatet att döma förkastas beror på att vi finner att lärarna har en tanke med jämställdhetsarbete, dock så är den inte uttalad.</p>

<p>Denna studie syftar till att undersöka lärares förutsättningar att arbeta med krisdrabbade barn och ungdomar i grundskolan. För att uppfylla detta syfte valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem lärare som är verksamma inom olika åldrar i grundskolan. Intervjuerna fokuserade på lärarnas uppfattningar om vad en elev i kris är, hur lärarna anser att elever i kris bör bemötas samt vilken beredskap lärarna själva anser att de har för att möta elever i kris.</p><p> </p><p>Vårt resultat synliggjorde att lärare har en tämligen bred uppfattning av vad en elev i kris, de talade om allt från personliga individuella kriser till stora offentliga katastrofer. Genom intervjuerna framkom att lärarna ansåg att elever i kris kan mötas med samtal som bland annat går ut på att läraren ska bekräfta eller uppmuntra eleven. Då lärare som undervisar i de äldre åldrarna menade att elever i kris kan uppleva svårigheter med skolarbetet ansåg de att krisdrabbade elever kunde gynnas av anpassad undervisning. Lärarna påpekade även att elever som upplever kriser kan må bättre av att skolan behåller sina vanliga rutiner, de ansåg att detta gör att skolan upplevs som en trygg plats där eleverna kan glömma det svåra i deras liv och fungera som innan krisen inträffade. Lärarna ansåg att kännedom om krisplanen gav en beredskap att möta elever i kris, även stöd från kollegor och skolledning samt lärarnas tidigare erfarenheter tycks påverka lärarnas uppfattade beredskap av att arbeta med krisdrabbade barn och ungdomar. Lärarna såg även vårdnadshavarna som en faktor som påverkar beredskapen att möta elever i kris.</p><p> </p>

<p>Utgångspunkt för arbetet har varit de brister i matematikkunskaper hos eleverna som framkommit</p><p>i ett flertal rapporter, samtidigt som många framställningar pekar på att dagens matematikundervisning</p><p>bedrivs på ett mycket traditionellt sätt.</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att ur ett matematikdidaktiskt perspektiv belysa hur</p><p>matematiklärare i grundskolans senare år planerar, genomför, följer upp och utvärderar sin</p><p>undervisning i avsikt möta den stora variation av elever som finns i varje elevgrupp, dvs hur</p><p>lärare arbetar för att variera sin undervisning i syfte att individualisera för eleverna.</p><p>Undersökningen har genomförts som en kombination av enkät och intervju, där den inledande</p><p>enkäten dels har gett en bred bild av lärarnas uppfattningar inom några väsentliga områden</p><p>dels använts för att fånga in intervjupersoner för den efterföljande intervjun. Den senare</p><p>delen av undersökningen, där avsikten varit att komma några utvalda lärare närmare in på</p><p>livet, har genomförts som kvalitativa intervjuer.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det både finns stora variationer mellan olika lärares</p><p>sätt att arbeta, samtidigt som det finns många gemensamma uppfattningar. Den bild som</p><p>jag fått genom intervjuerna, vilken i mycket stämmer överens med flera tidigare undersökningar,</p><p>är att den dominerande formen av individualisering är hastighetsindividualisering där</p><p>eleverna arbetar med samma material men i olika takt.</p><p>För att individualisera undervisningen på ett mer effektivt sätt krävs troligtvis en större</p><p>variation, än vad denna undersökning kunnat visa, både vad gäller innehåll och metoder. Ofta</p><p>handlar det om resurser, intentioner kontra betingelser, och frågan om att låta sig styras eller</p><p>att försöka påverka och styra. För att kunna arbeta efter det senare alternativet krävs ett systematiskt</p><p>och strukturerat angrepps- och arbetssätt. Detta kräver i sin tur åtgärder på flera</p><p>olika nivåer inom skolan.</p>

No description available.

<p>Studiens syfte är att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter får de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? Påverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de får? Studien har genomförts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat våra data genom enkäter med fyra öppna frågor. Enkäterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden. Därefter har vi bearbetat våra resultat i SPSS 14.0. I de fall då vi har fått intressanta kvantitativa resultat som kan peka på vad fritidspedagoger har för funktion har vi återgått till enkäterna för en djupare och mer kvalitativ analys. Vår studie visar att fritidspedagogers vanligaste arbetsuppgifter inom skolan är praktiskt- estetiska ämnen samt att fungera som en vikarie/hjälpresurs. Resultaten tyder på att det är minst vanligt att fritidspedagogers arbetsuppgifter i skolan inriktar sig mot stödjande av enskilda elever eller social utveckling på gruppnivå. Studien visar att ca 80% av fritidspedagogerna i vår studie anser sig ha kompetens för samtliga av sina arbetsuppgifter. En stor del (45%) av fritidspedagogerna anser sig ha kompetens inom ett eller flera områden som de inte kan nyttja under skoltid. Fritidspedagogers funktion och arbetsuppgifter i skolan påverkas av vilken inriktning deras högskoleutbildning har. Fritidspedagoger med fritidspedagogsinriktad högskoleutbildning nyttjas i hög grad som buffert i verksamheten. De har även monopol på arbetsuppgifter som riktar sig mot elevers sociala utveckling i grupp. Fritidspedagoger med förskole- och lärarinriktad utbildning har flest arbetsuppgifter inom praktiskt- estetiska ämnen. Fritidspedagoger med lärarinriktad utbildning har monopol på arbetsuppgifter som syftar till att stödja enskilda elevers kunskapsutveckling och nyttjas minst som buffert i skolans verksamhet.</p>

<p>Syftet med denna studie är att ur ett maktperspektiv undersöka föräldrar och lärares möjligheter att samarbeta. Metod: I vår studie har vi valt en kvalitativ undersökningsmetod då vi intervjuat både lärare och föräldrar. Under bearbetningen och analysen har vi tagit hjälp av tematisering och meningskoncentrering för att göra så rimliga tolkningar som möjligt. Med hjälp av Bourdieus teorier om makt har vi försökt tolka informanternas svar. Resultat: Resultatet av studien visar att föräldrarna tycker att skolan är viktig och att de själva har ett ansvar att förmedla det till sina barn. Lärarna inser att ansvaret för samarbetet måste initieras av skolans personal, främst den enskilda läraren, men är noga med att informera föräldrar om och bjuda in till ett delat ansvar, den uppfattningen verkar också föräldrarna dela. Både lärare och föräldrar i våra intervjuer betonar vikten av en god relation för samarbetet. Bemötandet mellan parterna bygger på ömsesidig respekt, öppenhet och tillit, båda parter är rädda om sin relation. Det verkar som lärare och föräldrar i vår studie har hittat någon form av balans då det gäller ansvarsfördelning men om det skulle uppstå problem i samarbetet ställs relationen på sin spets då de kan ha olika uppfattningar om hur man ska behandla problemet. Föräldrar och lärare är rädda för att gå in på varandras områden och hävda sin makt.</p>

No description available.

<p>I mitt yrke som lärare ingår det bland annat att driva skolutveckling. Med skolutveckling kan</p><p>menas att man förändrar sitt arbete utifrån de erfarenheter man gör i sin vardag i skolan.</p><p>Genom att ifrågasätta sitt yrke hamnar man i en utvecklingsprocess vilken innebär att man</p><p>utvärderar det man gör, förändrar det man gjorde om det inte var bra, utvärderar igen och</p><p>förändrar åter och så håller det på. Jag har under de senaste fyra åren haft möjligheten att</p><p>utbilda mig inom aktionslärande och aktionsforskning vilket handlar just om detta</p><p>processinriktade sätt. Inom ramen av kursen ingår det att skriva en uppsats och jag valde mitt</p><p>arbetslag som arena för att se hur jag genom en aktion kunde påverka mina kollegor till ett</p><p>ökat lärande om sig själva i sina roller som lärare. Syftet med uppsatsen är att dokumentera</p><p>den lärandeprocess som blivit när vi mer medvetet tar tag i något vi vill förändra och</p><p>frågeställningen jag har utgått från har varit: Hur utveckla lärares lärande i arbetslaget</p><p>genom observation och reflektion över varandras undervisning?</p><p>För att beskriva aktionen på ett kortfattat sätt kan man säga att kollegorna i arbetslaget</p><p>tillsammans har läst en bok om olika ledarstilar i klassrummet, därefter observerat varandra i</p><p>klassrummet, sedan har observatör och observerad samtalat om det som hände i klassrummet</p><p>och slutligen diskuterades det observerade på arbetslagsmöten. De metoder som använts har</p><p>varit observation, muntlig reflektion och individuell logg. Min roll i arbetet har bestått av att</p><p>jag dels varit en aktör som observerat och observerats, dels varit yrkesutvecklare som drivit</p><p>arbetet framåt med bland annat frågor.</p><p>Det sätt varpå jag ser på lärande tar sin utgångspunkt i Marton, Booth´s (2000) synsätt, vilka</p><p>inte skiljer på människa och värld. De menar att de hänger ihop och människan ingår därför i</p><p>en helhet vilken kan brytas upp i delar för att åter sättas ihop i en helhet. Jag ser mitt arbetslag</p><p>som kopplat till världen på samma sätt. Arbetslaget valde att ur världen plocka fram en fråga</p><p>om vem jag är i klassrummet, vilket just var upptakten till denna aktion. Genom den empiri -</p><p>loggboksanteckningar, utvärderingssvar, observationsresultat - som jag skaffat mig under den</p><p>tid vi utfört aktionen, så har det visat sig att man genom att lära sig använda sig av de två</p><p>sinnena syn och hörsel lär man sig också att utbyta erfarenheter, att sätta ord på sina</p><p>erfarenheter, att lära sig om sig själv, att stärka sina kollegors identitet och självkänsla. De</p><p>konsekvenser vårt lärande har fått i arbetslaget har varit att vi fått en ro bland kollegorna i</p><p>arbetslaget, att vi blivit bättre på att fokusera på våra möten, att vi har metoder för hur man</p><p>kan lära sig i sitt yrke och några har även förändrat sitt sätt att planera sin undervisning på.</p>