No description available.

Behavioral problems are something that always have existed, and it can be students expressing themselves inappropriately to students fighting and causing harm to other students. (Green 2016; Hejskov Elvén 2014).  Six qualitative interviews with PE teachers in Western Sweden were made to find out how they choose to deal with behavioral problems, if they are using low arousal approach and to see if they choose to deal differently with the students in their other teaching subject then in PE.  All six respondents were PE teachers that I knew and had some kind of previous contact with. There were two male participants and four females.The theory linked to the study is KASAM and the study is linked to the three words manageability, comprehensibility and meaningfulness.  The results of the study showed that PE teachers used low arousal approach but only on certain occasions. All the teachers also felt that the theory only worked sometimes. The men also described they felt more afraid that students would be out-going in PE then in their other teaching subject. The result of this study is saying something else then previous research on low arousal approach have shown

Ett av idrottsämnets kunskapskrav i årskurs 9 är hur eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Trots detta visar forskning att friluftsområdet är eftersatt och att många likställer friluftsliv med orientering. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans senare år inom Idrott och hälsa uppfattar att de kunskaper de fått med sig från idrottslärarutbildningen gett dem förutsättningar att bedriva friluftsliv, men också vilka möjligheter och hinder de ser med bedrivandet. Studien undersökte sex idrottslärare genom kvalitativa intervjuer och en fenomenografisk ansats praktiserades för att analysera det inkomna materialet. I resultatet framkom det att lärarna upplevde en svårighet att omsätta sina nyvunna kunskaper från idrottslärarutbildningen till yrkesrollen, men också över att tolka in vad friluftsområdet faktiskt ska innehålla. Respondenter upplevde också att ett gränsöverskridande arbete mellan ämnen skulle gynna den fortsatta friluftslivsundervisningen.

I den här studien är målen att undersöka eventuella utmaningar och hinder som lärare inom idrott och hälsa står inför vid momentet simning. Simning är nyckeln till att vara säker i vattnet och samtidigt ger det dig glädje av fritidsaktiviteter och träning i vatten. Enligt Skolverkets (2022) kursplan för idrott och hälsa är dessutom ett av betygskriterierna som eleverna måste uppfylla; att kunna simma 200 meter i en följd, varav 50 meter på ryggen (Skolverket, 2022). Studien genomfördes genom öppna intervju- och enkätfrågor till lärare verksamma inom idrott och hälsa och med simlärare, som hade samarbete med skolorna. Resultatet visar att förutsättningarna och förkunskaperna skiljer sig ofta från skola till skola. Något annat som resultatet visar att lärarna i idrott och hälsa har samma syn på simningen och därför kommer fram till kreativa lösningar. Däremot kan de inte lösa alla utmaningar. Lösningar kan vara med elevsamtal, samtal med vårdnadshavare samt extra träning i eller utanför skolans regi. Min slutsats är att lärare i idrott och hälsa står för många varierade utmaningar när det kommer till simning i skolan, inte bara utmaningen om att få en elev simkunnig utan även att ges och få möjligheten till detta.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsas arbetsdagar ser ut i förhållande till styrdokumenten de använder sig av. Frågeställningarna är därför följande: Hur tolkar och använder lärare i idrott och hälsa läroplanen för gymnasiet samt ämnesplanen och kursplanerna i ämnet? Vilka ramfaktorer påverkar lärarnas undervisning? Vilka områden fokuseras det på mest respektive minst på lektionerna? Metod Arbetet är gjort med en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med fyra olika gymnasielärare i idrott och hälsa. Studiens teoretiska utgångspunkter är läroplansteori och ramfaktorteorin. Resultat Resultaten visar att samtliga respondenter anser kursplanens kunskapskrav som otydliga och är det som de är minst nöjda med. Krav på obligatorisk simning är efterlängtat. Däremot önskas handlingsutrymmet i det centrala innehållet kvarstå och tycks vara någorlunda enkelt att tolka och använda. Kursplanens alla områden förekommer i undervisningen utom på en skola där kosthållning/droger/dopning är flyttad till naturkunskapen. Lärarna anser läroplanen som tolkningsbar och den förekommer inte så mycket i planeringen, utan istället automatiskt i undervisningen. Följande ramfaktorer som påverkar undervisningen hittades i utsagorna: tid, lokal och utomhusmiljö, gruppstorlek, ekonomi, styrdokument och fortbildning. De visade flest negativa aspekter, men vissa var även positiva för några lärare.  Slutsats  Samtliga frågeställningar blev besvarade. Lärarna är inte helt nöjda med de formulerande styrdokumenten på grund av sin otydlighet och frånvaro av obligatorisk simning. Det förekommer dock en positiv aspekt i transformeringen av styrdokumenten som önskas bestå. Lärarna tycker det centrala innehållet är lätt att tolka och använda, men det är bedömningen som skapar svårigheter. Läroplanen används inte mycket i realiseringen, utan kommer mer till uttryck i bemötande och relationsskapande. Ämnets alla områden anses lika mycket värda av de flesta lärare och blir inkluderade i skolundervisningen på olika sätt. Det finns sju olika ramfaktorer som både försvårar och underlättar lärarnas planering och undervisningsprocess. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

The purpose of the study is to investigate what unmotivated pupils´ experiences, thoughts and feelings of the school subject physical education and health. To understand the pupils´ experience of physical education and health the Self-Determination theory has been used and the study has been based on the needs for competence, relatedness and autonomy to analyse the pupils´ motivation. A qualitative method was used and focus group interviews were chosen as method for collecting data. The study used a data analysis of coding where the transcribed material from the focus group interviews was read through and linked to the keywords. The study was conducted at a countyside school and a total of seven pupils divided into three already existing groups participated in the survey. The results showed that unmotivated pupils rarely get the basic needs of relatedness, competence and autonomy satisfied. The results also showed that there are times when pupils´ have these needs met and want to participate in the physical education and health lessons and that pupils´ can be driven by external motivation but still feel joy in the physical education and health lessons. The conclusion is that there are times when the pupils´ have their needs met and they then want to participate in the lessons. As a teacher in physical education and health can self-determination theory's three needs competence, relatedness and self-determination be used as starting point and in that way develop the teaching so that these pupils are motivated to participate.