Syftet med studien har varit att undersöka hur grundskolelärare väljer sina undervisningsformer och vilka aspekter som spelar in. I litteraturdelen tar vi bland annat upp bakomliggande faktorer till varför grundskolelärare väljer den undervisningsform som de gör. Vi tar även upp vad eget arbete, traditionell klassundervisning och individualisering innebär. Den empiriska delen består av intervjuer med lärare som undervisar i språk. Lärarna har olika lång yrkeserfarenhet vilket inte var av avgörande betydelse för studiens resultat. Resultatet visar att det finns flera faktorer, som till exempel tid, erfarenhet och personlig övertygelse, som är avgörande för undervisningsvalet. Slutsatsen vi har dragit är att de två mest avgörande faktorerna ändå är personlig övertygelse och erfarenhet.

<p>Syftet med studien har varit att undersöka hur grundskolelärare väljer sina undervisningsformer och vilka aspekter som spelar in. I litteraturdelen tar vi bland annat upp bakomliggande faktorer till varför grundskolelärare väljer den undervisningsform som de gör. Vi tar även upp vad eget arbete, traditionell klassundervisning och individualisering innebär. Den empiriska delen består av intervjuer med lärare som undervisar i språk. Lärarna har olika lång yrkeserfarenhet vilket inte var av avgörande betydelse för studiens resultat. Resultatet visar att det finns flera faktorer, som till exempel tid, erfarenhet och personlig övertygelse, som är avgörande för undervisningsvalet. Slutsatsen vi har dragit är att de två mest avgörande faktorerna ändå är personlig övertygelse och erfarenhet.</p>

Syftet med undersökningen är att undersöka vilken skönlitteratur svensklärare på gymnasietförespråkar samt studera om lärarna har speciella värderingar kring litteratur. Detta för att sevilken sorts inofficiell skolkanon det finns i den svenska skolan i dag. Fem intervjuergenomfördes med svensklärare på gymnasiet från tre olika geografiskt placerade skolor inorra Skåne. De frågor vi sökte svar på är: Vilken skönlitteratur väljer en svensklärare pågymnasiet att använda i undervisningen av sina elever? Vilka faktorer styr svensklärares valav skönlitteratur på gymnasiet? Resultatet visar på att det existerar en skolkanon, enskolkanon som styrs av lärarna och vad de själva läste under sin gymnasietid vilket till storadelar innebär klassisk litteratur. I resultatet går det att urskilja vilka faktorer som styr lärarensval av skönlitteratur och det är faktorer som kvalitet, tid, läsbarhet, och att litteraturen fångareleven. Litteraturen måste även uppfylla kriterier som att den är analyserbar och kan utvecklaläsaren.Ämnesord:

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans senare del väljer litteratur och om de väljer litteratur som skall locka eleverna, i synnerhet pojkar till läsning. Studien undersöker även eventuella skillnader i litteraturval och arbetssätt mellan skolorna samt om genus och identitet finns med när lärarna väljer litteratur. Studien redogör även för vad forskning säger om litteratur i skolan samt om olikheter mellan pojkar och flickor gällande läsande. Resultatet från intervjuerna samt sammanställningen av skolornas litteratur, som redovisas utifrån respektive huvudkaraktär, analyseras i diskussionsavsnittet. Med undersökningen som grund diskuteras skillnader och likheter i lärarnas sätt att välja och tänka kring litteraturval samt lärarnas sätt att introducera litteratur och locka elever till läsning i skolan, detta skiljde sig mellan skolorna vilket studien visar. Studien visar också på skillnader i antal titlar samt skillnader i antal böcker med manliga respektive kvinnliga huvudkaraktärer på de olika skolorna.

Skolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att utveckla sin läsförståelseförmåga för ett livslångt lärande. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka vilka arbetsmetoder lärare i grundskolan använder i sin undervisning med läsförståelse och vilka faktorer som påverkar lärares undervisning. För att kunna ta reda på detta har åtta lärare intervjuats och observerats under undervisningstillfällen som berör läsförståelse. Vi har utifrån vårt insamlade material granskat och analyserat med hjälp av teoretiskt perspektiv. Resultatet av analysen relateras även till andra studiers resultat. Resultatet visar att lärare använder sig av olika arbetsmetoder där olika påverkande faktorer har effekt på undervisningen med läsförståelse. Slutsatsen vi drog av detta var följande: lärarna använder olika arbetsmetoder i sin undervisning med läsförståelse men under arbetsgången uppstår svårigheter som de försöker lösa genom att ändra i arbetsmetoderna och nivågruppera eleverna. Lärarna upplever också att de påverkande faktorerna lämnar spår på undervisningsupplägget och på elevernas synsätt på läsförståelse.

Denna studies syfte är att undersöka hur lärare i F-3 väljer skönlitterära texter till sin undervisning och vilka kriterier och faktorer som påverkar deras val. Studien baseras på ett webbaserat frågeformulär som skickades ut via sociala medier till olika lärare som undervisar i årskurserna F-3. Resultatet visar att lärarna är aktiva i sitt val av skönlitteratur och att de prioriterar texter som engagerar eleverna, är anpassade för deras elevgrupp och har en koppling till elevernas vardag och verklighet. Resultatet visar även att det finns skillnader mellan äldre och yngre lärare i hur de värderar språk, stil och kvalitet i skönlitteraturen och hur de får inspiration till att välja texter. Studien diskuterar hur dessa skillnader kan ha samband med de läroplaner som lärarna har utbildats och arbetat efter. Studien slår fast att de flesta lärare som deltog i studien är medvetna om skönlitteraturens roll för elevernas lärande och väljer därför litteratur som berikar elevernas språk, språkförståelse, läsförståelse och läsglädje. / The purpose of this study is to investigate how teachers in grades F-3 choose fictional texts for their teaching and what criteria and factors influence their choices. The study is based on a web-based questionnaire that was sent out via social media to different teachers who teach in grades F-3. The results show that the teachers are active in their choice of literature and that they prioritize texts that engage the students, are adapted for their student group, and have a connection to the students' everyday life and reality. The results also show that there are differences between older and younger teachers in how they value language, style, and quality in literature and how they get inspiration to choose texts. The study discusses how these differences may be related to the curricula that the teachers have been educated and worked according to. The study concludes that most of the teachers who participated in the study are aware of the role of literature for the students' learning and therefore choose literature that enriches the students' language, language comprehension, reading comprehension and reading enjoyment.

The background to this study is an interest for teacher’s thoughts about choices and teachingmethods and motives for these choices. A question is about the meaning of professional experience and the importance of choices in teachingmethods according to the teachers. The purpose of the study is thru a qualitative study examine teacher’s thoughts and statements about choices of teachingmethods to shed a light on different teachingmethods in early years in school. The teachingmethods that are highlighted are individual work, groupwork and wholeclassteaching. The method in this study is qualitative and based on interviews. The result that can be drawn of the study is that teachers mean that teachingmethods are chosen by ruling factors as studentgroups, contents in teaching and curriculum. A motive that emerged was that the teachers in the study meant that teachingmethods where structure and obvious frames in teaching where used. The conclusion is that teachers with long work experience matters for the choices of teaching methods. The teachers that have been working for a long time mean that they have more experience and more methods to choose from. A discussion about the effect of the increasing use of individualwork is that the school is fostering individualists that are going to a work in an environment where group and team work is prominent. The study establishes that the choice of teaching methods not always can be chosen by visions. The choice has a start from the composition of the group of students, size of the group and the content of teaching. / Bakgrunden till studien är ett intresse för lärares resonemang kring val av undervisningsformer i skolans tidiga år och motiv för dessa val. En undran är vad yrkeserfarenhet har för betydelse vid val av undervisningsformer enligt lärarna. Syftet är att genom en kvalitativ studie undersöka och belysa lärares resonemang och utsagor om val av undervisningsformer för att synliggöra olika undervisningsformer i skolans tidiga år. Undervisningsformerna som belyses är individuellt arbete, grupparbete och helklassundervisning. Metoden i studien är kvalitativ och baseras på intervjuer. Resultatet som kan dras av studien är att lärarna menar att undervisningsformer väljs utifrån styrande faktorer såsom elevgrupp, innehåll i undervisningen och styrdokument. Ett motiv som framkom är att lärarna i studien sa sig använda undervisningsformer där struktur och tydliga ramar prioriteras vid utformning av undervisningen. Slutsatsen är att lärares yrkeserfarenhet kan anses ha betydelse för val av undervisningsformer då de lärare som varit yrkesverksamma under många år menar att de har erfarenheter och upplevelser att utgå ifrån i större utsträckning än övriga lärare. En diskussion som förs om effekten av det ökade individuella arbetet är att skolan fostrar individualister som ska ut i yrkesverksamhet där grupp- och temaarbete är framträdande. Studien påvisar att valet av undervisningsformer inte alltid kan väljas efter visioner. Valet måste utgå från sammansättningen av elevgrupp, gruppstorlek och innehållet i undervisningen.

<p>The background to this study is an interest for teacher’s thoughts about choices and teachingmethods and motives for these choices. A question is about the meaning of professional experience and the importance of choices in teachingmethods according to the teachers. The purpose of the study is thru a qualitative study examine teacher’s thoughts and statements about choices of teachingmethods to shed a light on different teachingmethods in early years in school. The teachingmethods that are highlighted are individual work, groupwork and wholeclassteaching. The method in this study is qualitative and based on interviews. The result that can be drawn of the study is that teachers mean that teachingmethods are chosen by ruling factors as studentgroups, contents in teaching and curriculum. A motive that emerged was that the teachers in the study meant that teachingmethods where structure and obvious frames in teaching where used. The conclusion is that teachers with long work experience<strong> </strong>matters for the choices of teaching methods. The teachers that have been working for a long time mean that they have more experience and more methods to choose from. A discussion about the effect of the increasing use of individualwork is that the school is fostering individualists that are going to a work in an environment where group and team work is prominent. The study establishes that the choice of teaching methods not always can be chosen by visions. The choice has a start from the composition of the group of students, size of the group and the content of teaching.</p><p> </p> / <p>Bakgrunden till studien är ett intresse för lärares resonemang kring val av undervisningsformer i skolans tidiga år och motiv för dessa val. En undran är vad yrkeserfarenhet har för betydelse vid val av undervisningsformer enligt lärarna. Syftet är att genom en kvalitativ studie undersöka och belysa lärares resonemang och utsagor om val av undervisningsformer för att synliggöra olika undervisningsformer i skolans tidiga år. Undervisningsformerna som belyses är individuellt arbete, grupparbete och helklassundervisning. Metoden i studien är kvalitativ och baseras på intervjuer. Resultatet som kan dras av studien är att lärarna menar att undervisningsformer väljs utifrån styrande faktorer såsom elevgrupp, innehåll i undervisningen och styrdokument. Ett motiv som framkom är att lärarna i studien sa sig använda undervisningsformer där struktur och tydliga ramar prioriteras vid utformning av undervisningen. Slutsatsen är att lärares yrkeserfarenhet kan anses ha betydelse för val av undervisningsformer då de lärare som varit yrkesverksamma under många år menar att de har erfarenheter och upplevelser att utgå ifrån i större utsträckning än övriga lärare. En diskussion som förs om effekten av det ökade individuella arbetet är att skolan fostrar individualister som ska ut i yrkesverksamhet där grupp- och temaarbete är framträdande. Studien påvisar att valet av undervisningsformer inte alltid kan väljas efter visioner. Valet måste utgå från sammansättningen av elevgrupp, gruppstorlek och innehållet i undervisningen.</p>